Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
949
Marstrand, V. N.—Marstränder
950
227,056 nettoton. I M. finnas tullkammare
(i rådhuset), sjömanshus, lotsstation, 2
banker, elektricitetsverk samt flera hotell och
pensionat. Tidningar och högre skolor
saknas. Tax.-värdet å fastighet utgjorde 1929
4,995,000 kr., den tax. inkomsten 1,414,000
kr., stadens tillgångar 1 jan. 1929 653,128 kr.,
dess skulder 351,755 kr. M:s församl. utgör
ett pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s.
kontrakt. G. R-ll.
Historia. M. är säkerligen ett uråldrigt
fiskläge. Själva staden grundades av
konung Håkon Håkonsson — enl. A. Bugge
sannolikt 1225. Hanseaterna brände M.
och dess franciskankloster 1368. En
glansperiod upplevde staden under det stora
sillfisket 1556—87, då M. bl. a. hade två
borgmästare. Efter Roskildefreden måste M.
konkurrera med Göteborg; den svenska regeringen
sökte först ge båda städerna lika
rättigheter, men efter hand inskränktes M:s
privilegier alltmer. Därtill kommo svåra
eldsvådor 1669, 1682 och 1699 samt olyckor
under krigen. M. intogs av danskarna 1677 och
1719. Efter 1747 gick sillen till i växande
mängd med höjdpunkt 1787—96. Gustav III
utfärdade 1775 den märkliga
Portofrancokun-görelsen, som gav M. fullständig närings- och
religionsfrihet och gjorde staden till en fri
handels- och nederlagsplats samt fristad för
»alle, både främmande och inländske, vilka
för gäld eller sådana förbrytelser, som icke
gå å ära och liv», taga sin tillflykt dit. Härav
följde hastig folkökning; bl. a. inflyttade
många judar, och en ytterst livlig skeppsfart
uppstod. Då M. blev en »mjölkko» för
privata främmande intressen, under det att
stadens egna invånare ej skördade egentlig
vinst, upphävdes förordningen på
framställning av en del av M:s eget borgerskap redan
1794. Sedan fisket 1808 upphört, nedsjönk M. i
armod. Dess ekonomiska räddning blev
anläggandet 1822 av badorten (se ovan), som under
Oskar II:s tid var Sveriges främsta. Å. S-n.
M. var befäst redan på danska tiden.
Svenskarna anlade Karlsten (se d. o.) och
Fredriks-borg (se d. o. 2), vilka underhöllos till 1882.
Sedan 1907 har en skeppsgossekår varit
förlagd i M. M. försvarades under danska tiden
av blockhus vid inloppen och ett par skansar
uppe i bergen. På 1650-talet påbörjades på
Fiskholmen (nuv. Hedvigsholmen) ett nytt
verk. Då M. 1658 blivit svenskt, anlades en
skans på holmen Malepert, n. om
Marstrands-ön, och på den sistnämndas högsta punkt,
ovanför staden, först en träskans och sedan
fästningen Karlsten (om dess
byggnadshistoria och striderna där 1677 och 1719 se
Karlsten). Då Tordenskjold 10 juli 1719
landsteg på Koön, gav sig Hedvigsholmen genast,
12 juli togs staden, och 15 juli skrämdes
kommendanten på Karlsten att kapitulera.
Efter fredsslutet 1720 iståndsattes
befästningarna, och ännu 1835 anlades ett
kase-matterat batteri, Södra strandverket. L. afP.
Litt.: E. Olän, »M:s krigsminnen, historia
och badortsliv» (5:e, genomsedda uppl. 1923),
»M.» (i »Sveriges städer», IV, 1921); om M.
till 1587 se Cl. Krantz, »Köpstadsmän,
hanse-ater och skärgårdsfolk» etc. (1919).
Marstrand, Vilhelm Nikolai, dansk
målare (1810—73), den mest frodiga och mång-
Scen ur »Jeppe paa Bjerget.» Teckning av V.
Marstrand.
sidiga begåvningen inom Danmarks måleri på
1800-talet. Han studerade vid akad. i
Köpenhamn och i
Eckers-bergs skola, vistades
som stipendiat i Rom
1836—40, blev 1843
led. av akad. i
Köpenhamn, 1848 prof, och
1853 akad:s dir. — M.
tecknade redan i
barnaåren lustiga
Köpen-hamnstyper, målade
under sin elevtid
figurrika, livliga genrer
ur vardagslivet och i
Rom med förkärlek
gatuliv och folkliga
fester. Andra av M. odlade områden äro
scener ur Holbergs komedier, borgerlig genre,
porträtt och grupper i interiörer men
därjämte även monumentalmåleri. Som hans
främsta verk på den stora konstens område
räknas »Kristian IV i sjöslaget vid Femern»
i Roskilde domkyrka och den av Paolo
Vero-nese påverkade allegorien »Den stora
nattvarden» (i konstmuseet, Köpenhamn). Efter
ett besök i Dalarna målade han 1853 »Söndag
vid Siljan» med kyrkfolk och båtar. Hans
teckningar äro att räkna i tusental, de äga
i överflöd liv och fart, skärpa i uppfattningen
och frodig bildskapande fantasi. Men han är
betänkligt ojämn. Det har påpekats, att
skisserna i M:s produktion överträffa de
utarbetade målningarna, att han står högre som
im-provisatör än som idkare av monumental
konst, fastän hans insatser på det sistnämnda
området långt ifrån sakna gedigenhet el.
storhet. M. är rikt företrädd i Köpenhamns
samlingar, i konstmuseet (inemot 30 n:r),
koppar-stickssamlingen, Thorvaldsens museum,
Glyp-toteket, Hirschsprungs museum.
Väggmålningar i Roskilde domkyrka, Faaborgs kyrka,
univ. i Köpenhamn. Ett landskap i
Nationalmuseum i Stockholm. — Litt.: K. Madsen,
»V. M.» (1905). G-gN.
Marstränder, Carl Johan Sverdrup,
norsk keltolog (f. 1883). M. blev 1908
stipendiat i jämförande språkforskning vid Oslo
univ. och 1910 prof, i iriska språket och
litteraturen vid School of irish learning i Dublin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
