Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Martin, Bon Louis Henri - Martin, Elias - Martin, Fredrik Robert - Martin, Henri Jean Guillaume - Martin, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Martin, E.—Martin, J. F.
960
ett av de mest anlitade arbetena över
Frankrikes historia i dess helhet. M., som även var
en flitig författare på flera historiska
områden, blev efter februarirevolutionen 1848
lärare i nyare tidens historia vid Sorbonne, en
plats, som dock fråntogs honom efter
Napo-leons statskupp 2 dec. 1851. Under Paris’
belägring var han mär i ett arrondissemang i
Paris, blev 1871 republikansk medl. av
nationalförsamlingen och 1876 senator. 1878
invaldes M. i Franska akademien. 1869 besökte han
Sverige; intryck därifrån återges i »Études
d’archéologie celtique» (1872). J. F. N.*
Martin, Elias, figur-, landskaps- och
porträttmålare, grafiker (1739—1818), bror till
J. F. M.; jfr släktöversikt 2. Efter
yrkesutbildning på en målarateljé i Stockholm och
en tids
ornamentsrit-ning åt skeppsbyggare
Chapman kom M. 1763
till Augustin
Ehren-svärd på Sveaborg,
där han handleddes i
konsten avEhrensvärd
samt meddelade
undervisning i teckning
åt officerarna. 1766
for M. till Paris och
två år senare till
London; blev där 1769
elev samt senare agrée
(1777) och medlem
(1781) av Royal academy, i vars utställningar
han deltog med stor framgång. I Paris tog
han intryck av Claude Lorrains konst, i
London lärde han av bl. a. Hogarth och
akva-rellisten Sandby. M. var mycket produktiv
under Londontiden, målade i olja och akvarell
landskap, stadsvyer och porträtt samt
graverade genrebilder. Han återvände 1780 till
Stockholm för att påbörja ett svenskt
histo-riskt-topografiskt arbete, vartill han och
brodern J. F. M. fått ett anslag av Gustav III.
M. reste mycket i landsorten, målande och
tecknande utsikter, men han fick även tid
till flitigt porträtterande. Brodern (se
Martin, J. F.) utförde gravyrerna till det
topografiska verket och till ett porträttgalleri
efter M:s målningar och teckningar. 1788—91
vistades M. åter i England, dock utan den
framgång, som tidigare lyckliggjort honom,
varför han flyttade tillbaka till Stockholm.
Här påbörjade han 1793 en gravyrserie,
»Martins schola», och utgav 1803 »Fader vår», en
serie om 10 blad.
M. är den märkligaste landskapsmålaren i
Sverige under 1700-talet, och han är den
förste, som mera allvarligt betraktade det
svenska landskapet konstnärligt och ej endast
som ämne för topografiska skildringar. Han
hade turen att verka i England på en tid,
då Gainsborough, Wilson o. a. bröto väg för
ett nationellt landskapsmålen, och i M:s
talrika akvareller härskar den mjuka, poetiska
karaktär, som utmärker det engelska
romantiska landskapet. Som porträttör var M.
ojämn; han utförde dock flera betydande
personskildringar, t. ex, porträttet av
Bell-man (1785, i Nationalmuseum; djuptryckspl.
till art. B e 11 m a n). — M:s son Fredrik
E r i k M. (1776—1854) utbildades till
koppar-stickare och utförde en del obetydliga
repro
duktioner efter målningar av P. Hilleström.
Han slutade som snickare. F. E. M:s son
Elias Fredrik M. (1804—54), som var
målarmästare i Nyköping, har utfört en vy
av Kalmar i litografi.
Litt.: R. Hoppe, »E. M.» (i Sveriges
Allmänna Konstförenings Publikation, bd 31,
1923); K. Asplund, »Två gustavianska
mästare, Niklas Lafrensen d. y. och E. M., i
samtida gravyrer» (1925); M. Lundqvist, »E. M.»
(i Konsthistoriska Sällskapets Publikation
1924, tr. 1925). E. L-k.
Martin, Fredrik Robert,
konstindustrien samlare, kännare särskilt av
orientalisk konst och kultur (f. 1868 8/s); se
släktöversikt 1. Blev fil. dr i Wien 1899, var e. o.
amanuens vid Statens
hist. museum 1890—
1902 och dragoinan
vid svenska
beskickningen i
Konstantin-opel 1904—08 samt är
f. n. bosatt i Florens.
M. har gjort sig känd
genom rika samlingar
av orientalisk
konstindustri, som han
hop-bragt under
vidsträckta och långvariga
resor (till Sibirien,
Centralasien, Egypten,
Mindre Asien, Turkiet
och Ryssland 1891 ff., med statsanslag 1898—
1903 för uppsökande av svenska minnen;
under de senare åren ständiga resor i Europa,
Mindre Asien och Egypten). Hans tidigare
samlingar ha delvis övergått till
Nationalmuseum, Riksmuseets etnogr. avd. och
enskilda samlare. Bland M:s arbeten märkas
»L’äge du bronze au musée de Minoussinsk»
(1893), »Möderne Keramik von Centralasien»
(1897), »Morgenländische Stoffe» (s. å.),
»Svenska kungliga gåfvor till ryske zaren 1647—99»
(1899), »A history of oriental carpets before
1800» (2 bd, 1906—08), »Meisterwerke
muham-medamscher Kunst» (1911; tills, m. Fr. Sarre),
»The miniature painting and painters of
Per-sia» (2 bd, 1912). M. har grundat den s. k.
Martinska bildsamlingen, sedan 1916 tillhörig
Svenska slöjdföreningen i Stockholm. Om M.
jfr T. J. Arne i Ord och Bild 1918. T. J. A.*
Martin [martä’], Henri Jean G u i
1-1 a u m e, fransk målare (f. 1860). M. har i
stora väggmålningar förenat modernt
luftstu-dium med monumental stil i ett dekorativt
fläckmaner. Bland större verk märkas
»Årstiderna» (i Capitolium i Toulouse, 1903),
»Marseille» (triptyk i en bank, 1904), »Lantlig scen»
(arbetarfamilj vid havet, 1907) samt
väggbilder i Paris i Hotel de ville. G-g N.
Martin, Johan Fredrik,
kopparstic-kare (1755—1816); jfr släktöversikt 2. For
1770 till England, där han undervisades av
sin broder E. M. och sannolikt även av
engelska grafiker. Sedan han jämte brodern fått
anslag till ett historiskt-topografiskt verk
(se Martin, Elias), reste han 1781 till
Stockholm och började arbetet. Efter E. M:s
målningar, akvareller och teckningar
graverade han genremotiv och porträtt samt
landskaps- och stadsutsikter i olika maner; de
kolorerades ofta eller utfördes i akvatinta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
