Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
971
Marx, W.—Maryland
972
revolutionära fraktioner förfäktats
som uttryck för en ortodox marxism
(efter revisionismen), stundom
betecknad som nymarxism (n e
o-m a r x i s m). Under och efter
världskriget har den nya revolutionära
riktningen vunnit ökad anslutning,
särskilt i och genom ryska
revolutionen (se Kommunism 3), men
splittrats i talrika fraktioner (se
Socialism). 1910 utgavs även
M:s »Die Klassenkämpfe in
Frank-reich 1848—1850». På sv. ha vidare
utkommit »Normalarbetsdagen i dess
historiska utveckling» (1886) och
»Det sosialdemokratiska
partiprogrammet kalfatrat» (1891). M:s och
Engels’ »Manifest der communisti-
schen Partei» utkom i sv. övers, ytterligare
1921 och 1922. »Der Bürgerkrieg in
Frank-reich» (1871) utkom i sv. övers.
(»Pariskommunen») 1912. Jfr Materialism 3 och
Socialism. — M:s porträtt återges på
vidstående plansch.
Litt.: G. Gross, »K. M.» (1885); T. G.
Masaryk, »Die philosophischen und
soziologi-schen Grundlagen des Marxismus» (1899); P.
Fischer, »M:s värdeteori och den borgerliga
nationalekonomien» (sv. övers. 1904); M.
Tu-gan-Baranowsky, »Theoretische Grundlagen
des Marxismus» (1905); A. Hägerström,
»Social teleologi i marxismen» (1909) och
uppsats i Statsvet. Tidskr. 1922; G. Steffen,
»Utvecklingen av K. Marx’ materialistiska
samhällsuppfattning» (1914); F. Mehring, »K. M.
Geschichte seines Lebens» (3:e uppl. 1920; sv.
övers. 1921—22); M. Beer, »K. M.» (3:e uppl.
1921; sv. övers, i Lilla Biblioteket 1922); E.
Drahn, »Marxbibliographie» (1923); »M.,
Engels, Lassalle. Ihre Schriften und ihre Idéen,
ihre Vorläufer und die von ihnen
hervorgeru-fene Arbeiterbewegung» (i
Antiquariatskata-log, 215—216, utg. av R. L. Prager 1924:
en omfattande modern bibliogr.). E. F. K. S-n.
Marx, Wilhelm, tysk jurist och
politiker (f. 1863). Blev 1921 senatspresident vid
Kammergericht i Berlin, har varit led. av
preussiska lantdagens deputeradekammare
1900—18, av
Preussens författningsgi-vande landsförsamling 1919—20, av
tyska riksdagen 1910—
18 och från 1920, av
nationalförsamlingen
1919—20. M., som
tidigt intagit en
framskjuten plats inom
det katolska
för-eningsväsendet i
Tyskland, var 1921—28
centerpartiets ledare
i riksdagen. Han var
dec. 1923—jan. 1925 rikskansler och
medverkade som tysk delegerad vid
Londonkonferensen aug. 1924 till Dawesplanens
antagande. Febr.—april 1925 var han preussisk
ministerpresident och vid presidentvalet s. å.
en av Hindenburgs motkandidater. Efter att
en tid ha varit riksjustitieminister i Luthers
ministär var han maj 1926—juni 1928 ånyo
rikskansler. (L-ts.)
MarxPsm, den socialistiska teori, som
grundlagts av K. Marx (se d. o.); numera vanl.
en riktning el. fraktion inom modern
socialdemokrati och kommunism, som, åtm. efter
anhängarnas mening, mer el. mindre
ortodoxt följer Marx’ läror. — M a r x i’s t,
anhängare av denna teori. E. F. K. S-n.
Marxstadt (f. d. Jekater ins tad t), stad
i Volga-Tyskarnas republik, s. ö. Ryssland,
vid Volga, 54 km n. ö. om staden Saratov;
12,457 inv. (1926). Spannmålshandel.
Mary [mä’eri], eng. namnform för Maria.
Maryborough [mä’eriboro], stad i s. ö. austral.
staten Queensland, vid floden Mary, 3 km
från dess utlopp i Stilla havet; omkr. 12,000
inv. (1928); uppland med rika
naturtillgångar. Uthamn för Gympies gulddistrikt
och kolfälten vid Burrum. Gjuterier,
sockerfabriker och mejerier.
Maryhill [mä’ori-], se ö r e n ä s.
Maryland [amerik. me’rilønd, eng. [-mä’ori-länd],-] {+mä’ori-
länd],+} förk. Md., en av de atlantiska
sydstaterna och en av de 13 ursprungliga staterna
i U. S. A., kring Chesapeakeviken, mellan 37°
53’ och 39° 43’ n. br.; begränsas åt s. v. av
Potomacfloden mot Virginia och West
Virginia och åt n. genom en rak gräns mot
Pennsylvania (Mason and Dixon line, se d. o.), som
samtidigt är gräns mellan nord- och
sydstater i amerikansk historia och kultur. I ö.
gränsar M. till staten Delaware och Atlanten,
i v. till West Virginia. 31,926 kvkm, därav
6,180 (19 %) vatten, häri inräknat
Chesapeakeviken. 1,627,729 inv. (63 inv. per kvkm land
1930; 319,728 inv. 1790, 1,449,661 inv. 1920).
Den utlandsfödda befolkningen var s. å.
102,177 (7 %), varav svenskarna voro blott
630. Negrerna utgjorde 244.479 (16,9 %; 1860
24,9 %), 35 % av alla kyrkskrivna voro
katoliker men protestanterna i .flertal.
M. består av en kustslätt (»Tide-water
M.»), den innanför liggande piedmontplatån,
skild från den förra genom »Fall-linjen», vid
vilken Baltimore ligger, samt (i västra M.)
Appalacherna, som här ha ryggar till 900 m
höjd. I Chesapeakeviken drives det mest
omfattande ostronfisket i U. S. A.
En fjärdedel av M. är skogbeväxt. Nära
hälften av ytan är odlad. 1925 funnos
49,001 farmer, varav 74 % brukades av
ägarna. Omkr. 13 % voro negerfarmer.
Odlingen gynnas av den, trots Atlantens
närhet varma sommaren — Baltimore har en
julitemp. av 25,2° C mot en januaritemp. av
MARYLAND
OCH
DELAWARE
Skala 1:6 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
