Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Maseru—Masker
978
des av episka dikter: »The everlasting mercy»
(1911), »Dauber» (1913), »The Daffodil fields»
(1913), »Reynard the fox» (1919), »Right
royal» (1920), »King Cole» (1923) m. fl. Av
hans berättelser må
nämnas »A tarpaulin
muster» (1907),av hans
romaner »Multitude
and solitude» (1909;
sv. övers. 1924), »The
Street of to-day» (1911).
Som dramatiker har
han framträtt med
»The tragedy of Nan»
(1908), »The faithful»
(1915) etc. Han har
även utgivit böcker
från kriget
(»Gallipo-lis», 1916, o. s. v.).
På
verkad av Kipling, hör M. till de s. k.
kraftrealisterna. Hans uttryckssätt är oftast
högljutt och larmande, hans ämne primitiva och
råa människor, och med stark effekt i både
lyrik och berättelse skapar han
karaktärs-och situationsskildringar. Han blev poeta
laureatus 1930 efter R. Bridges. Litt.: W. H.
Hamilton, »J. M.» (1922); C. Biggane, »J. M.»
(1924). S. B.L.
Maseru, se Basutoland.
Masham [mä’Jøm], A b i g a i 1, lady M., f.
Hill, engelsk hovdam (d. 1734). Hon var
kusin till Sarah, lady Marlborough (se d. o.),
och blev 1707 g. m. kammarjunkaren Samuel
M., upphöjd till baron M. 1712. Hon
intrigerade småningom ut lady Marlborough ur
drottning Annas gunst och efterträdde henne
1711 som överhovmästarinna. I lord Oxfords
störtande 1714, några dagar före drottning
Annas död, hade lady M., som stödde
Bo-lingbrokes strävanden att trygga en Stuartsk
tronföljd, väsentlig andel. R. Sv-in.
Mashonaland [møjäu^oländ], n. ö. delen av
Sydrhodesia; ingick i det forna stora
negerriket Matabele, som sönderföll 1893. Inom
området Sydrhodesias huvudstad, Salisbury
(jfr Rhodesia). Vid Zimbabwe har man
funnit ruiner av befästningar. Se
Afrikanska fornlämningar, sp. 243, och
Zimbabwe.
Masin [ma^in], Draga, serbisk drottning,
se Alexander, sp. 459. — Hennes svåger
Aleksandar M. (1857—1910) var en av
kungamordets organisatörer, blev 1904
general och var 1905—06 generalstabschef.
Masini’ssa, östnumidisk furste (d. 149 f.
Kr.). Uppfostrad i Kartago, anförde M. den
numidiska ryttarkår, som av punerna 212
f. Kr. sändes mot romarna i Spanien, och
bidrog väsentligen till bröderna Scipios
undergång 211. Efter kartagernas avgörande
nederlag i Spanien 206 övergick M. till
romarna. Från konung Syfax i Västnumidien,
som slutit sig till kartagerna och satt sig i
besittning av M:s område, återvann han med
romarnas hjälp sin huvudstad Cirta och blev
203 hela Numidiens herre. M. vinnläde sig
om sitt lands uppodlande och stammarnas
enande. Av herdarna och trälarna bildade
han ett starkt bondestånd, av de lokala
dy-nasterna en besutten feodaladel. Han
befordrade i sitt rike utbredandet av en på puniska
och grekiska element vilande kultur. E. St.
Lovénska larven.
Mask. 1. (Zool.) Se M a s k a r. — 2. Se
Masker. — 3. (Med.) I dagligt tal namn
på masksjukdomar (se d. o.).
Maskar, Ve’rmes, en djurgrupp, till vilken
vanl. föras alla bilateralsymmetriska
rygg-radslösa djur med vanl. långsträckt
kroppsform, vilka i motsats till leddjuren sakna
extremiteter och som
hu-vudsakl. genom
nervsystemets byggnad
skilja sig från blötdjuren.
Omfånget av begreppet
m. växlar f. ö.
avsevärt i olika zoologiska
system. Utmärkande
för flertalet
maskgrupper är förekomsten av
larvformer, vilka visa
större el. mindre
överensstämmelse med den
särskilt hos ringmaskarna väl utbildade L
o-v é n s k a larven el.
trokoforalar-v e n, en mikroskopisk, gelatinös varelse,
utrustad med en flimmerkrans som
rörelseorgan. Till m. i inskränkt bemärkelse höra
Plathelminthes, plattmaskar (se d. o.),
Nema-thelminthes, rundmaskar (se d. o.),
Chaetog-natha, pilmaskar (se d. o.), Annelida,
ringmaskar (se d. o.). Till m. i mer vidsträckt
bemärkelse räknas även Rotatoria, hjuldjur
(se d. o.), Enteropneusta (se B a 1 a n o g 1 o
s-sus), Bryozoa, mossdjur (se d. o.), och
stundom även Brachiopoda, armfotingar (se d. o.).
Vissa forskare anse, att också manteldjuren
(se d. o.) äro m. närstående. T. P.
Maskarénerna, Mascarènerna, ögrupp
i Indiska oceanen, ö. om Madagaskar, mellan
ung. 19° och 21° s. br. samt 55° och 64°
ö. Igd; består av huvudöarna R é u n i o n,
Mauritius och R o d r i g u e s (se dessa
ord). M. äro uppkallade efter sin
portugisiske upptäckare Mascarenhas (1505).
Maskarön, dekorationsmotiv, ornament i
form av människoansikte, mer el. mindre
verklighetstroget, vanl. infattat i el. med
detaljer som hår och skägg utväxande till
lövverk, draperiflikar etc. M. förekommer redan
under antiken, varifrån den upptogs av
renässansen; även under barocken blev m. ett
ofta i arkitektur och konsthantverk nyttjat
prydnadselement. E. L-k.
Maskat, M u s k a t, huvudstad i sultanatet
Oman, s. ö. Arabien, vid Omanviken; omkr.
20,000 inv., inkl, förstaden Matrah (flertalet
belutsjer och negrer). Staden behärskar
inloppet till Persiska viken, är isolerad från
landsidan av branta klippor samt försedd
med en försvarsmur. Import av ris och
bomullsvaror, export av dadlar. Hamnen
an-löptes 1927—28 av 233 fartyg om 418,000 ton.
M. tillhörde 1508—1658 portugiserna, som
befäste staden. Jfr Oman.
Maskelyne [mä’skilain], N e v i 1, engelsk
astronom (1732—1811). Han observerade 1761
på S:t Helena med framgång Venuspassagen
och blev 1765 astronomer royal i Greenwich.
M. bestämde jordens täthet (se L o d a
v-v i k n i n g) och grundläde 1767 Nautical
Almanac, den äldsta och mest spridda av
de stora astronomiska årsböckerna
(efeme-riderna). K. Lmk.
Masker, lösansikten, förekomma praktiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
