Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Mastring—-Masugn
1006
Skelett av mastodont, Mastodon americanus.
elefantdjur (se d. o., med bild), som levde
under senare delen av tertiärperioden, miocen
och pliocen, och kvartärperioden, föregångare
till elefanterna. M. nådde ung. samma
storlek som elefanterna, vilka de också i
kroppsform och utseende mycket liknade. För m.
karakteristiskt är, att käkarna, särskilt
underkäken och hakan, äro betydligt längre än
hos elefanterna. Det djur, som man anser
vara elefantdjurens (se d. o., bild 1)
stamform, Moeritherium från eocen, hade
jämförelsevis korta käkar och ett par framtänder
i vardera utbildade som svaga betar,
över
Restaurerat exemplar av Mastodon americanus.
käkens betar nådde hos alla de yngre
elefantdjuren en kraftig utveckling. Hos m.
utbildades emellertid betar också i underkäken,
och hos de typiska m., ss. M. angustidens från
miocen, är hakan utdragen, och långa betar
finnas i bägge käkarna. M. har kindtänderna
försedda med ett fåtal, intill 6, tvärgående
åsar på kronan, i motsats till elefanternas
stora antal av tvärställda emaljplattor på
kindtändernas tuggytor. Hos de yngre m.
från ungpliocen och kvartär förkortades
hakan och underkäken, och betarna i densamma
reducerades till obetydliga rudiment, t. ex.
hos den kvartära M. americanus, den
amerikanska mammuten. — M. ha under miocen
och pliocen levat i Europa, Asien och
Nordamerika ganska allmänt, i Afrika och
Syd
amerika mera sällsynt, och under
kvartär-tiden har endast M. americanus levat kvar i
Nordamerika. K. A. G.
Mastring, se Mas t.
Masturbation, dets. som onani (se d. o.).
Masucdo [maso^tjå], T o m m a s o,
italiensk novellförfattare i senare hälften av
1400-talet, vann ett namn genom sin
»Novel-lino» (1476; flera uppl.), en samling av 50
noveller, som innehålla livliga sedemålningar
i Boccaccios anda. (O. W-n.)
Masüdi, A b u -1 - H a’san Ali bin e
1-H u s éi’n, arabisk geograf och historiker (f.
i slutet av 800-talet i Bagdad, d., antagl.
956, i Egypten), använde även persiska och
grekiska författares skrifter för sina
huvudsaki. kompilatoriska arbeten.
Masugn, schaktugn, vari tackjärn
framstäl-les av järnmalm. M. kan betraktas som en
direkt utveckling av forna tiders
blästerug-nar (se Osmundssmide), vari smidbart järn
tillverkades direkt av järnmalm. I Sverige
omnämnas m. redan i mitten av 1400-talet,
men införandet av masugnsdrift som mera
allmän tillverkningsmetod ägde rum först
under senare hälften av 1500-talet. Om
principen för masugnsdrift se J ä r n, sp. 24.
Bilden visar en svensk m. i genomskärning.
Undre delen, i vilken den egentliga
smältningen äger rum och tackjärnet samlar sig,
kallas stället, den vidaste delen, belägen
ung. på m:s halva höjd, kor sb a n d e t el.
buken, övre mynningen upp sättning
s-målet. Stället utgöres h. o. h. av eldfast
material. Under stället anbringas kanaler för
dränering och kylning. Ovanpå dessa ligger en
kraftig tackjärnshäll, bottenhällen. I stället
finnas följ, öppningar: en i jämnhöjd med
bottnen, järngatan, genom vilken järnet
uttap-pas, en högre upp för slaggens uttagande,
begränsad undertill av dammen, upptill av en,
stundom vattenavkyld, kort järnbalk,
tim-peln, samt slutligen formorna, genom vilka
blästern inkommer. Antalet formor är vid sv.
träkolsmasugnar oftast 4—6, vid koks- och
an-tracitmasugnar 8—10.
De munstycksformade
rör,medelst vilka
blästern från
blästerled-ningen inblåses i
formorna, kallas tätt or.
Masugnsmurarna
uppföras på starka
järnbockar (se bild) el.
järnpelare ovanför
stället, så att detta
blir h. o. h.
friliggande. Uppsättningsmå-let kan vara antingen
öppet, såsom på
bilden, el. slutet. I
förra fallet uttages
gasen på så sätt, att
från den något
sammandragna pipmynningen nedhänger en
plåtcylinder med
mindre diam, än m:s övre
del. Kring cylindern
bildas då ett tomrum,
i vilket gasen samlar
sig och avledes genom
Genomskärning av svensk
masugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
