Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Masugnsgas—Masuren
1008
gasuttagen. Vid det slutna
uppsättnings-målet hålles m:s övre mynning tillsluten av
en apparat av järnplåt, så beskaffad, att
beskickningen medelst densamma kan
nedsläp-pas i m. Masugnsgasen kan i detta fall
fullständigt uttagas och tillgodogöras. Det rum,
som omger m:s övre del, kallas m a s
ugnskransen. På golvet i detta rum, det s. k.
kransgolvet, äro vid svenska m. oftast
anordnade mindre upplag av malm, från vilka
medelst en våg, k r a n s v å g e n, de för
beskickningen bestämda mängderna av de olika
malmsorterna utvägas.
M. indelas efter bränslets beskaffenhet i
t r ä k o 1 s- och koksmasugnar. Till de
senare räknas då även sådana, som arbeta
med antracit (Förenta staterna) el. med torra
stenkol (Skottland). Nyare sv.
träkolsmas-ugnar äro oftast 16—18 m höga med en
största inre diam, av 3 m; motsv. siffror för
koks-masugnar äro 20—28 m och 6—9 m.
Dygns-produktionen är vid sv. träkolsmasugnar vanl.
18—20 ton, undantagsvis upp till 45—50 ton,
vid koksmasugnar 350—800 ton. — Efter
järnmalmernas förhållande i m. har man
i Sverige ofta indelat dem i »torrstenar»,
»kvickstenar» (el. »engående malmer») och
»biandstenar» (se J ä r n m a 1 m).
»Torrstenarna» beskickas med kalksten el. dolomit
(»limsten»), »kvickstenarna» behöva mången
gång inga tillsatser, och »biandstenarna» ha
fått sitt namn av att de vid smältningen
gärna blandas med »torrstenar», för att man
skall få lämpligt sammansatt slagg. F. S-e.*
Masugnsgas, de gasformiga
förbränningsprodukterna från en masugn, utgöres av
kväve, kolsyra och koloxid jämte mindre
mängder väte och lätt kolväte.
Sammansättningen, som växlar alltefter masugnsgången,
utgör i volymprocent:
kväve ........... 55-—65 %
koloxid ........ 20—32 »
kolsyra ......... 6—18 »
väte . .......... 1—6 »
kolväte ......... 0—6 »
Gasens värmevärde är 600—750
värmeenheter per kbm. Den begagnas dels till
upp-värmningsändamål, ss. röstning av malm och
upphettning av blästern, dels till
kraftalstring, antingen genom eldning under
ångpannor el. direkt i explosionsmotorer. Den vid
en masugn erhållna gasmängden är i regel
icke blott tillräcklig för masugnens eget
behov, utan därjämte kan ett avsevärt
överskott avvaras för andra ändamål. Vid en
medelstor svensk masugn kan man sålunda
i allm. beräkna att, utom vad som åtgår
till röstning av malm och
blästeruppvärm-ning, erhålla m. till drivande av gasmotorer
om ung. 500 hkr. F. S-e.*
Masullpatäm, Bandar (= hamnen), stad
på Främre Indiens ö. kust, vid en av
Kist-nas mynningsarmar; 43,940 inv. (1921). M.
var den första eng. besittningen på
Koro-mandelkusten (1611) och hade förr betydelse
som hamn för Golconda. Bomullsindustri.
Mäsur (ty. Maser; jfr fnord. möstirr, lönn),
telcn., en missbildning av vedens lager
(års-ringarna) hos många lövträdslag,
förnämligast björk och lönn. M. uppkommer
därigenom, att ett abnormt stort antal adventiva
(se d. o.) knoppar utvecklas, varigenom en
abnormt stegrad saftströmning till någon del
av stammen (el. grenen) uppstår. Kring
dessa knoppar utvecklas årsringar, som
tränga varandra och få en oregelbunden,
liksom förvirrad anordning, och det hela bildar
större el. mindre knölar el. utväxter på
huvudaxeln. Veden är i regel mycket hårdare
än den vanliga, varför m. antar vacker
polityr. G. L-m.*
Masurbjörk, se Björk.
Vinterslaget i Masuren.
Masuren [masö’ron], Mas urenland,
landskap i s. ö. delen av preuss. prov.
Öst-preussen, ett kuperat, skogbevuxet, sjörikt
område på Baltiska höjdryggen. Av inv. 1925,
581,090, voro 41,375 masurer (se d. o.) och
13,932 polacker. Huvudort: Lyck. M.
Under världskriget utkämpades i M. två
fältslag av stor omfattning och betydelse,
som vanl. benämnas slaget vid Masuriska
sjöarna och vinterslaget i Masuren (jfr
Polsk-ryska fronten).
Slaget vid Masuriska sjöarna.
Då Hindenburg med sin från västfronten
förstärkta armé efter Tannenbergslaget vände
sig mot den i linjen Wehlau (45 km ö. om
Königsberg) i s. ö. riktning ned mot
Anger-burg (n. om Mauersee) stående ryska armén
under Rennenkampf, hade hans armé 5 sept.
fullbordat sin uppmarsch och inlett striderna.
Frammarschen skedde med 4 armékårer på
linjen Wehlau—Angerburg, under det att 2
armékårer framträngde s. därom genom
sjöområdet; en fördelning skyddade den högra
flanken. 8 sept. lyckades tyska högra
flygelns frammarsch genom sjöområdet. För att
undandraga sig den hotande omfattningen
drog sig Rennenkampf tillbaka natten 9—10
sept. Tyskarna trängde kraftigt på, men
Rennenkampf lyckades dock efter häftiga
strider och uppoffrande av betydande
truppstyrkor nå det stora skogsområdet v. om Nje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
