Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1027
Matstrupen—Matsukata
1028
till en tunnflytande massa, chymus, som
genom peristaltiska kontraktionsvågor i
mag-muskulaturen drives mot nedre magmunnen,
pylorus (se M a g s ä c k e n). I de inre lagren
av maginnehållet, dit magsaften ej hinner
intränga, .fortgår samtidigt verkan av spottens
ptyalin, som överför stärkelse till
maltsocker. Genom kontraktion av den ringformiga
muskulaturen i nedre magmunnen hålles
magsäcken avstängd från tunntarmen. Med
vissa mellantider äger en avslappning rum, och
genom en samtidig kraftig sammandragning
av den intill nedre magmunnen liggande
delen av magsäcken drives en mindre portion
av maginnehållet in i tunntarmens översta
del, tolvfingertarmen. Därefter sluter sig
åter den nedre magmunnen. öppnandet och
tillslutningen av denna utlösas genom
inverkan av syran i maginnehållet på slemhinnan
i själva magmunnen, resp, i tolvfingertarmen.
Tiden, som åtgår för magsäckens fullständiga
tömning, är beroende av måltidens omfång
men överskrider normalt icke 5 tim.
Vid överförandet till tunntarmen är
maginnehållet endast ofullständigt digererat. En
del av äggvitan är peptoniserad, och
stärkelsen är till stor del överförd till maltsocker.
Av fettet, utom mjölkfettet, äro blott
omslutande bindvävsmembraner upplösta. I
tolvfingertarmen blandas innehållet med galla och
bukspott. Trypsinet i bukspotten
fortsätter peptoniseringen av äggvitan och klyver
den vidare i aminosyror. Genom bukspottens
s t e a p s i n klyves fettet i glycerin och
fettsyror, som dels bilda såpa och tvål, dels
lösas i gallan. Det amylolytiska
fer-m en te t i bukspotten fullbordar stärkelsens
förvandling. I tunntarmen tillkommer vida-,
re tarmsaften, vilken innehåller tre enzym:
invertin, 1 ak t a s och m a 11 a s, vilka
angripa de sammansatta sockerarterna
rörsocker, mjölksocker och maltsocker, och i själva
tarmväggen finnes ett enzym, e r e p s i n, som
klyver peptoner i aminosyror. Genom m.
förvandlas sålunda födans äggvitekroppar till
aminosyror, fettarterna till fettsyror och
glycerin samt kolhydraten till enkla
sockerarter. Cellulosan förjäses under medverkan av
vissa bakterier. Vid denna process, som
försiggår särskilt i vommen hos nötkreaturen
samt i blindtarmen, uppstå en del feta
syror, som tillgodogöras. Avsöndringen av de
särskilda matsmältningsvätskorna avpassas,
som främst Pavlov visat, mycket noga efter
födans beskaffenhet. Utlösningen av dessa
av-söndringsprocesser äger rum dels på vanlig
reflexväg, d. v. s. under förmedling av vissa
nervmekanismer, dels i form av s. k. kem
o-reflexer. Sålunda bildas genom
saltsyrans inverkan på tunntarmsslemhinnan ett
ämne, s e k r e t i n, som upptages i blodet och
transporteras till bukspottkörteln, där det
utlöser bukspottens avsöndring. Så förklaras
den sekretion av bukspott, som inställer sig
vid magsäckens tömning. J. E. J-n.*
Matstrupen (lat. oeso’phagus) är från
svalgets nedre ända vid nederkanten av
ringbros-ket till magen 28—30 cm hos en fullvuxen
människa. Den löper på halsen omedelbart
bakom luftstrupen, ligger i brösthålan
mellan lungorna, först till höger om, sedan
framför aorta och träder genom mellangärdet
till magsäcken vid kardia (se d. o.). Väggen
utgöres av en slemhinna, beklädd med
flerlag-rigt skivepitel samt ett ringformigt och ett
längsgående muskellager, vilka innerveras
genom nervus vagus. J. E. J-n.*
Matstrupens sjukdomar. Medfödd
kommunikation med Iqftstrupen
(fistel, sällsynt) medför döden under de första
levnadsdagarna på grund av att nedsvald
föda genom fisteln mellan struparna
inkommer i lungorna. — Främmande
kroppar kunna passera vid sväljning av föda,
men om de ej passera matstrupen, kan det
vara livsfarligt att uppskjuta läkarvård. —
Ytliga inflammationer i slemhinnan
uppstå vanl. vid sväljning av retande ämnen
och behandlas med lämplig diet och
smärtstillande medel. — S å r i slemhinnan förorsakas
av svalda etsande syror el. lut. De vålla mot
skulderbladen utstrålande smärtor och stark
sväljningssmärta samt kräva omedelbar
läkarvård (kirurg). Sår kunna läkas med
förträngande ärr, som fordra särskild
behandling. — Utvidgningar av matstrupen
äro dels diffusa, som behandlas dietetiskt, dels
begränsade, s. k. divertiklar. De sistnämnda
äro påsformiga bildningar, ligga vid sidan av
strupen och uppkomma på olika sätt. De
kunna vid maximalt fyllnadstillstånd
(innehåll: födoämnen) förtränga matstrupen så, att
de utgöra hinder för födans passage genom
denna. Behandlingen är kirurgisk. —
Förträngningar av matstrupen bero antingen
på medfödd missbildning (sällsynt),
ärrsammandragningar (se ovan), tumörer i strupens
vägg el. dess omgivning el. på krampartade
sammandragningar hos nervsjuka. Samtliga
fordra läkarbehandling. Utsikterna äro i regel
goda; t. o. m. kräftsvulster i matstrupen
kunna i en del fall med framgång opereras.
— Rubbningar i matstrupens i
n-nervation med förlamningar el. kramper
kunna vara såväl centralt som perifert
betingade. Till den senare gruppen höra
dif-teriförlamningar av matstrupens muskulatur,
och hela gruppen har en godartad prognos till
skillnad från de centralt, genom sjukdomar
i förlängda märgen betingade. V. Nsl.
Matsue, huvudstad i japanska kenet
Shi-mane, på Hondo; 41,936 inv. (1925). V. därom
staden Kizuki med Japans äldsta
shintohelge-dom, Idzumotemplet.
Matsukata, Masayoshi, japansk
stats-och finansman (1835—1924). Tillhörde en
samuraisläkt i Satsuma, blev efter 1868 års
omvälvning provinsguvernör, studerade som
japansk representant
vid
Parisutställningen 1878 Europas
finansväsen och var
därefter 1881—91
finansminister. Han
inrättade 1882 en
japansk riksbank
hejdade det oförsiktiga
utsläppandet av
pap-persmynt i massa och
genomdrev 1897
Japans övergång till
guldmyntfoten. M. var
premiär- och
finans
minister 1891—92 och 1896—97 samt
finans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
