Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Matlag - Matlagning - Matning - Matolja - Maton, Bartholomeus - Matotjkin sjar - Mátra - Matrand - Matriarkat, Mödernemyndighet, Modersrätt - Matricaria - Matrikel - Matrikularbidrag - Matrimonium - Matris - Matrona - Matros - Mats Gregersson - Matskatt - Mats Kettilmundsson - Matskott - Matsmyra - Matsmältning el. Digestion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1025
Matlagning—Matsmältning
1026
torde i författningarna avsetts endast sådana
hushåll, där husfadern ej stod i enskild
tjänst. Då de på »matlag» grundade bördorna
betaltes med lika belopp, utan avseende på
husfaderns ekonomiska ställning, var denna
skattegrund i hög grad olämplig. Kbg.*
Matlagning,, se Kokkonsten.
Matning. 1. I allm. tillförsel av nytt,
oförbrukat material, t. ex. en ångpannas m.
genom inpumpning av friskt vatten
(matarvat-ten), bränsles kontinuerliga inmatning i
eldstäder genom automatiska eldningsapparater.
— 2. En mekanisk rörelse, varigenom en
arbetsmaskins verktygsdel ständigt kommer i
beröring med nya delar av arbetsstycket.
Sker denna reglering av verktygets
ställning för hand, kallas den handmatning;
sker den genom inställbara, av maskiner
drivna anordningar, kallas den maskin- el.
automatiskmatning. Gr. H-r.
Matolja, sådan olja, som kommer till direkt
användning vid matlagningen. Den bästa
ut-göres av olivolja (se d. o.), och vanl. förstås
med m. endast denna olja. Lägre kvaliteter,
vilka sällan brukas i Sverige, framställas ur
sesamfrö, bomullsfrö, jordnötter, sojabönor
m. fl. M. utvinnes genom extraktion el. kall
pressning; varm pressad olja får en
oangenäm, vidbränd smak, varför den endast har
teknisk användning. M. nyttjas huvudsaki. i
varmare länder, särskilt Medelhavsländerna,
där den spelar ungefär samma roll som
smöret och margarinet i Norden. O-f J-n.
Maton, Bartholomeus, nederländsk
genremålare (f. mellan 1643 o. 1646 i Leiden?,
d. efter 1684 i Stockholm?). Lärjunge av
G. Dou, medlem av Leidens målargille 1671,
kom till Sverige 1679, var okt. 1681—april
1682 åter i sin hemstad. Hans målningar
ansluta sig i motiv och stil till Fr. Mieris och
G. Dou. A. L. R.
Ma’totjkin sjar, sund mellan Novaja Zemljas
nord- och sydö; förenar Barents hav med
Ka-riska havet (0,7—3,2 km brett).
Måtra [mä’-], berggrupp i Ungern, n. ö. om
Budapest; tillhör innerzonen av
Västkarpa-terna, uppbyggd av vulkaniska bergarter
(trakyt, andesit), når 1,010 m ö. h.
Matrand, prästgård i Eidskogs socken,
Hedmark fylke, Norge, omkr. 20 km s. om
Kongsvinger. Här stod 5 aug. 1814 en mindre
strid mellan svenskar och norrmän; se därom
Skotterud.
Matriarkät, Mödernemyndighet,
Modersrätt, det hos många mera primitiva folk
rådande bruket, att barnen anses tillhöra
moderns släkt, räkna härstamning från denna
m. m. Därför ha ofta fränderna på mödernet
och särskilt morbrodern större rättigheter
över barnen än deras far. Arvet efter denne
går gärna till hans systerbarn. M. får ej
förväxlas med kvinnovälde; bland en mängd folk
med modersrättslig härstamning är mannen
herre i sitt hus. Den extrema motsatsen (t.
ex. mannen en sorts slav i hustruns hem) torde
höra mera till undantagen. Mest utvecklat
finns m. hos jordbrukande folk. Mellan m.
och fadersrätt finnas många övergångsformer.
I kulturkretsläran (se d. o.) spela dessa
begrepp stor roll. — Litt.: J. J. Bachofen,
»Das Mutterrecht» (1861; 2:a uppl. 1897); A.
H. Post, »Die Geschlechtsgenossenschaft der
Urzeit und die Entstehung der Ehe» (1875);
O. Baumann, »Vaterrecht und Mutterrecht in
Afrika» (i Zeitschrift für Ethnologie 1926); E.
Westermarck, Ȁktenskapets historia i dess
huvuddrag» (1927). K. G. L.
Matricäria, bot., se Sötblomsläktet.
Matri’kel (lat. matrlcula, dimin. av mätrix,
moder, stam, lista, register). 1.
Inskrivnings-lista, namnförteckning på medlemmarna av
en kår (se t. ex. S t i f t s m a t r i k e 1) cl. av
ett slutet sällskap. — 2. (Da. och no.
matri-kul.) I Danmark och Norge jordebok,
jordregister. Om m. i Danmark jfr H a r t k o r n.
Matrikulärbidrag (ty. Matrikzdarbeiträge)
kallades i det gamla Tyska riket de särskilda
förbundsstaternas direkta tillskott för de
gemensamma riksutgifterna. De utgingo efter
folkmängden och fastställdes för ett år i
sänder. M. avskaffades efter republikens
införande genom 1919 års författning.
Matrimönium, lat., äktenskap.
Matris (av lat. mätrix, moder), i allm. varje
fördjupad form för åstadkommande av gjutna,
pressade, präglade o. a. arbeten. Vid
mynt-och medaljprägling graveras bild och text
bakvända i en stålstamp, matrisen (se M
e-d a 1 j, sp. 1078). I stilgjuteriet utgöres m. av
en kopparbit, vari stålstämpeln (patrisen, av
lat. pa/ter, fader), i vilken bokstaven är
graverad bakvänd, inslås. I en stilmatris fås
bokstavsbilden sålunda fördjupad och
rättvänd. M. kallas även det avtryck i papp, som
göres av en trycksats el. kliché för
stereoty-pering. Se Galvan o teknik, Stil och
Sättmaskin.
Matröna, lat., motsv. maskulinet patrönus,
hos romarna gift kvinna, mest av stånd,
gärna uppfattad som yppersta representant
för kvinnokönet. — I svenskt språkbruk
fet-lagd gift kvinna av mogen ålder.
Matrös, utbildad sjöman. — Vid
örlogsflot-tan benämnes manskap, tillhörande däcksavd.,
m. och beroende på yrkesgren resp, artilleri-,
signal-, torped-, u-båts-, radio- el. minmatros.
Mats Gregersson,
seMattiasGregers-s o n.
Matskatt, i Halland räntetitel i den forna
mantalsräntan (se d. o.).
Mats Kettilmundsson, se M a 11 i a s K e
t-tilmundsson.
Matskott, i äldre svensk kyrklig-kameral
lagstiftning vissa liksom gengärd (se d. o.) i
matvaror utgående avgifter, som sockenborna
på bestämda dagar (3—12 om året) utgjorde
dels till prästen, dels till klockaren. M.
skulle även ges vid vissa förrättningar, ss. vid
själamässor (under medeltiden) och
kyrkotag-ning. Enl. förordn. 11 juli 1862 skulle m.
utbytas mot bestämda penningbelopp. Schg.
Matsmyra, kapell i Voxna socken,
Gävleborgs län, se Voxna.
Matsmältning el. Digestiön, de
processer, som avse födans förvandling till
sådan form, att den kan upptas i blod och
lymfa. I munhålan undergår födan en mekanisk
behandling, tuggning, och uppblandas med
spott, varpå den medelst en särskild
mekanism drives genom svalget och matstrupen
ned i magsäcken. Genom magsaftens (se d.
o.) inverkan förvandlas födans yttre lager
XIII. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
