Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1057
Maximilian Emanuel—May, J. G.
1058
Maximilian Emanuel av Württemberg,
se Max Emanuel.
Maximlnus, romerska kejsare.
1. Gaius I u 1 i u s Verus M. (T h r a x;
f. 173 i Trakien el. Mesien). M., som blivit
mycket omtalad för sin jättelika
kroppsstorlek, ledde den resning, som föranledde
mordet på Alexander Severus och dennes moder
i Mainz 235. M:s usurpation av
kejsarmakten godkändes av senaten och
provinsstyresmännen. Han var alltigenom soldatkejsare
och besökte aldrig Rom. Hans utpressningar
och råa grymhet väckte snart förbittring.
Som motkejsare uppsattes Gordianus (se d. o.
1) och dennes son; efter deras död utbröt en
resning i Rom. På väg dit mördades M. vid
belägringen av Aquileja (238).
2. Gaius G ale r i u s V a 1 e r i u s M.
D a i a, brorson till Galerius, av vilken han
utnämndes till caesar 305 och fick Orientens
förvaltningsområden, varefter han antog
titeln augustus. M. angrep Licinius, de
illyriska områdenas augustus, men blev slagen i
Trakien och dog kort därpå, 313. (E. St.)
Maximi- och minimitariff, tulltaxetyp med
två autonomt fastställda tulltariffer, av vilka
den med de högre tullsatserna,
maximitarif-fen, tillämpas mot länder, med vilka
handelsfördrag icke ingåtts, och den med de lägre,
minimitariffen, mot länder, med vilka
handelsfördrag slutits, samt med dessa
jämställda stater. Maximitariffen tjänar här
samma uppgift som generaltariff (se d. o.) vid
konventionaltariffsystemet och minimitariffen
som konventionaltariff (se d. o.) vid samma
system. Jfr Dubbeltariff. K. H. A.
Maximipris, av statsmyndighet fastställt
pris på vara, vilket icke får överskridas. M.
ha sedan antiken använts för att motverka
oskäliga prisstegringar. Då m. i regeln sökt
pressa ned priserna till en lägre nivå än den
av förefintliga tillgångar betingade, ha de
vanl. lett till ringa resultat men bidragit att
desorganisera marknaden genom att uppamma
smyghandel o. dyl. — Under världskriget
till-grepos m. i många länder. För Sveriges del
se härom Förfogandelagarna. — Jfr
även Pris. H. H-n.
Maximiproblem, mat., se Maximum.
Maximitermometer, se Termometer.
Ma’ximum, mat., av en given funktion
föreligger i en viss punkt, om funktionens värden
i närliggande punkter äro mindre än värdet i
förstnämnda punkt. Analogt definieras ett
minimum. Vissa funktioner kunna ha flera
maxima och minima och andra helt sakna
dylika. Funktionen y — Ax — x- har
maximumvärdet 4 i punkten x = 2, medan
funktionen y = 4 a?—1 saknar m. Bestämning av
m. och minimum sker medelst
differential-räkning. En särskild kategori
maximiproblem utgör föremål för variationskalkylen
(se d. o.). T. B.
Ma’ximus, romerska kejsare. 1. Marcus
Clodius Pupienus M. uppställdes 238
jämte Balbinus av romerska senaten till
motkejsare mot Maximinas. De dödades efter 99
dagars regering. — 2. Magnus Cle mens
M. upphävde sig till kejsare, varvid kejsar
Gratianus övergavs av sina trupper och
dödades (383). M. undanträngde Valentinianus
från Italien men blev då besegrad av
Theo-dosius och dödades 388. — 3. Petronius
M., en rik och förnäm senator, blev kejsare
i Rom 455. Han tvang sin företrädare
Valentinianus’ änka, Eudoxia, till äktenskap, men
då hon till hjälp tillkallade vandalkonungen
Geiserik från Afrika, flydde M. och mördades
av sina egna män. E. St.
Ma’ximus Confe’ssor, d. v. s. Maximus
Bekännaren, kyrkolärare och martyr
(omkr. 580—662). Född och fostrad i
Konstan-tinopel, lämnade M. en hög ställning vid det
kejserliga hovet för att bli munk och abbot
i klostret Chrysopolis, som han dock senare
övergav för att från Nordafrika och Rom
bekämpa monoteletismen och de från kejserligt
håll omhuldade unionsförsöken. Fängslad 653
och återförd till Konstantinopel, blev han
omsider grymt stympad och bannlyst för
livstiden. Sin största betydelse fick M. genom
att till den västerländska kyrkan förmedla
inflytandet från Dionysios Areopagita (se
d. o.). M. efterlämnade en mängd skrifter av
exegetiskt, dogmatiskt och etiskt-asketiskt
innehåll. De viktigaste äro tr. hos J. P.
Migne, »Patrologia græca», XC, XCI. E. Nwn.
Ma’xmo, kustsocken i Vasa län, Finland;
89 kvkm, 2,270 inv. (1929), svensktalande.
Maxwell [mä’kscoal], James C 1 e r k,
engelsk fysiker (1831—79), prof, i fysik och
astronomi vid King’s college (London) 1860—
68 och i fysik i Cambridge 1871—78. M.
gjorde flera värdefulla undersökningar
rörande färgförnimmelserna och färgblindheten.
En bland hans viktigaste undersökningar
berör den kinetiska gasteorien. Andra
förtjänstfulla arbeten av M. äro en sorgfälligt
utarbetad uppsats om de magnetiska kraftlinjerna
(1856), en schematisk framställning av
värmeläran (1872) och den elementära avh.
»Matter and motion», som behandlar »kropparnas
allmänna egenskaper» och anses som det
förnämsta i sitt slag. Märkligast är dock M:s
verksamhet på elektricitetslärans område, där
han genom sitt snillrika arbete »Treatise on
electricity and magnetism» (1873) har lagt
grunden för en modern behandling av
elektri-citetsläran. Han visade där, att de optiska
företeelserna kunna uppfattas som
elektromagnetiska fenomen. Hans åsikter vunno
först föga beaktande, till dess de upptogos av
Helmholtz och genom dennes lärjunge H. R.
Hertz (se d. o.) vunno experimentell
bekräftelse. Litt.: L. Campbell och W. Garnett,
»Life of J. C. M.» (2:a uppl. 1884). — M:s
porträtt återges på vidstående plansch. (J. T.)
Maxwell [mä’kscoal], sir John Grenfell,
engelsk general (1859—1929). Tjänstgjorde
länge i Egypten, deltog som överste i
boerkriget och var 1908—12 samt 1914—15 chef
för de brittiska trupperna i Egypten. Under
upproret 1916 var M. överbefälhavare på
Irland och 1916—19 generalbefälhavare i norra
militärområdet.
May [mö], John Gustaf, ämbetsman (f.
1860 3/n). Blev kamrerare i
olycksfallsför-säkringsbolaget Fylgia 1881, överdirektör och
chef för den nyinrättade
Riksförsäkringsan-stalten 1902 och var generaldirektör där 1916
—27. Detta ämbetsverk nådde en omfattande
utveckling under M:s ledning. Tills, m. yr-
XIII. 34
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
