Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059 May, K.
kesinspektören T. Fürst stiftade M. 1905
Föreningen för arbetarskydd och blev dess ordf.
Han tog initiativ till
arbetarförsäkringskon-gresserna i Köpenhamn 1907 och i Stockholm
1910. 1890—1902 utgav han Meddelanden
angående Försäkringsväsendet i Sverige. M.
stiftade 1902 jämte T. Aulin och W.
Sten-hammar Konsertföreningen och 1909 Franz
Berwaldstiftelsen samt har varit ordf, i dessa.
May [måi], Karl, tysk författare (1848—
1912) av spännande, populära äventyrsböcker.
May [méi], P h i 1, engelsk tecknare (1864
—1903), huvudsaki. verksam som
skämttecknare i Punch i London. M. hade sin egen stil
och återgav med suverän karakteristik och
drastisk komik gatans typer, ej minst
snobbar, ligapojkar och blomsterflickor. Flera
teckningssamlingar utkommo samt 1904 »The
Phil May folio» med levnadsteckning. G-g N.
Mäyä, skt, makt, underkraft, list,
bländ-verk, sken, tidigare, särskilt i Rigveda, gudars
och demoners övernaturliga makt, brukad till
gott och ont, senare filosofisk term för den
empiriska världen såsom en illusion, ett
bländverk. Se V e d ä n t a.
Maya, indianfolk, som i flera avseenden
nådde den högsta kulturnivån i Amerika i
förco-lumbisk tid. Deras antal torde f. n. uppgå till
1,300,000, och ^2 mill. tala ännu mayaspråk
(se d. o.). Omkr. 5,000 äro fortfarande
oberoende av de vita och bebo vissa områden av
centrala och ö. Yucatan.
M:s urhem är icke känt, och inom deras
område ha inga över varandra lagrade kulturer
ännu kunnat påvisas, såsom fallet är i
Mexikos högland. Utbredningsområdet omfattar
Yucatanhalvön, v. Honduras, n. Guatemala,
de ö. delarna av de mexikanska staterna
Chia-pas och Tabasco. I norra Vera Cruz finnes
ett mayatalande folk, huaxteker (se d. o.), med
mindre utvecklad kultur. Rester efter den
äldsta bebyggelsen ha påträffats i
Petén-området i n. Guatemala. Härifrån synas m.
ha utbrett sig, och under de 6 första seklerna
av vår tideräkning uppfördes ett stort antal
städer i dessa trakter. Bland dem intar Copän
(se d. o.) en framskjuten plats. Den kända
historien går tillbaka till första årh., men
redan då hade m:s arkitektur, konst, skrift och
kalenderväsen nått sin fulländning.
Mayakulturen måste således redan ha genomlöpt en
lång utveckling. Den första glänsande
perioden i folkets historia, Gamla riket, varar
ett stycke in på 600-talet. Av ännu ej
klargjorda orsaker övergåvos städerna, och folket
flyttade till andra trakter, i största
utsträckning till Yucatan. Redan tidigare hade
halvön börjat koloniseras. Härefter följde en tid
av tillbakagång, och först från omkr. år 1000
upplevde kulturen en renässans (Nya riket).
Chichen Itzä (se d. o.) blev en av de viktigaste
städerna. Rivaliserande riken uppstodo, och
omkr. år 1200 tillvällade sig toltekiska
legotrupper makten. Mexikanska element tillfördes
därigenom kulturen, och arkitekturen var
under denna tid kraftigt influerad från Mexiko.
Under första hälften av 1400-talet gjorde m.
uppror, inbördes strider rasade, och vid
spanjorernas ankomst befann sig kulturen åter i
en vågdal.
M. hade enkla palmbladstäckta hyddor,
vilka lågo spridda över landet eller sammanför-
.—Maya 1060
da till små byar. Städerna voro huvudsaki.
kultplatser och hade blott vid de periodiskt
återkommande religiösa festerna större
invånarantal. Den fasta stadsbefolkningen
utgjordes av hövdingar och deras hov samt av
präster, konstnärer och köpmän. Några
städer omgåvos av murar och voro i ofredstid
tillflyktsorter för den omkringboende
lantbefolkningen. I det vattenfattiga Yucatan
tvangs folket samman vid de platser, cenotes,
där de underjordiska floderna träda i dagen.
Utmärkande för monumentalbyggnaderna är,
att de uppförts på konstgjorda kullar och
grupperats runt torg eller gårdar. Dessa
byggnader äro huvudsaki. av två slag, tempel
och s. k. palats, trol. bostäder åt hövdingar
och präster. Templen ligga på höga
pyramider, som endast i en stad, Chichen Itzä,
innehålla gravar. Byggnaderna uppfördes vanl.
endast i en våning. Valvslagning förekom ej
men ersattes av ett slags överkragning. I två
av Nya rikets städer finnas runda hus, vilka
tjänat som observatorier. Endast
stenverk-tyg användes vid byggnadernas uppförande
och prydande med ornament och hieroglyfer,
ty den enda vanligt förekommande metallen
var guld. I fråga om praktfull utsmyckning
äro m:s byggnader ouppnådda i Fornamerika.
M. utförde även omfattande anläggningar av
breda,stenlagda vägar. Keramiken,
guldsmeds-och textilkonsten stodo även mycket högt.
M. är det enda indianfolk, som uppfunnit
och i större utsträckning använt en verklig
skrift. Tyvärr förstördes deras böcker av de
fanatiska spanska prästerna, och i behåll
finnas endast tre fragmentariska codexar (i
Dresden, Paris och Madrid). De bestå av papper,
tillverkat av bastfibrer från en ficusart,
överdraget med kalk; på denna jämna yta
målades hieroglyfer och figurer i olika färger. M.
hade böcker, behandlande historia, riter,
astronomi, medicin m. m. De bevarade böckerna
röra sig till synes om kronologi och periodiskt
återkommande ceremonier. Under Gamla
riket inhöggos hieroglyfer på byggnader och
monument; under senare tid var skriftens
användning vanl. begränsad till böcker. Trots
intensiva forskningar äro f. n. endast omkr.
100 tecken kända. Ang. skriftens natur har
ej heller full klarhet erhållits.
Under de senaste åren synes forskningen
ha ernått förbindelse mellan vår och m:s
kalender, och en absolut kronologi, spännande
över 1,500 år, har erhållits. M. voro
framstående astronomer och skickliga
matematiker; de hade själva uppfunnit tecken för 0.
M. dyrkade ett stort antal gudar, en del
manliga, en del kvinnliga. De flesta voro
vänligt sinnade mot människorna. Offren
voro mestadels oblodiga. Prästerna behärskade
även all vetenskap. Samhällslivet reglerades
av stränga lagar. M:s kultur förintades snart
av spanjorerna, men svaga minnen leva kvar
i traditionen och i religiösa föreställningar,
dolda under en tunn yta av kristendom och
europeisk civilisation. Mayaforskningen är
endast omkr. 50 år men har utvecklats till ett
självständigt område inom amerikanistiken.
Nya ruinstäder påträffas fortfarande, och 1929
gjordes med Atlantflygaren Charles
Lindberghs hjälp de första arkeologiska
luftspaningarna över Yucatan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
