Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Melbourne - Melbourne, viscount (William Lamb) - Melbu - Melbye, 1. Daniel Herman Anton - Melbye, 2. Knud Frederik Vilhelm Hannibal - Melbye, 3. Fritz Sigfred Georg - Melchers, Henrik Melcher - Melchett, lord - Melchisedek - Meldahl, Ferdinand - Meldal - Meldercreutz, Jonas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Melbourne—Meldercreutz
1142
Collingwood, den äldsta förstaden (omkr.
35,000 inv.). Vid den kanaliserade Yarra
ligga stora varv och dockor. Anlöpande
tonnaget var 1928 3,899 fartyg om 7,049,513 ton,
därav ej fullt hälften i utrikes fart.
Exporten består av Australiens huvudprodukter;
35 % av dess ullexport gå över M. Importen
utgöres jämte kol från Nya Syd-Wales av
allehanda industrialster. Stadens industri,
maskin-, livsmedels-, trä- och textilindustri
m. m., har avsevärt utvecklats. M. har
reguljära ångbåtsförbindelser med alla världsdelar
och är den viktigaste knutpunkten i austral.
järnvägsnätet. — IM. har Evangeliska
fosterlandsstiftelsens sjömansmission en station
sedan 1897. Den svenska församlingen i M.
har egen kyrka sedan 1908.
M. grundades 1835 och uppkallades efter
dåv. eng. premiärministern, lord Melbourne.
Staden utvecklades hastigt efter upptäckten
av guldfälten omkr. mitten av 1800-talet.
Rivaliteten med Sydney har bl. a. lett till
att en helt ny förbundshuvudstad, Canberra,
tagits i bruk 1927. M.
Melbourne [me’lbon], viscount, adelstitel för
William L a m b, engelsk statsman (1779
is/3—1848 24/n). Han blev efter
universitetsstudier i Cambridge och Glasgow advokat
1804, var 1805—12 och
1816—28 led. av
underhuset samt ärvde
1828 faderns titel och
plats i överhuset. M.
tillhörde enl. sin släkts
traditioner
whigpar-tiet men samverkade
med den
moderat-kon-servative Canning och
dennes vän Huskisson.
Han blev april 1827
minister för Irland i
Cannings ministär och
satt kvar under Gode-
rich samt en kort tid under Wellington, tills
denne bröt med Huskisson och de övriga
»can-ningiterna» (maj 1828). M. ingick sedan som
inrikesminister i Greys ministär (nov. 1830),
understödde parlamentsreformen och inlade
stora förtjänster om ordningens hjälpliga
upprätthållande under den stormiga tid, då
reformen behandlades av parlamentet. Han
efterträdde Grey juli 1834 som premiärminister,
nödgades av konungen att avgå i nov. s. å.,
blev efter Ppels avgång ånyo premiärminister
i april 1835 och kvarstod trots upprepade
motgångar till sept. 1841. Med stor
skicklighet och allmänt erkänd takt ledde han den
unga drottning Viktorias konstitutionella
uppfostran under hennes första regeringsår.
— Husliga sorger (om M:s hustru se Lam b,
Caroline) hade gjort M. till en
melankolisk grubblare, och som statsman saknade han
initiativlust — »varför icke låta det vara?»
(let it alone) citeras som hans
älsklingsuttryck. Hans människokännedom och
personliga popularitet satte honom emellertid i stånd
att i det längsta utjämna motsatserna inom
sitt parti. Hans korrespondens, »Lord
Melbourne^ papers», utgavs 1889 av L. Sanders.
Litt.: W. T. Torrens, »Memoirs of the right
honourable William, second viscount of M.» (2
bd, 1877; ny uppl. 1890); H. Dunckley, »Lord
M.» (1892); essä av K. Hagberg i
»Medmänniskor» (1928). V. S-g.
Melbu, se M e 1 b o.
Melbye [me’lby], danska målare, bröder.
1. Daniel Herman Anton M.
(1818—-75) var en skicklig och mycket ansedd
marinmålare, verksam i Köpenhamn, Hamburg
(representerad i Kunsthalle där) och Paris.
En marin av honom äges av Nationalmuseum
i Stockholm. — 2. KnudFrederik
Vilhelm Hannibal M. (1824—82), verksam
i Düsseldorf, Paris, England, från 1867 i
Danmark. Var en rask men konventionell
marinmålare. — 3. Fritz Sigfred
Georg M. (1826—69) målade även mariner,
vistades mestadels utomlands (även i
Amerika och Kina). G-gN.
Melchers [me’lkors], Henrik Melcher,
tonsättare (f. 1882 30/s), elev av
Konservato-riet i Stockholm 1896J—1902 och av J.
Lindegren; sedan utbildad i Paris, där han
uppehöll sig som lärare 1905—19, och därefter
bosatt i Stockholm som lärare i musikteori. M.
har framträtt med ett flertal kompositioner
i fransk impressionistisk anda, däribland
»Acht Zigeunerlieder» (1910; solosång med
orkester), den symfoniska dikten »Näcken»
(1916), »La kermesse» (1920), »Poemen» (1922;
för violin och orkester), »Elegie» (1920), även
en stråkkvartett, sånger m. m. T. N.
Melchett [meütjat], lord, se M o n d, A.
Melchise’dek, se Melki-Sedek.
Meldahl, Ferdinand, dansk arkitekt
(1827—1908). Genomgick konstakad. och
vistades utrikes 1854—56. Efter hemkomsten
fick han i uppdrag att uppföra blindinstitutet
vid Köpenhamn (1858), och s. å. blev han
medlem av konstakad. Bland övriga
byggnader, till vilka M. utfört ritningar, må
nämnas rådhuset i Fredericia (1859) och
navigationsskolan i Köpenhamn (1865). Hans namn
är också fäst vid återuppförandet av
Frede-riksborgs slott och fullbordandet av
Frede-rikskirken (»Marmorkirken») i Köpenhamn.
1864—1905 var M. prof, vid akad:s
byggnads-skola. 1873—90 och 1899—1902 var han
konstakad:s dir. Litt.: Helga Stemann, »F. M.
og hans venner» (1926 ff.; bd 4 utkom 1930).
Meldal, herred i Sör-Tröndelag fylke, Norge,
kring mellersta delen av Orklas dal
(Orkdalen); 4,895 inv. (1920). I M. ligger gruvorten
Lökken verk (sed. o.).
Meldercreutz [-kröjts], Jonas,
militäringenjör och matematiker (1715—85), son till
teol. prof. Lars Molin (domprost i Uppsala)
och 1719 för faderns
förtjänster, jämte sina
syskon, adlad. M.
åtföljde Anders Celsius
på dennes utländska
resa och ingick 1734
vid Fortifikationen,
där han 1746 blev
kapten. 1751—71 var M.
prof, i »mathematum
inferiorum» i Uppsala.
M., som även deltog
i de franska
astronomernas gradmätnings-expedition till
Lapp
land 1736 (dock utan att ha någon
befattning vid expeditionen), blev led. av Vet.-akad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
