Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1143
Melderstein—Melen
1144
1739. Han var en ideellt anlagd man och
en föregångsman för Norrbottens uppodling.
Hans arbete fortsattes av S. G. Hermelin (se
d. o.). För landets uppodling ansåg M.
bruks-hanteringen vara ett medel. Bland hans
industriella anläggningar märkes främst
Mel-dersteins bruk (se nedan). N. Zn.
Melderstein, f. d. järnbruk i Råneå socken,
Norrbottens län, vid Råne älv, 11 km från
Råneå kyrka. Anlädes 1741 av J.
Melder-creutz och A. Steinmetz (därav namnet), av
vilka den förre 1744 blev ensam ägare.
Under M. lydde Strömsunds masugn och ett
1753 upplåtet, ofantligt odlingsdistrikt
mellan Kalix och Lule älvar intill 3 mil
ovanför Gällivare malmberg. Sedan 1799 tillhörde
M. frih. S. G. Hermelin, som utförde
omfattande kolonisationsföretag, och övergick 1825
till Karl XIV Johan. Med de tillköpta
Vitå-fors stångjärnssmedja och Avafors masugn
bildade M. sedan de s. k. Råneverken, som
såldes av Oskar I och sedermera gingo genom
flera händer. Verken äro nu nedlagda.
MeJdolla (M e 1 d o 1 a, M e d u 1 a), Andrea,
kallad Schiavone (»slavoniern»), italiensk
målare av den venezianska skolan (f. mellan
1500 och 1510, d. 1563). M. var lärjunge av
Bonifazio men tog även starka intryck av
Tizian och Parmigianino, vilka han i stor
utsträckning efterbildat. Det mått av
originalitet han besitter beror helt på den flyktiga,
fläckiga färgbehandlingen. Bland hans verk
må nämnas »Kristus inför Pilatus»
(Accade-mia, Venezia), en serie porträtt av berömda
män samt »Jupiters födelse och uppfostran»
(Wien). H. C-l.
Meldomèter (av grek. me’ldéin, smälta, och
me’tron, mått), en av Joly angiven apparat,
med vilken man kan bestämma höga
smält-ningstemp. M. är baserad på förlängningen
av ett platinaband, som upphettas elektriskt
och varpå det ämne, som skall undersökas,
anbringas. Förlängningen anger temp. (J. T.)
Melea’ger, lat. form för grek. Mele’agros
(lat. även Melea/gros el. AIelea’grus).
1. Forngrekisk sagohjälte, son till konung
Oineus i Kalydon i Etolien och Althaia. Enl.
Homeros hade Oineus vid ett stort offer
försummat Artemis. Hon hämnades genom att
sända en vildgalt, som härjade trakten kring
Kalydon. M. uppbådade då samtidens
förnämsta hjältar till jakt på odjuret, som också
fälldes. En blodig strid om djurets huvud
och hud utbröt mellan etolerna och kureterna.
Så länge M. kämpade på etolernas sida, var
segern deras; men då han råkat döda sin
morbror och därigenom åsamkat sig
förbannelse av sin mor, drog sig M. tillbaka. Först
när Kalydon var nära att intagas, lyckades
hans gemål, den sköna Kleopatra, beveka
honom. Han jagade kureternas skaror på
flykten, men moderns förbannelse verkade, och
M. återvände aldrig från striden. — En
yngre form av sagan låter ödets gudinnor
redan vid M:s födelse bebåda, att han skulle
dö, så snart en på härden liggande eldbrand
hunnit förbrinna. Hans moder släckte då
branden och gömde den. Då M. vid den
kaly-donska jakten förärade vildgaltens hud åt
den sköna jägarinnan Atalanta, harmades
Althaias bröder däröver och fråntogo henne
med våld bytet men dödades till straff av
M. Vredgad över sina bröders död, framtog
Althaia då den ödesdigra branden och
kastade den på elden, varvid M:s liv genast
utslocknade. Litt.: A. Surber, »Die
Meleager-sage» (1880). — 2. Grekisk epigramdiktare
och filosof från Gadara i Palestina omkr. år
60 f. Kr. Han samlade ett stort antal
epigram från äldre tider, »Stefanos» (Krans), av
vilka flera upptagits i samlingen »Anthologia
palatina». M:s egna epigram (128 bevarade)
tillhöra den erotiska riktningen. A. M. A.*
Meleagrlna, zool-, se P ä r 1 m u s s 1 a.
Meleagrlnae, Melea’gris, zool., se
Kalkoner.
Melea’gros, se M e 1 e a g e r.
Meleda, slav. Ml jet, den sydligaste av de
större Dalmatiska. öarna, Jugoslavien; 518
m ö. h., omkr. 1,900 inv. Fiske, vin- och
olivodling. Huvudort: Babino Polje.
Mélée [mäle’], fr., handgemäng, slagsmål.
Melek, gudomlighet, se M o 1 o k.
Melen, B er e nd von, tysk-svensk
politiker (d. 1561). Var av sachsisk adlig börd,
inkom i Danmark senast 1520, blev riddare
vid Kristian II:s kröning i Stockholm s. å.
och kort därpå hövitsman på Stegeborg, som
han i dec. 1521 under Gustav Vasas
befrielsekrig måste överlämna till svenskarna. 1522
gick han i Gustav Vasas tjänst och blev
strax en av dennes förnämsta medhjälpare i
krigföringen och riksstyrelsen. 1523 erövrade
han Blekinge och intog Kalmar slott, som med
underlydande område blev hans förläning;
s. å. insattes han i riksrådet och äktade
Margareta Eriksdotter (Vasa), Gustavs syssling.
1524 skulle M. erövra Gotland men lyckades
ej betvinga Visborg; då han både på Gotland
och efter Gotlandstågets slut uppträdde på
ett sätt, som gav konung Gustav anledning
att betvivla hans lojalitet, blev han 1525 av
konungen uppfordrad att lämna ifrån sig
Kalmar. Förbittrad häröver, undstack sig M.
vid midsommaren 1525 till Tyskland, vann
anställning hos den sachsiske kurfursten
Johan den ståndaktige och blev amtman i
Schweinitz. Johans efterträdare Johan
Fredrik befordrade honom 1539 till Landvogt i
Sachsen, kurfurstendömets i viss mån
viktigaste ämbete. Även av Schmalkaldiska
förbundet användes han på maktpåliggande
militära och administrativa poster; bl. a. var
han 1542—47 ståthållare över det av
förbundet 1542 ockuperade hertigdömet
Braun-schweig-Wolfenbüttel. Sedan Johan Fredrik
1547 mist kurvärdigheten, blev M.
lanthov-mästare i det lilla thüringska hertigdöme, som
den avsatte kurfursten och dennes linje fingo
behålla; befattningen, den högsta i
hertigdö-mets förvaltning, innehade M. till sin död.
Efter sin avfärd från Sverige förblev M.
en hätsk fiende till konung Gustav. Gång
efter annan planlade han en militär
expedition för att störta »bondekonungen», varvid
han ömsevis förband sig med Kristian II,
hertig Albrekt av Mecklenburg, Lybeck
(under grevefejden), pfalzgreve Fredrik m. fl.
Även Schmalkaldiska förbundet ryckte han
tidtals med sig i fiendskapen mot Gustav
Vasa. Jämväl med smädeskrifter bekämpade
han sin kunglige vedersakare; en sådan
tryckte han i Wittenberg 1528 (nytryck i
faksimile i Stockholm 1920). Gustav Vasa å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
