Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Mellanvikt—Mellin, G. H.
1154
forten för att stärka mellanrummets försvar.
Utföras ofta först vid fästningens rustning.
Mellanvikt, viktklass i boxning (66,678—
72,574 kg) oeh brottning (72—79 kg).
Mellby, socken i Blekinge, se M j ä 11 b y.
Mellby, socken i Jönköpings län, Södra
Vedbo härad, s. och v. om sjön Solgen (195 m
ö. h.); 54,ii kvkm, 648 inv. (1930). Vidsträckta
kärr- och mossmarker, kuperad skogstrakt i
s. 877 har åker, 2,318 har skogsmark. Ingår
i Höreda och M. pastorat av Linköpings stift,
Södra Vedbo kontrakt.
Mellby, socknar i Kristianstads län, se
Norra Mellby och Södra Mellby.
Mellby, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, s. v. om Lidköping; 21,78 kvkm, 651
inv. (1930). I v. kuperad skogsbygd,
begränsad av en förkastningsbrant, i ö. jämn, odlad
slätt. 1,358 har åker, 518 har skogsmark.
Ingår i Råda, Kållands-Äsaka och M.
pastorat av Skara stift, Kållands kontrakt.
Mellby, socken i Älvsborgs län, se Stora
Mellby.
Me’llbye [-by] .Johan Egeberg, norsk
politiker och lantbrukare (f. 1866). Har
skapat en mönstergård av godset Grefsheim i
Nes, Hedemarken, som han övertog 1889. M.
invaldes 1896 i Norsk landmandsforbunds
centralstyrelse, vars ordf, han var 1901—04
och ånyo är sedan 1909. 26 sept. 1904—11
mans 1905 var han jordbruksminister under
Hagerup. Efter Norsk landmandsforbunds
(Norges bondelags) övergång till politiskt
parti 1920 blev M., som från 1922 har
representerat Hedmark fylke i stortinget, detta
partis politiske ledare och har som sådan
spelat en betydande roll. (J. J-n.)
MeJlbye [-by], Johan Georg
Hanst e e n, norsk militär (1835—1913). Blev
chef 1877 för norska gardet i Stockholm och
1882 för norska jägarkåren i Oslo, 1894
generalmajor, 1895 kommendant på Akershus,
1901 generallöjtnant och tog avsked 1904.
M. var 1899 ordf, i befästningskommittén
rörande försvaret av Oslo och hade väsentlig
andel i dess hemställan om anläggningen av
de s. k. gränsfästningarna. K. V. H.*
Mellersta akademien, se Arkesilaos.
Mellersta Blekinge järnväg, tidigare namn
på vissa sträckor av de sedan 1906 benämnda
Blekinge kustbanor, spårvidd 1,067 m, näml.:
den av Mellersta Blekinge järnvägs-a.-b.
byggda och 1889 öppnade linjen Karlskrona—
Ronneby—Karlshamn (69,i km) med
sidolinjerna Djupadal—Kallinge (1,1 km) och
Ronneby—Ronneby redd (3,5 km) och den 1902
inköpta Västra Blekinge järnväg (Karlshamn
—Sölvesborg, 29,3 km, med bibanan
Sandbäck—Holje, 15,5 km, båda linjerna öppnade
1886); 1906 övertogs även
Sölvesborg—Kristianstads järnväg, 30,6 km, öppnad 1874, och
ägobolagets namn ändrades 1918 till a.-b.
Blekinge kustbanor (jfr d. o.). F. P.
Mellersta lagen, se Landslag, sp. 683
och litt. där, sp. 684.
Mellersta riket, se Egypten, sp. 381—382.
Mellersta Roslags domsaga, i Stockholms
län, omfattar Bro och Vätö skeppslag,
Ly-hundra härad, Frötuna och Länna skeppslag
samt Sjuhundra härad; bildar M:s tingslag.
Tingsställe: Norrtälje.
Mellersta Sveriges sockerfabriks a.-b., gr.
1914, äger råsockerbruk i Lidköping,
Linköping och Mörbylånga (på Öland) samt
raffinaderi i Lidköping; aktiekap. 5,138,200 kr.,
410 arb., årligt tillv.-värde 10 mill. kr.
Mellersta Södermanlands järnväg (sign. Ml.
SL), spårvidd 1,435 m, 23,0 km lång, förbinder
Stålboga (Norra Södermanlands järnväg) över
Malmköping med Skebokvarn (Västra
stambanan); öppnad för allmän trafik 1907. F. P.
Mellersta Värends domsaga, i Kronobergs
län, omfattar Kinnevalds och Norrvidinge
härad; bildar Mellersta Värends
tingslag. Tingsställe: Växjö.
Mellersta Östergötlands järnvägar (sign.
M. ö. J.), spårvidd 0,891 m, banlängd tills.
124,7 km, förbinda Ringstorps station
(Nors-holm—Västervik—Hultsfreds järnvägar) med
Linköping, Bränninge, Fågelsta, Vadstena och
ödeshög. Härav öppnades linjen Fågelsta—
Vadstena 1874, Vadstena—ödeshög 1888 (dessa
båda linjer bildade till 1919
Fågelsta—Vadstena—Ödeshögs järnväg), Fågelsta—Linköping
1897 och Linköping—Ringstorp 1908. Från
huvudlinjen (102 km) utgå sidolinjerna
Hästholmen—Hästholmens hamn (se Hjo —
Stenstorps järnväg), 0,6 km, öppnad 1888,
Klock-rike—Borensberg, 7,5 km, öppnad 1907, oeh
Fornåsa—Motala, 14,6 km, öppnad 1915. F. P.
Mellerud, köping i Dalsland, Nordals härad,
och station vid Bergslagernas, Dalslands och
Dal—Västra Värmlands järnvägar; l,03kvkm,
1,550 inv. (1930). Viktig järnvägsknut; livlig
handel, många hantverkare och flera smärre
industriföretag; tingsställe; hamn vid
Sun-nanå vid Vänern. Tax.-värde å fastighet
3,814,700 kr. (1929), tax. inkomst 1,525,940
kr. Tillhör Holms församling. M:s
köpings-rättigheter trädde i kraft 1908.
Mellin, Gustaf Henrik, författare (1803
—76), föddes i Revolaks och omhändertogs,
tidigt föräldralös, av skalden Franzén.
Prästvigd i Uppsala 1829, kom M. som
pastorsadjunkt till Stockholm,
där han var en
medelpunkt i de unga
litterära kretsarna,
tills han blev
kyrkoherde i Norra Vrams
och Bjuvs pastorat i
Skåne (tillträdde
1852). M:s
produktion är rik och
mångskiftande. Stor
popularitet vunno hans
historiska noveller, t.
ex. »Blomman på
Kin-nekulle» (1829),
»Si
vard Kruses bröllopp» (1830), »Gustaf Brahe»
(1832) och »Ulla Fersen» (1845). Handlingen
är spännande och stilen livfull, men bristen
på kompositionstalang hindrade M. att skapa
större historiska verk i läraren Walter Scotts
stil. M:s historiska miniatyrkonst firade
triumfer i samlingsverken »Svenskt Pantheon»
(1832—36) och »Sveriges store män» (1840—
49) samt i kalendern Vinterblommor (utg. av
M. 1832—46). Hans »Samlade svenska
historiska noveller» utkommo i 3 dir 1865—67. —
M. skrev även läroböcker (i historia och litte-
XIII. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
