Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1157
Melonträd—Melozzo da Forli
1158
Melonträd, Carica papaya.
gula, skildköuade blommor samt stora, runda,
stundom ovala el. plattryckta frukter, som
mogna äro gula el. gröngula och fint
aromatiskt doftande. Fruktköttet är saftigt och
har fin smak. De ätas mogna som
dessertfrukt el. kanderas; omogna frukter användas
till syltning och inläggning. M. härstammar
från tropisl<a Asien och Afrika, varför den
i Sverige alltid odlas i varmbänk el. växthus.
Man skiljer vanl. m. i tre grupper: c a n t
a-loupmelone r, med runda, ofta
platt-tryckta, medelstora frukter samt räfflat och
vårtliknande skal, nätmeloner, med ovala,
ofta stora frukter och skalet överdraget med
en ljus nätbildning, orientaliska
meloner, med mindre frukter och tunt och slätt
skal. Till utsäde användas helst 3—4 år
gamla kärnor. Vid groningen fordras en
jord-temp. av 25—30° C. I drivbänk planteras
endast en planta i varje fönster. Jorden bör
komposteras ett år i förväg och bestå av
lerhaltig grästorvjord, tillsatt med lövjord och
väl förmultnad nötkreatursgödsel samt något
kalk el. kalkgrus. Plantorna bringas till
tidigare fruktsättning genom lämplig
beskä-ring, vilken företages i drivbänk f. ggn, då
5—6 blad äro utvecklade. Ej sällan uppstår
röta på stam och rankor. Detta kan läkas,
om de angripna ställena renskrapas och
beströs med torr, släckt kalk. B. B-ck.
Melonträd, Cärica, sydamerikanskt
växtsläkte, typen för den lilla fam. Caricaceae.
Hithörande arter
äro små,
snabbväxande träd med
nästan ogrenad
stam och stora,
långskaftade,
handflikiga blad.
Frukterna utgöras av
bär, liksom
växtens övriga delar
rika på mjölksaft.
Den viktigaste
arten är C. papaya,
som numera odlas
i nästan alla
varma länder. De
välsmakande frukterna erinra i storlek
och form om
meloner och
innehålla ett enzym,
pa-pain, som
peptoni-serar äggvita och
gör segt kött mört.
De anses därför
vara hälsosamma. G. M-e.
Melo’phagus, zool-, se Lusflugor.
MelopsFttacus, zool., se Papegojor.
Me’los, mus., det melodiska, sångbara
elementet i ett tonstycke. I det gamla Grekland
var m. namn på ett för sång avsett lyriskt
skaldestycke, och denna diktart kallades m
e-lisk poesi.
Mèlos, grek, (nygrek. Milos, it. Milo), en av
Kykladerna i s. v. delen av Egeiska havet;
147 kvkm, 11,912 inv. (1928). Huvudort: Plaka,
788 inv. I förhistorisk tid var M. viktigt
och blomstrande som fyndort för obsidian,
använd till verktyg även under bronsåldern.
Huvudorten för obsidianexporten, belägen vid
Melon, Cucumis melo.
det nuv. Fylakopi, har utgrävts av engelska
arkeologiska skolan i Aten. I historisk tid
beboddes M. av dorer. Aten angrep M. 416
f. Kr., invånarna utrotades till stor del;
aten-ska nybyggare ditfördes men fördrevos vid
peloponnesiska krigets slut. Av fornminnen
märkas en teater och kristna katakomber.
Efter 1204 utgjorde M. en del av det
fran-kiska hertigdömet Naxos, från vilket det
1341 för någon tid avsöndrades som en
självständig stat under Marco Sanudo. 1537
erövrades det av turkarna men tillhör numera
Grekland och är en eparki inom nomos
Kykladerna. Litt.: K. Ehrenburg, »Die Inselgruppe
von Milos» (1889); »Excavations at Phylakopi
in Melos» (1904). M. Pn N-n.
Melotte [melå’t], Philibert, eng. astronom
(f. 1880), anställd vid observatoriet i
Greenwich. M. upptäckte 1908 den åttonde
Jupi-termånen. I förening med Chapman har M.
utfört omfattande bestämningar över antalet
stjärnor inom de skilda storleksklasserna.
vilka ledde till det märkliga resultatet, att
stjärnornas antal inom vårt stjärnsystem
torde vara begränsat till två tusen el. tre
tusen mill. M. har tills, m. K. Lundmark
systematiskt granskat föreliggande
plåtmaterial över hela himlen med avseende på
avbildade ljusa och mörka gasnebulosor. Omkr.
1,500 nya objekt upptäcktes och beskrevos
vid denna genommönstring. M. har utfört
omfattande fotografiska bestämningar av
positioner och egenrörelser för stjärnor. K. Lmk.
Melozzo da Forli [melå’tså-], italiensk
målare (1438—94). Var född i Forli och lärjunge
av Piero della Francesca, till vars storslagna,
plastiska formgivning han blev en arvtagare.
M. söker framför allt en utomordentligt klar
redogörelse för rumsförhållandena, vilket
stundom leder honom till en med Mantegnas
jämförbar illusionism. Han arbetade i Rom
1470—73, i Urbino 1473—76 och efter
sistnämnda år i Rom och Loreto. Vistelsen i
Urbino betydde mycket genom att den
sammanförde honom med den nederländske målaren
Justus van Gent, tills, m. vilken han bl. a.
utförde en serie porträtt för det hertigliga bibliote-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
