Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Memling—Memming
1164
rikaste metropoler. Sannolikt fanns redan
under förhistorisk tid här ett åt
konstnärs-och skaparguden Ptah helgat tempel jämte
tillhörande stadsanläggning. Politisk
betydelse fick orten, sedan farao Menes (omkr.
3300 f. Kr.) här anlagt en fästning, »De vita
murarna», avsedd att hålla det av honom
erövrade och med övre Egypten förenade
Deltariket i schack. Redan de bägge första
dynastierna vistades tidtals här. Gamla rikets
faraoner hade sitt huvudresidens i
Memfis-nejden. Varje konung valde vid
tronbestig-n ingen platsen för sin grav och lät vid denna
åt sig uppföra ett nytt palats, där han
bosatte sig för att kunna övervaka arbetet på
pyramiden och dödstemplet. Kring palatset
och det under uppförande stadda kungliga
gravkomplexet framväxte så en tillfällig
residensstad. Från Abu Roasch i n. till Dahschur
i s. ligga längs v. ökenranden dessa kungliga
residens- och gravstäder, som numera alla
innefattas under den gemensamma
benämningen M. Av de levandes boningar, uppförda
av soltorkat tegel, ha endast obetydliga spår
anträffats, varemot de av hovmännens
masta-bagravar (se M a s t a b a) omgivna
pyramiderna äro förvånande väl bevarade. Vid nuv.
Sakkara vila grundläggaren av 3:e dynastien,
farao Zoser, och flera kungar av 6:e
dynastien; vid Gize byggde Cheops, Chef ren och
Mykerinos av den mäktiga 4:e dynastien sina
väldiga pyramider; vid Abusir finnas 5:e
dynastiens pyramider och ruinerna av deras
underbara dödstempel. Under 6:e dynastien
utvecklades Pepi I:s residens vid nuv.
Bed-reschön till en verklig huvudstad, i vilken
även efterföljarna höllo hov. Namnet på
Pepis slott och pyramid, Men-nefru, senare
Menfe (»Hans skönhet förbliver»), överfördes
på hela staden och gav upphov till dess
grekiska benämning, M. Under Mellersta och
Nya riket residerade faraonerna endast
tillfälligtvis i M., men staden förblev alltjämt
en medelpunkt för landets intellektuella
liv. Sedan Alexandria anlagts, minskades
M:s betydelse. På befallning av kejsar
Theo-dosius förstördes omkr. 380 e. Kr. de
ståtliga templen. Senare blevo de väldiga
ruinfälten stenbrott vid anläggningen av den
på motsatta flodstranden belägna arabiska
residensstaden Fostat ävensom av det något
yngre Kairo. Av templen och palatsen i M.
återstår därför numera så gott som intet. Om
dess forna glans vittna endast nekropolerna,
med oräkneliga gravar från olika perioder,
samt Serapeum, en väldig underjordisk
anläggning, där Ptahs heliga djur, de gudomliga
Apistjurarna, under mer än ett årtusende
fingo sina sista vilorum. Serapeum
upptäcktes 1851 av A. Mariette; sedan 1908 har sir
Flinders Petrie i flera repriser undersökt
stadsruinerna. P. L-n.
Memling, Hans, flamländsk målare (omkr.
1433—94). M. torde ha gjort sina första
konststudier i Köln, varpå en viss frändskap
med Stefan Lochners (se d. o.) arbeten tyder.
Ilan har också stått i förbindelse med Rogier
van der Weyden och således indirekt med
Flémallemästarens (se d. o.) patetiska
realism. M:s finhyllta madonnor och spensliga
Kristusgestalter äro insatta i intimt
studerad miljö, och hans flerfiguriga scener
utspe
las i poetiskt uppfattade landskap. Sedan
1460-talet var M. verksam i Brygge; där
målade han sina berömda altaruppsatser etc.,
bl. a. de i Prado, Madrid (konungarnas
tillbedjan i mittpartiet; omkr. 1470) och i
Maria-kyrkan i Danzig (bild 1; yttersta domen i
mittpartiet, de saligas uppståndelse på den
ena och helvetet på den andra flygelns
insida samt bl. a. porträtt av stiftarna på
dörrarnas utsidor; omkr. 1472; uppsatsen sändes
1473 till Florens men togs på vägen av en
skeppare från Danzig, som skänkte den till
Mariakyrkan där). Ett annat av M:s
mästerverk är det s. k. Floreinsaltaret i
Johannes-hospitalet i Brygge (1479) bl. a. med ytterst
fint och älskligt målade framställningar av
Jesu födelse och frambärandet i templet. I
Bryggehospitalet finnas även andra av M:s
bästa arbeten, t. ex. en diptyk med madonnan
och porträtt av givaren, Martin Nieuwenhove
(1487), samt heliga Ursulas relikskrin (1489?;
bild 3—5) med bilder till helgonets historia,
målarens kanske mest populära verk.
M:s porträtt äro liksom hans
madonnabilder enformiga i typen, och de idealisera
ofta mer än de individualisera. I porträtt
från M:s senare år som ock i andra
målningar, t. ex. en bild från omkr. 1485 av
madonnan med barnet, uppvaktad av två änglar
(i Uffizierna, Florens), framträda italienska
drag. Från samma tid är en målning i Louvre,
Paris, av madonnan med S:t Jakob och S:t
Dominicus, omgivna av stiftarens, Jacques
Floreins, familj (detalj på pl. I till art.
Flamländsk konst), som utom det, att den är
synnerligen väl utförd och bibehållen, är
märklig som monumental komposition och
som porträttkonst. — Litt.: J. Weale. »Hans
Memlinc» (1901); K. Voll, »M., Des Meisters
Gemälde in 197 Abbildungen» (Klassiker der
Kunst, bd 14, 1909); M. J. Friedländer, »Die
altniederländische Malerei», 6 (1928). E. L-k.
Memmi, L i p p o, italiensk målare, verksam
under 1300-talets förra hälft i Siena, mest
känd som medarbetare till sin svåger Simone
Martini (se d. o.).
Memming, härad i Östergötland, s. v. om
Norrköping, mellan Glan och Roxen kring
Motala ström; 183,6 kvkm, 8,958 inv. (1930).
Socknar: Kullerstad, Kimstad och Borg.
Små-kuperat slättland med omväxlande öppen
bygd, smärre skogshöjder samt kärrmarker;
höjer sig söderut mot en längs Göta kanal
gående förkastningsbrant. 4,998 har åker,
6.582 har skogsmark (mest i v.). Vid sidan
MEMMING3 HQ
Skala 1.5OO OOO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
