Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Merope - Meropidae, Merops - Merostomata - Merovinger - Meroxen - Merrick, Leonard - Merrimac, Merrimack (flod) - Merrimac (fartyg) - Merry del Val, Raphael - Merry old England - Merseburg - Merseburgbesvärjelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Meropidae—Merseburgbesvärjelserna
1206
tes’ gemål, tvangs efter hans
död av sin broder till
giftermål och berövades sina barn
utom yngste sonen, som
dödade styvfadern. Motiv för
tragedier av Euripides,
Vol-taire m. fl. A. M. A.*
Mero’pidae, Me’rops, zool.,
se B i ä t a r e.
Merosto’mata, zool., utgöra
■en klass inom leddjurens
provins. De ha fasett- och
punktögon. Under cephalothorax
sitta ett par preorala
antenner och fem par fötter, som
nyttjas som tugg- och
rörelseorgan. Abdomen bär bihang,
försedda med bladformiga
gälar. M. indelas i 4 ordn.:
Gi-gantostraca (se d. o.),
Limula-va, Synxiphosura och
Xipho-sura (jfr Limulus). R. H-gg.
MerovPnger (fr. les mérovingiens), frankisk
konungaätt, som har namn efter en som
stamfader uppgiven konung Merovech. Ättens
ryktbaraste medlem var den egentlige
grundaren av Frankiska riket konung K 1 o d v i g
(d. 511; se d. o.), son till Kilderik (Childerik)
I (d. omkr. 482). Efter Klodvigs död delades
riket mellan hans fyra söner, Teoderik I,
Klodomir, Kildebert (Childebert) och
Lothar (Klotar) I. Efter Kildeberts död
558 förenade Lothar I riket för kort tid, men
vid hans död 561 delades det åter av hans
fyra söner. Tidigt framträdde under m. en
moralisk upplösning av nästan enastående
mått. Av Lothars söner var Sigebert I
av Austrasien (se d. o.) g. m. den västgotiska
kungadottern Brunhilda (se d. o.).
Sige-berts bror K i 1 p e r i k (Chilperik) I hade en
f rilla, sedermera hans gemål, Fredegunda,
som var beryktad för sina brott. Mellan
Brunhilda och Fredegunda utbröt en hemsk
släktfejd, varunder såväl Sigebert som Kilperik
mördades. Brunhildas oeh Fredegundas
minderåriga söner Kildebert II (d. 596)
och Lothar (Klotar) II (d. 629) efterträdde
sina fäder. Då Brunhilda 613 upphöjt på
tronen sin sonsons son Sigebert II,
tillfångatogs hon och avlivades grymt. Hela riket
samlades nu under Lothar II, som dock
småningom fick överlåta Austrasien till sonen D a g
o-b e r t I (d. 639), den näst Klodvig mest
framstående av m. Efter Lothars död 629 erhöll
Dagobert hela riket. Sedan Dagobert dött,
nedsjönko de merovingiska konungarna —
bland dem t. ex. Klodvig II, Klodvig III och
Dagobert III — till fullkomlig betydelselöshet
(»les rois fainéants»), och makten övertogs av
rikshovmästaren, major domus (se d. o.). Det
var endast en följdriktig konsekvens av
utvecklingen, då den siste merovingerkonungen,
Kilderik (Childerik) III, 751 avsattes av
Pippin den lille (se P i p p i n) och fick sluta
sitt liv i ett kloster. — Litt.: Se litt. till
art. F r a n k e r och Frankrike, sp. 1010;
S. Tunberg i Norstedts »Världshistoria», bd 4
(1928); F. Lot, »La fin du monde antique et
le début du moyen äge» (1927). (S. T-g.)
Meroxen, miner., se G 1 i m m e r.
Merrick [me’rik], Leonard, engelsk
författare (f. 1864). Har tillbragt flera år i Syd-
Merseburg. Bron över Saale, domkyrkan och slottet.
afrika och sedan i England gjort sig känd som
en produktiv romanförfattare. Till sv. äro
översatta »Världsbarnen» (1901), »Mannen
som förstod kvinnorna» (1923) etc. S. B. L.
Merrimac [me’rimäk], Merrimack, flod
i n. ö. U. S. A., upprinner i New Hampshire,
flyter åt s. och sedan åt ö. n. ö. genom n.
Massachusetts till Atlanten. 270 km. Dess
många forsar och vattenfall utnyttjas av
industrien.
Merrimac [me’rimäk], amerikanskt
krigsfartyg, bekant från striden med »Monitor»
(se d. o. och Ericsson, sp. 960} under
amerikanska inbördeskriget.
Merry del Val [mä’ri öäl va’l], R a p h a e 1,
kardinal (1865—1930); hans fader var spansk
diplomat, modern engelska. M. uppfostradea
i England, utbildades hos jesuiterna i
Bryssel, verkade i England, Rom och Kanada,
blev 1900 titulär ärkebiskop och var vid
kon-klaven efter Leo XIII:s död
konklavsekre-terare. M. blev nov. 1903 kardinal och (efter
Rampolla) Pius X:s statssekreterare. Han
spelade som sådan en betydande roll. Vid
Pius’ död 1914 lämnade M. detta ämbete.
Merry old England [me’ri åu’ld Pnglond],
eng., »trevliga (nu betyder merry glada) gamla
England», uttryck gängse från 1300-talet.
Me’rseburg [-bork], stad i ett likbenämnt
reg.-omr. i preuss. prov. Sachsen; 25,630 inv.
(1925). Domkyrka från 1000-talet och slott
från 1400-talet. Järngjuteri och maskintillv.
Är en av mellersta Tysklands äldsta städer
och var redan på 900-talet en betydande ort.
4 km s. om M. ligga de stora Leunaverken
(se d. o.). — IM. höllos 15 riksdagar åren
973—1302. M. var 1656—1738 residens för
hertigarna av Sachsen-Merseburg. — Stiftet
M. upprättades 968 av kejsar Otto I. Det kom
efter reformationen under Kursachsens
förvaltning och förenades 1648 med detta. 1815
tillföll stiftets område till större delen Preussen.
Merseburgbesvärjelserna, två besvärjelser på
fornfrankiska, upptecknade på 900-talet i en
handskrift från Merseburg. I den förra
anropas idisi, diser, att befria krigsfången från
hans fjättrar. Den andra, en »episk»
besvärjelse mot ledvrickning, har gudanamnen
Wo-dan (Oden), Frija (Frigg) m. fl. M. visa i sin
form överensstämmelser med fornengelska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
