- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 13. Lissabon - Meyer /
1213-1214

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1213

Mesmerism—Mesopotamiska krigsskådeplatsen under världskriget

1214

som patienterna måste hålla. Under musik
gingo1 så M. och hans assistenter omkring och
magnetiserade de sjuka, som ofta föllo i svåra
kriser. En vetenskaplig kommitté, tillsatt av
Parisakad., visade dock, att det hela var
humbug och inbillning. M. miste därefter snart
sin stora kundkrets. Han begav sig först till
England, där han misslyckades, och sedan till
Schweiz, där han dog som privatman. — Litt.:
C. Kiesewetter, »F. A. M.» (1893); F. Podmore,
»Mesmerism and Christian Science» (1909); E.
Briem, »Spiritismens historia» (1922). E. B-m.

MesmerFsm, läkedomskur, uppkallad efter
sin upphovsman, F. A. M e s m e r (se d. o.).
M. har påverkat moderna ockulta rörelser,
ss. spiritismen och Christian science; den
se-nares stiftarinna fick grunddragen till sitt
system hos en praktiserande mesmerist, P. P.
Quimby. E. B-m.

Mesmes [måm], Claude de, se d’A v a u x,
C. d e M e s m e s.

Me’snallen, sanatorium för bröstsjuka i
Hedmark fylke, Norge, ö. om Lillehammer, i
soligt och friskt läge (565 m ö. h.) på n.
sidan av Mesnadalen (genomflytes av Mesna
till Mjösen vid Lillehammer).

Meso-, mitt-, mellan-.

Mesocefäl, se Huvudskål, sp. 177.

MesodeTm, biol., se E m b r y o 1 o g i, sp.
743, och Fosterutveckling.

Mesofy’ll, bot., se Blad, sp. 458.

Mesofyter, M e s o f i 1 a växter, växter,
som nå sin högsta utveckling vid medelmåttig
vattenhalt. Jfr Hydrofyter och X e r
o-fila växter.

Mesogaml, biol., den företeelsen hos några
växter, t. ex. alm, att pollenslangen ej växer
fram till äggapparaten genom mikropylen el.
kalazan utan någonstädes mellan dessa tvärs
genom integumenten. Se vidare
Befruktning, sp. 1101. K. A.

Mesogöter (»mesiska goter»), de gotiska
folkrester, som under östromersk överhöghet
kvarstannade i prov. Mesien (se d. o.). M. ha
särskilt satts i samband med de västgotiska
folkmenigheter, vilka av Wulfila omvänts till
kristendomen. Dessas i Wulfilas bibel
bevarade språk har förr kallats me sogo t i ska
(se Gotiska språket). S. T-g.

Mesolltisk, se Paleolitiska perioden.

Mesolo’ngi, M i s s o 1 o’n g h i, huvudstad i
grek, nomos Etolia och Akarnania, vid en
lagun vid Patrasvikens n. kust; 9,270 inv.
(1928). Järnvägsstation. Biskopssäte. — M.
var under grekiska frihetskriget ett av
grekernas huvudfästen och är bekant genom
Maurokordatos’ och Botzaris’ (se dessa ord)
tappra försvar av staden 1822 och 1823 (jfr
Grekland, sp. 1034). I M. finnes ett
ce-notafium över lord Byron, som dog här 1824.

Mesopotamien (grek. Mesopotami’a,
mellan-flodlandet), det antika namnet på landet
mellan floderna Eufrat och Tigris. Av araberna
kallades det El-Djezire, »ön»; dess s. del
är Irak el-Arabi (se Irak). Om dess natur
och befolkning se Irak och Turkiet.

Under assyrer och babylonier hade M. sin
första blomstringstid (se A s s y r i e n, med
karta sp. 350. och B a by lon i en). Sedan
perserna 538 f. Kr. erövrat Babylon,
behärskades M. efter vartannat av perser,
make-donier, syrer, parter, romare och ånyo perser

samt ingick från mitten av 600-talet e. Kr.
i de arabiska kalifernas välde (se K a 1 i f a t).
I förra hälften av 1500-talet kom M. under
Turkiet, och i samband med världskriget
upprättades där konungariket Irak (se d. o.
samt M o s u 1 och Turkiet).

Mesopotamiska krigsskådeplatsen under världskriget.

Mesopotamiska krigsskådeplatsen under
världskriget. Turkiet inträdde i
världskriget på Tysklands sida i slutet av okt. 1914.
Från Indien avsände England en
expeditions-styrka, som 22 nov. 1914 besatte Basra, där
en bas för de fortsatta operationerna
ordnades. Under dec. besattes Korna (vid Tigris)
och Ahwaz samt n. därom under engelsk
ledning stående rika oljefält.
Expeditions-styrkan ställdes jan. 1915 under befäl av
general Nixon. Turkarna sände förstärkningar
till nedre Mesopotamien, men framförandet
av dessa tog 1—2 månader. Efter strider 12
—14 april 1915 vid Shaiba, 20 km v. om
Basra, i vilka turkarna besegrades, voro
engelsmännen i säker besittning av nedre
Mesopotamien och kunde upptaga
framryckning-en utmed Tigris’ och Eufrats floddalar.
Avsikten var att i huvudsak följa Tigris, i första
hand sätta sig i besittning av Kut el-Amara
för att anordna denna punkt såsom en
framskjuten bas för operationerna och sedan
fortsätta mot Bagdad. General Townshend, som
utsågs till chef för den framryckande
kolonnen, lyckades 29 sept. 1915 intaga Kut
el-Amara, men vid hans försök att genom en
kupp besätta Bagdad led han 22—24 nov. vid
Ktesifon (30 km s. ö. om Bagdad) ett
nederlag, som tvingade honom att återgå till Kut
el-Amara, där han 4 dec. inneslöts av de
tur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 23:08:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdm/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free