Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mesopotamiska krigsskådeplatsen under världskriget - Mesost - Mesothorax - Mesotorium - Mesovelia - Mesozoiska eran - Mesozoiska gruppen - Messa di voce - Messager, André - Messageries maritimes, Compagnies des - Messaggero, Il - Messalina, Valeria - Messalla Corvinus, Marcus Valerius - Messapier el. Japyger - Messapiskan - Messel, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Mesost—Messel
1216
kiska stridskrafterna. En bidragande orsak
till turkarnas framgång torde ha varit, att
ledningen övergått till fältmarskalken C. von
der Goltz (se d. o.). Engelsmännens
undsätt-ningsförsök de fyra första månaderna av 1916
misslyckades, och 29 april 1916 uppgavs Kut
el-Amara. Den kapitulerande engelska
styrkan uppges till omkr. 9,000 man. Det var ett
svårt slag för engelsmännens prestige i dessa
trakter. En senare undersökning visade, att
det indiska krigsdep. vid förberedelserna för
expeditionen ej lagt i dagen nödig omtanke.
Särskilt var sanitetsväsendet alltigenom
otillfredsställande, vilket menligt återverkade på
operationerna.
General Nixon efterträddes jan. 1916 av
general Lake, som aug. s. å. avlöstes av
general Maude. Nov. 1916 drogos förstärkningar
fram till fronten, och i början av dec. var den
engelska armén väl beredd för ett nytt
fälttåg, vars slutmål alltjämt var erövrandet av
Bagdad. 24 febr. 1917 intågade engelska
trupper i Kut el-Amara. Den turkiska
för-svarsstyrkan lyckades draga sig undan men
kunde dock ej bjuda de hastigt förföljande
engelsmännen nämnvärt motstånd, och 11
mars intågade dessa i Bagdad, varigenom
deras prestige i den österländska världen åter
avsevärt steg. Även i rent militärt avseende
spelade besittningen av Bagdad,
centralpunkten i Mesopotamien, en stor roll. Härmed
omintetgjordes de framgångar, som turkarna
räknat på för de operationer i Persien, vilka
igångsatts 1915 och huvudsaki. baserat sig på
Bagdadområdet. Turkarna måste draga sina
trupper tillbaka över Kermanschah i Persien,
och i april 1917 kunde de efter dem följande
ryssarna träda i förbindelse med
engelsmännen. Samarbetet ledde dock ej till några
resultat på grund av ryska revolutionen i mars
s. å. General Maude fullföljde sin
framryck-ning norrut, och 21 april 1917 intogs Samarra,
varefter operationerna på denna
krigsskådeplats avmattades. I nov. dog general Maude
och efterträddes av general Marshall. Denne
intog i febr. 1918 Tekrit vid Tigris, n. om
Samarra, tillbakaslog i mars ett turkiskt
utmed Eufrat ansatt anfall vid Bagdadije men
utsträckte ej sin anfallsrörelse ända upp mot
Mosul. Engelska framgångar hösten 1918
utmed Tigris avslutades i okt. med den
turkiska försvarsstyrkans fullständiga
krossande. — Litt.: Ch. Townshend, »My campaign in
Mesopotamia» (1920); H. v. Kiesling, »Mit
Feldmarschall von der Goltz Pascha in
Mesopotamien und Persien» (1922); F. J. Moberly,
»The campaign in Mesopotamia 1914—1918»
(4dlr,1923—27), officiell redogörelse. M. B-dt.
Mesost, se Ost.
Mesothörax, zool., se Insekter, sp. 627.
Mesotörium, kem., se Radioaktivitet.
Mesove’lia, zool., se Vattenlöpare.
Mesozöiska eran, avsnitt av jordens
historia. under vilket avlagrades de bildningar, som
kallas mesozöiska gruppen (trias-,
jura-och kritformationerna; se Geologiska
for-ma tio nsse rie n).
Mesozöiska gruppen, se Geologiska
for-mationsserien.
Me’ssa di voce [-våTJe], tonens svällande
och avtagande i tonstyrka. Se M e z z a voce.
Messager [mäsa^e’] André, fransk
ton
sättare (1853—1929), organist vid
Saint-Sul-pice i Paris 1874, dir. för Stora operan i
Paris (tills, m. Brousseau) 1907—13. M. skrev
baletter, operetter och operor, av vilka senare
»La basoche» (1890; »Skrifvarkungen», Sthlm
1892) är berömdast. M:s stil har flera drag
av ren fransk operett men med gedignare
utarbetning och genomföring av de dramatiska
elementen. T. N.
Messageries maritimes [mäsa^ri’ maritiTn],
Compagnies des, ett av de äldsta
franska ångbåtsbolagen för Atlanttrafik, bildat
1851. 1921 omorganiserades företaget:
passa-gerartrafiken övertogs av ett nytt bolag,
Société des services contractuels des M. Det
äldre bolaget M. ägde 1929 en ångbåtsflotta
på 18 fartyg om tills. 103,800 bruttoton.
Messaggero [-d^ä’rå], II, tidning i Rom, gr.
1879, numera fascistisk.
Messallna, V a 1 e r i a, dotter till Marcus
Valerius Messalla Barbatus, var besläktad med
kejsar Claudius och blev hans tredje gemål.
Hon är känd genom en grymhet, som vållade
mångas fördärv, men ännu mer genom en
erotisk tygellöshet, av vilken antika författare
givit avskräckande, i vissa detaljer måhända
överdrivna skildringar. Den bröllopsfest, som
hon under iakttagande av övliga former firade
med sin älskare C. Silius (år 48),
framstäl-les av antika författare som ett inledande
steg av Silius till förvärvandet av
kejsarmakten, och den uppfattningen bibragtes även
Claudius. Denne höll en blodig räfst med sin
gemåls omgivning. Då han dröjde med domen
över M., lät Narcissus, hans frigivne, på eget
bevåg döda kejsarinnan. Om hennes barn se
Britannicus och O c t a v i a. E. St.
Messa’lla Corvlnus, Marcus Valerius,
romersk fältherre och statsman,
litteratur-främjare (64 f. Kr.—8 e. Kr.). Vid Filippoi
(42 f. Kr.) kämpade han under Brutus och
Cassius, följde därpå Antonius’ fanor men
slöt sig senare till Octavianus. M., som
bekläddes med viktiga poster, var en högt
aktad man, fint bildad, talare och historisk
författare, centrum i en litterär krets. E. St.
Messäpier el. J a p y g e r, fordom i Apulien
och Kalabrien bosatt folk. Se Italiska folk.
Messäpiskan, se Italiens fornspråk.
Me’ssel, Alfred, tysk arkitekt (1853—
1909). Har genom sin verksamhet varit av
grundläggande betydelse för nyskapandet av
en modern byggnadskonst i Tyskland. I st. f.
en eklektisk-historisk
arkitektur satte M.
en byggnadskonst, som
i anda och former
anslöt sig till den vid
1800-talets mitt
avbrutna klassicistiska,
den nordtyska
barocken och nyantiken,
Schlüter,
Knobels-dorff, Langhans och
Schinkel. men ock var
utpräglat modern
genom sträng
ändamålsenlighet och
indivi
duell skönhetskänsla. Hans första mästerverk
var Wertheims affärspalats (se bild) vid
Leip-ziger Platz i Berlin (1896—1904). Andra
affärs- och bankpalats, Nationalbank, Behren-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
