Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - México, Mexico city - México (delstat) - Mexikanska bukten el. golfen - Mexiko, República Mexicana el. Estados unidos Mexicanos - Geografisk översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1276
1275
México—Mexiko (Geografisk översikt)
sedda byggnaderna uppges ha varit 78,
däribland 25 tempel. På en mer än 30 m hög
pyramid stod stam- och solguden
Huitzilopocht-lis och regnguden Tlalocs tempel.
Dricksvatten erhölls genom en stor ledning från
källor vid Chapultepec. Staden förstördes i grund
av Oortez (se d. o.) 1521, templen revos ned,
och med resterna fylldes kanalerna. Den
återuppbyggdes snart, och ännu kvarstå
intressanta palats från erövringstiden.
M. är nu en av Amerikas vackraste
städer med många öppna platser och
regelbundet gatunät. Främst bland de förra
märkes Plaza de la Constituciön. Den omges av
flera monumentalbyggnader, bl. a.
katedralen i spansk barockstil, uppf. 1573—1667,
na-tionalpalatset med presidentens bostad,
rege-ringslokaler och nationalmuseet. På
national-palatsets plats stod tidigare Cortez’ hus
(förstört av brand 1692), vilket i sin tur avlöste
Montezumas palats. Jfr bilder på plansch vid
Amerikansk konst.
Industrien är jämförelsevis obetydlig med
10,000 arb. (1925). Tillv. omfattar textilier,
möbler, glas, guldsmide samt tobaksvaror. I
huvudstaden finnas utom univ. (gr. 1551, 7,527
stud. 1928) flera högre
undervisningsanstalter, konstakad. med tavelsamling och
konser-vatorium. Nationalobservatorium vid
Tacu-baya. Teatrar, tjurfäktningsarena. S. L-é.
México [mä’ljikå], delstat i förbundsrepubl.
Mexiko, på mexik. högplatån, omsluter utom
i s. förbundsdistriktet med
förbundsrepublikens huvudstad, México; 21,400 kvkm,
884,617 inv. (1921), mest indianer. Näringar:
bergsbruk, jordbruk och boskapsskötsel, tex-
1ÉXICO’
’CltapaiLepec
Lacubaya^Ä
Miæcoac
~S. AngeLQ
Tizapån
Tldlptj.ni.
Cuernavaca\
Skala 1:500000
F. å.. Lvjo
å.e. Xo öwnülex)
Kartskiss över México med omgivningar.
tilindustri, pulquetillverkning m. m.
Huvudstad: Toluca. S. L-é.
Mexikanska bukten el. golfen, norra
delen av det centralamerikanska medelhavet,
genom Floridasundet förenad med Atlanten
och genom Yucatansundet med Karibiska havet,
från vilket M. skiljes genom ön Kuba. Dess
sydliga inbuktning v. om halvön Yucatan
kallas Campecheviken. M. är ett väldigt
instört-ningsbäcken, ehuru kusterna äro låga och
sumpiga samt delvis kantade med laguner.
Största djup 3,875 m. M. har givit namn åt
Golfströmmen (se d. o. samt Atlantiska
oceanen, sp. 415). Vattnets salthalt är
mindre än Atlantens på grund av de stora
i M. utmynnande floderna. M. är fattig på
goda hamnar.
Me’xiko, K e p ü bli ca Mexicana el.
Estados unidos Mexicanos, »M:s
förenade stater», förbundsrepublik i s.
Nordamerika; 1,969,454 kvkm (inkl, öar), 14,899,905
inv. (beräknat 1927). Landets namn härrör
från aztekrikets huvudstad,
Tenochtitlan-México; spanjorerna kallade det Nya Spanien.
INNEHÅLL:
sp.
Geografisk översikt... 1276
Befolkning ..... 1277
Näringar ....... 1279
Kommunikationer... 1280
Religion och
undervisningsväsen ....... 1283
Statsfinanser .. 1283
Mynt, mått och vikt 1283
sp.
Försvarsväsen....... 1283
Författning,
förvaltning och
rättskipning ............... 1284
Förhistoria ...... 1284
Historia ......... 1285
Litteraturanvisningar 1288
Geografisk översikt. M. är beläget s. om
U. S. A., mellan Stilla havet och Mexikanska
bukten samt mellan 32° 43’ och 14°
30’ n. br. I n. ö. bildar Rfo Grande
del Norte gräns mot Texas i U. S. A.
från mynningen på en sträcka av
omkr. 1,200 km. M. företer stora
olikheter i klimat och topografi och
därigenom även i djur- och växtvärld.
Året har en torrtid och en regntid,
men dessas längd växlar, beroende på
landets beskaffenhet och höjd ö. h.
Mer än hälften av landet ligger på en
höjd av över 1,000 m. Klimatet på
höglandet är ofta jämförligt med
Syd-frankrikes och Italiens.
Stillahavs-kusten är betydligt torrare än
At-lantkusten. Växlingen från yppigt
tropiskt skogsland till torr öken är
ofta mycket tvär. M. kan indelas i 3
huvudområden: Tierra caliente, »heta
landet» (upp till 600 el. 1,000 m ö. h.),
20°—25°; Tierra templada,
»tempererade landet» (till omkr. 2,000 m), 15°
—20°, och slutligen Tierra fria, »kalla
landet», 10°—15° C medeltemp. I
Méxicodalen faller sällan snö, ehuru
vintervindarna äro mycket kalla.
Nederbörden avtar inåt landet, vars inre
delar ofta upptagas av stäpper och
öknar. Bergssluttningarna ha ek- och
högre upp tallskogar; de högsta
topparna äro täckta med evig snö. Stora
delar av höglandet från Méxicodalen
och söderut äro öppet land, som, där
det finnes tillräckligt med vatten,
lämpar sig väl för jordbruk (majs
och vete). N. delen av M. är ett hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
