Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, República Mexicana el. Estados unidos Mexicanos - Geografisk översikt - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1277
Mexiko (Befolkning)
1278
Mexikos vapen.
I gyllene fält en naturfärgad
örn, stående med vänster fot
på en ur blått vatten
uppskjutande kaktusbevuxen
klippa, hållande i näbben och med
höger fot en slingrande grön
orm.
land, som genomkorsas av oregelbundna
bergskedjor. På v. sidan reser Sierra Madre sin
barrskogstäckta kedja, nedanför vilken landet
hastigt sänker sig till ett smalt, hett
kustbälte vid Kaliforniska viken och Stilla havet.
De högsta
topparna äro Nevado de
Colima och
Vol-cän de Colima, den
förstnämnda täckt
med evig snö, den
senare ännu aktiv
vulkan (senaste
utbrott 1926). På
centralplatåns ö.
sida höjer sig en
ny kedja, ehuru
mindre
sammanhängande, som når
sin högsta höjd
(5,653 m) i M:s
högsta berg,
Citlal-tepetl. Nära
huvudstaden reser sig
Popocatepetl (»det
rykande berget»,
5,452 m, snögräns
4,350 m ö. h.,
senaste utbrott 1921).
Vid Tehuantepecnä-
set avgränsar en sänka (210 m) M:s bergland
från Centralamerikas. Stillahavskustens
lågland är smalt och i likhet med höglandet torrt,
ehuru bevattningsförhållandena och därmed
även växtligheten äro bättre. Atlantkustens
lågland är fuktigt och till stor del täckt av
urskog. Yucatanhalvöns vegetation utgöres
av stäpper och urskog (73,000 kvkm).
M:s viktigaste flod är Rio Lerma, vilken
mellan Chapala, M:s största insjö, och Stilla
havet kallas Rio de Santiago. Längre söderut
utmynnar Rio de las Balsas. I Mexikanska
bukten utfalla flera floder, av vilka
Usuma-cinta är vattenrikast. I nordligaste M. finnas
salta sumpmarker, men mest bekanta för sin
salthalt äro sjöarna i Méxicodalen. Störst av
dem är Texcoco (jfr M é x i c o, sp. 1274).
Om M:s geologi, klimat, växt- och
djurvärld se Nordamerika; jfr även
Centralamerika.
Befolkning. Folkmängden beräknades 1927
uppgå till 14,899,905 mot 14,334,780 vid
folkräkningen 30 nov. 1921 (7,3 per kvkm; se vidst.
tab.). Uppgifterna om sammansättningen
växla, enl. folkräkningen 1921: ung. 9 % vita
(kre-oler), 30 % indianer och 60 % av blandat blod
(mestiser). Staten Oaxaca har i proportion
till folkmängden det största antalet indianer
(69 %). Negrer och kineser äro fåtaliga,
de inflyttade européerna och
nordamerikanerna 101,958. De flesta inv. tala det
officiella språket, spanska, men ännu 1928 talade
1,791,000 pers, indianspråk, tillhörande 19
språkgrupper. Kreolerna räknas som
överklass, en stor del av mestiserna och
indianerna som underklass. En förmögen man
räknas, oavsett hudfärg, som vit. Trots
landets oerhörda naturtillgångar lever större
delen av befolkningen under mycket tryckta
ekonomiska omständigheter till följd av
sociala och politiska missförhållanden. Vid den
spanska erövringen utrotades stora delar av
befolkningen, och i de rikare och
hälsosammare delarna av landet, t. ex. högslätterna,
slogo sig spanjorerna ned och blandade sig
med indianerna. Dessa leva oblandade kvar
i de osundare lågländerna, i urskogsområdena
och i de svårtillgängliga bergstrakterna i n.
Oberoende äro ännu några få 1,000-tal
mayaindianer i mell. och ö. Yucatan samt möjl.
yaquiindianerna i nordvästra M. Den större,
mest betydande delen av den ursprungliga
befolkningen utgöres av nahuastammar (se
Nahua). Viktigast bland dem voro aztekerna,
det härskande folket vid spanjorernas
ankomst. Aztekerna dyrkade talrika gudar,
vilka voro mäktiga härskare över vaf sitt
område inom naturen samt över
människornas verksamhet, lycka och liv. En del voro
även skyddsgudar för städer, konster,
hantverk och näringsgrenar. Den populäraste var
aztekernas nationalgud Huitzilopochtli (se d.
o.), krigets gud. Till hans och till Texcocos
guds, Texcatlipocas, ära förrättades årligen
stora människooffer. Tlaloc härskade över
regnet, och i hans händer låg årsväxten. De
hade även adopterat gudar av främmande
ursprung — en motsvarighet härtill finnes hos
Gamla världens speciella erövrarfolk, romarna
—, t. ex. toltekernas huvudgud el. kulturhero
Quetzalcoatl. Som förmedlare mellan
människor och gudar stod ett talrikt och mäktigt
prästerskap, vilket förrättade offer av
människor och djur eller utförde symboliska of
felhandlingar och ledde de noggrant
föreskrivna religiösa ceremonierna vid de periodiskt
återkommande festerna, botade sjukdomar,
utforskade gudarnas vilja och förutsade fram-
Mexikos areal (i kvkm) och folkmängd
30 nov. 1921.
Stater och territorier Areal Folkmängd
Aguascalientes 6,472 107,581
Baja California:
Distrito Norte) . Distrito Sur / territorium 144,093 f 23,537 \ 39,294
Campeche ...................... 50,952 76,419
Chiapas ........................ 74,415 421,744
Chihuahua ..................... 245,612 401,622
Coahuila ...................... 150,395 393,480
Colima .......................... 5,205 91,749
Distrito Federal ................ 1,483 906,063
Durango ....................... 123,520 336,766
Guanajuato ..................... 30,585 860,364
Guerrero ....................... 64,458 566,836
Hidalgo ........................ 20,884 622,241
Jalisco ........................ 80,683 1,191,957
México ......................... 21,400 884,617
Michoacfin ..................... 60,083 939,849
Morelos ......................... 4,964 103,440
Nayarit ........................ 27,053 162,499
Nuevo Leon ..................... 65,103 336,412
Oaxaca ......................... 94,211 976,005
Puebla ......................... 33,995 1,024,955
Querétaro ...................... 11,480 220,231
Quintana Roo (territorium) 50,137 10,966
San Luis Potosf ................ 63,241 445,681
Sinaloa ........................ 58,488 341,265
Sonora ........................ 182,553 275,127
Tabasco ........................ 25,337 210,437
Tamaulipas ..................... 79,602 286,904
Tlaxcala ........................ 4,027 178,570
Veracruz ....................... 71,896 1,159,935
Yucatan ........................ 38,508 358,221
Zacatecas ...................... 72,843 379,329
Mexiko 1 1,969,153 2 14,334,780
i Häri ingå samtliga till M. hörande öar med 5,475
kvkm, ej fördelade på stater och territorier.
2 Häri ingå 684 inv. i straffkolonien på Islas Tres
Marias.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
