Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, República Mexicana el. Estados unidos Mexicanos - Befolkning - Näringar - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1279 Mexiko (Näringar-
tiden. Människooffren voro talrika, men
spanjorernas uppgifter härom äro säkerligen
överdrivna. De utfördes ej blott gudarna till
behag, ty även gudarna voro underkastade
förgängelsens lag och måste därför ständigt
tillföras kraft genom offer av människor, som
personifierade dem. I templen och på andra heliga
platser stodo gudarnas bilder, oftast utförda i
sten. Dessa, som stundom äro mycket goda
prov på aztekernas konst, samt de till
gudarnas ära uppförda väldiga templen vittna om
att aztekerna i likhet med maya voro ett
utpräglat religiöst betonat folk. F. n. (1930)
finnas omkr. 1^2 mill. rena azteker, som till stor
del tala sitt ursprungliga språk. Andra
indianspråk talades av otomi och taraskerna i n. och
n. v. om Méxicodalen, mixtekerna och
zapote-kerna i s. och s. ö. samt av totonakerna och
huaxtekerna vid kusten i ö. och n. ö. De
senare talade mayaspråk (se d. o.), som även var
och delvis ännu är förhärskande i s. ö. delarna
av landet samt på Yucatan. M:s gamla
kulturfolk ha ännu ej helt spelat ut sin
världshistoriska roll: de mest betydande
presidenterna, Benito Juärez och Porfirio Diaz, ha
varit nästan rena indianer, från Oaxaca.
Näringar. Jordbruk och
boskapsskötsel. Jordbruket är föga utvecklat och
metoderna föråldrade. Det livnär dock tack
vare jordens bördighet större delen av
befolkningen (omkr. 12 mill.). Väldiga arealer
odlingsbar mark ligga ännu obrukade, och,
ehuru M. således otvivelaktigt kan föda en
mångfaldigt större befolkning, importeras årl.
brödsäd (40 mill. pesos 1924). 1917
genomdrevs en jordbruksreform, varvid de stora
jordegendomarna, som förut ägts av några
få tusen godsägare, uppdelades på
lantarbetarna, de dåligt avlönade peonerna.
Någon stegring i produktionen har
därigenom ännu ej åstadkommits. Av de viktigaste
kulturväxterna skördades i ton 1928: majs
2,131,600, vete 300,200, korn 97,700 (1927),
bönor 175,600, ärter 80,500, ris 86,900,
sockerrör 4,310,300 (1927), kaffe 34,100, tobak 9,030,
agavefibrer 132,800 (1927), bomull 60,300(1927),
kreatursfoder 1,702,900 (1927). Fruktodlingen
är betydande, men större delen av
fruktsorterna tål ej export. Bland frukterna
märkas ananas, advokatpäron (»alligator pear»),
mango, zapote, chirimoja, kakao. Bananodling
började först i större skala 1926 i trakten
av Tampico. Export av grönsaker (tomater
m. m.) till U. S. A. om vintern har fått allt
större betydelse. Agavefibrer (Yucatan
producerar 75 % av världsbehovet) användas för
olika slags flätningsarbeten. Av vissa
Agave-arters saft beredas alkoholhaltiga drycker, en
svagare (omkr. 6 % alkohol), pulque (mexik.
octli), och en starkare, brännvinslik, mescal.
Boskapsskötseln är även betydande.
Kreatursstocken utgjordes 1926 av: nötkreatur
5,585,000, getter 5,424,000, får 2,698,000, svin
2,903,000, hästar 1,035,000, mulor 686,000.
Skogsbruk. På Yucatan samlas chicle,
råämnet till tuggummi. I låglandets tropiska
skogar växa några för exporten viktiga
trädslag, ss. amate, ceiba, mahogny, spansk ceder
(Cedrela odorata, besläktad med mahogny),
ebenholts, kampesch och sapodilla. Viktigare
för exporten äro dock hartser, vegetabiliska
oljor etc. Kautschukodlingar ha anlagts, men
-Kommunikationer) 1280
resultatet har hittills varit föga lysande. Ett
vildväxande kautschukträd har genom
ovarsamt insamlingsarbete blivit nästan utrotat.
Industri och handel. M:s
viktigaste industrier äro bergsbruk och
oljeut-vinning. Revolutioner och inre oroligheter
ha dock verkat hämmande på utvecklingen,
och i synnerhet de storindustriella företagen
äro i stor utsträckning i utländsk ägo
(England och U. S. A.). M. är i silverutvinning
det främsta landet i världen, och brytningen
av silvermalm ger M. dess största inkomster,
2,521 ton 1922, 39,83 % av världsproduktionen;
3,376 ton 1928. Vid Guanajuato finnes en
gång av 6—50 m mäktighet och vid Zacatecas
en av 25 m. Sedan erövringstiden beräknas
silver för 20 milliarder doll. ha utvunnits.
I blyproduktionen kommer M. närmast efter
U. S. A. och levererar Va av allt amerikanskt
bly (236,485 ton 1928). Även guldutvinningen
är betydande (21,745 ton 1928). Av övriga
ämnen märkas: koppar (65,507 ton 1928),
kvicksilver (87,419 ton 1928), zink (161,747
ton 1928), cinnober, mangan, molybden,
vol-fram, vanadin, antimon, arsenik, vismut och
stenkol. Rikedomen på järnmalm är mycket
stor, men den förädlas dock endast i ett enda
järnverk, Monterrey. Vid Sydpacifikbanan ha
under de senaste åren anträffats betydande
grafitlager. Produktion 4,972 ton 1928.
Sten-kolsproduktionen uppgick till 1,015,831 ton
1928. Staten kontrollerar bergsbruket och ger
mot skatt på avkastningen koncession på
brytning. Nordamerikaner kontrollerade 1929
70 % av det kapital, som nedlagts i
gruvdriften, engelsmän 27 %; resten tillhör
mexikaner.
M. intog 1921 den andra platsen i
världsproduktionen av petroleum, men 1929 års
produktion ställer M. i fjärde rummet. Oljans
huvudförekomst är vid Chapalasjön och Tampico.
Till 1921 steg oljeproduktionen ständigt (198,4
mill. fat om 158,98 1; 26 % av
värlsdpro-duktionen), varefter den avtagit. 1928 var
produktionen 50,150,641 barrels. M. har de två
största oljeraffinaderierna i världen med en
kapacitet av 113,000, resp. 140,000 barrels.
U. S. A. ha (1922) i M. engagerat 2
milliarder doll., England 1/2 milliard doll.
(huvudsaki. i bergsbruk), Tyskland 75 mill. (mest i
handelsföretag, plantager o. dyl.). Tillgången
på vattenkraft är betydlig, ehuru föga
utnyttjad. Importen hade 1928 ett värde av
3 58,76, exporten s. å. 5 92,44 mill. pesos.
Handeln domineras av U. S. A.: import 232,84
mill. pesos, export 415,76 mill. pesos (1927).
Viktigaste importvaror 1927 (i mill. pesos):
mineral o. dyl. 89,96, vegetabiliska produkter
46,81, maskiner 45,69, textilprodukter 38,95,
papper 11,21. Export s. å.: mineral o. dyl.
439,01, vegetabiliska produkter 161,45,
ani-mala produkter 19,39.
Kommunikationer. De gamla
samfärdsmed-len äro fortfarande i bruk, i synnerhet i de
otillgängligare, inre delarna: stigar för
lastdjur, indianska bärare och primitiva
häng-broar av indiansk typ. Floderna äro föga
segelbara på grund av landets bergighet.
Nästan alla M:s järnvägar äro byggda av
utlänningar, mest av engelsmän och
amerikaner, men de flesta äro nu i statens ägo. Från
de viktigaste atlantiska hamnarna, Veracruz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
