Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Meyer, Arthur - Meyer, Conrad Ferdinand - Meyer, Eduard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Meyer, C. F.—Meyer, E.
1292
sin död med ett kort avbrott 1880—81 ledare
för Gaulois. M. var en spirituell kåsör, i
politiskt hänseende först bonapartist, sedan
rojalist, och tog lidelsefullt parti för
Bou-langer, senare för Dreyfus’ motståndare. M.
utgav memoarerna »Ce que mes yeux ont vu»
(1911) och »Ce que je peux dire» (1912). A. A-t.
Meyer [måPor], Conrad Ferdinand,
tysk-schweizisk författare (1825—98).
Tillhörde en gammal Zürichsläkt och ärvde en
nervös belastning, som ledde till svåra kriser
1852—56 och 1888—
93. I franska Schweiz
förvärvade han en så
stor fransk språk- och
kulturkännedom, att
han begagnade
franskan omväxlande med
tyskan och länge
tvekade till vilket språk
han definitivt skulle
sluta sig. Först
trettionio år gammal gav
han ut sin första bok.
Fransk-tyska kriget
1870 avgjorde hans
nationalitetsfråga; samkänslan med
tyskarna tog sig uttryck i dikten »Huttens
letzte Tage» (1871). M. fortsatte sitt
författarskap med en följd större och mindre
historiska noveller. »Das Amulett» (1873;
»Två schweizare», 1900) är en skiss från
Bar-tolomeinatten, »Jürg Jenatsch» (1874; sv.
övers. 1909 med biogr. inl. av R. G:son Berg)
en brokig skildring från Graubünden under
trettioåriga kriget. »Der Heilige» (1880; sv.
övers. 1917) om Thomas Becket, »Der Schuss
von der Kanzel» (1878; sv. övers. 1882) och
»Gustav Adolfs Page» (1882; sv. övers. 1889)
skildra reformation och motreformation,
»Plautus im Nonnenkloster» (1882), »Das
Leiden eines Knaben» (1883), »Die Hochzeit des
Mönchs» (1884), »Die Versuchung des Pescara»
(1887) och »Angela Borgia» (1890; sv. övers.
1892) hämta sina motiv från renässansen. »Die
Richterin» (1885) skildrar Karl den stores
tidevarv. Till stormiga epoker med vilda,
förvirrade samhällsförhållanden förläde M.
sina bilder ur det förgångna; med sträng
komposition, lugnt avvägda proportioner,
strängt objektiv berättelse och plastisk
framställningskonst, som otvivelaktigt påverkats
av fransk litterär tradition, gestaltade han det
historiskt givna stoffet. Även i »Gedichte»
(1882), där balladerna och en manligt
energisk tankelyrik äro ypperst, verkar han kylig,
lugn och aristokratiskt förbehållsam. Hans
verk ha en heroiskt tragisk grundval, de
flesta hjältarna utveckla en svaghetens
heroism i inre strid emellan den humanistiskt
estetiska och den reformatoriskt etiska
principen. Jämte Keller är M. det tyska Schweiz’
förnämsta litterära namn. »Sämtliche Werke»
i 6 bd 1923. På sv. utkommo »Noveller»
(1900), innehållande »Helgonet», »Munkens
bröllop» och »Domarinnan». Monogr. av A.
Frey (4:e uppl. 1925), E. Everth (1924), R.
Faesi (2:auppl. 1925), H. Maync (s. å.). R-n B.
Meyer [maPor], E d u a r d, tysk historiker
(1855—1930). Blev prof. 1885 i Breslau, 1889
i Halle och 1902 i Berlin. Han utgav bl. a.
»Geschichte des Alterthums» (omfattande ti-
den från Egyptens och Babyloniens äldsta
tider till makedoniska tidevarvet, omkr. 360
f. Kr., 5 bd, 1884—1902; 2:a uppl. av bd I
i 2 dir 1907—09, av bd III—V 1912—13, av
bd II: 1 1928),
»Geschichte des alten
Ägyptens» (i Onckens
»Allgemeine
Geschichte in
Einzeldarstel-lungen»,1887),»Forsch-ungen zur alten
Geschichte» (2 bd,1892—
99), »Untersuchungen
zur Geschichte der
Gracchen» (1894), »Die
wirtschaftliche
Ent-wickelung des
Alter-tums» (1895), »Die
Entstehung des Ju-
denthums» (1896), »Zur Theorie und Methodik
der Geschichte» (1902), »Ägyptische
Chrono-logie» (1904), »Die Israeliten und ihre
Nach-barstämme» (1906), »Ursprung und Geschichte
der Mormonen» (1912; sv. övers. 1914),
»Cæ-sars Monarchie und das Principat des
Pom-pejus. Innere Geschichte Roms von 66 bis 44
v. Chr.» (1918), »Ursprung und Anfänge des
Christentums» (3 bd, 1921—23), »Das römische
Manipularheer, seine Entwicklung und seine
Vorstufen» (1923), »Die ältere Chronologie
Babyloniens, Assyriens und Ägyptens» (1925).
»Kleine Schriften» utgav M. i två bd (1910—
24). — M:s huvudverk, »Geschichte des
Alterthums», är ett arbete av högt värde. I främsta
rummet är M:s hävdateckning politisk men
framställer staternas yttre öden i samband
med den andliga och materiella odlingens
utveckling över huvud. Hans syfte i nämnda
verk är att framlägga hela materialet i
genomarbetad form; han anför därför
genomgående i särskilda stycken källorna och
skälen för sina åsikter och låter därigenom
framställningens förutsättningar och hållning
gentemot tradition och problem klart
framträda. Uppfattningen av antikens ekonomiska
och sociala liksom dess politiska liv i dess
högsta skeden är hos M. tydligt präglad av
vår egen tids förhållanden; det nationella
enhetsidealet är sålunda ständigt måttstock
för statslivets företeelser. »Cæsars
Monarchie und das Principat des Pompeius» ger en
självständig och omsorgsfullt dokumenterad
framställning av det första triumviratets
upprörda tider och närliggande händelser, skriven
i medveten motsats till Th. Mommsen.
Pompeius och Cicero röna här opartisk
uppskattning; Pompeius, så litet vinnande han än ter
sig som personlighet i sin småsluga egoism,
är likväl Augustus’ föregångare genom den
fria maktställning han under ett tiotal år
intog i staten vid de republikanska
ämbetsmännens sida; principatets teori åter
utvecklades verkningsfullt av Cicero i hans skrift
»De re publica». Caesar är en ärelysten
demokratisk politiker med stora
statsmanna-gåvor, som småningom kämpar sig fram och
för att värja sin vunna ställning motvilligt
drives in i medborgarkriget. Under sina sista
år, som Roms och Medelhavsländernas herre,
eftersträvar han världsherraväldet samt en
rent monarkisk makt i hellenistisk anda och
i strid med romerska traditioner. I »Ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
