Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mexiko, República Mexicana el. Estados unidos Mexicanos - Litteraturanvisningar - Meybusch, Anthon - Meydell, Jacob Gerhard - Meyen, Franz Julius Ferdinand - Meyer, 1. Gerdt Meijer - Meyer, 2. Johan - Meyer, 3. Gerhard, d. ä. - Meyer, 4. Gerhard, d. y. - Meyer, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1289
Meybusch—Meyer, A.
1290
»Mexico» (1928); J. H. Retinger, »Tierra
mexi-cana» (s. å.); F. Tannenbaum, »The mexican
agrarian revolution» (1929); G. C. Vaillant,
»Excavations at Zacatenco» (1930); A.
Reich-wein, »M. erwacht» (s. å.). — Bibliogr. i
Etnologischer Anzeiger, bd 1 (1928), samt
i Journal de la Société des Américanistes de
Paris (årl.). Se även »Monografias
bibliogrå-ficas mexicanas» (1925 ff.; hittills 17 bd).
Meybusch [ma’jbo_f], Anthon, tysk-svensk
medaljgravör (d. 1702 i Köpenhamn). Var på
1660-talet anställd hos kungl. guldsmeden
Toutin i Stockholm. M. arbetade som stäm-
Medalj över Ludvig XIV av A. Meybusch. Omkr. 1685.
pelgravör med sådan framgång, att han 1674
blev utnämnd till kungl. medaljgravör. Hans
medaljer (över Karl XI :s myndighetsålder
1672, kröning 1675, de tre segrarna 1676—77
m. fl.) vittna om verklig konstnärlighet och
en formvan hand. Sedan assessor A.
Kock-Cronström, överdir. över myntningen, fått
privilegium på medaljers förfärdigande,
gynnades Arvid Karlsteen, som nu blev en svår
medtävlare till M. Förgäves sökte denne
skydd i sin fullmakt, som 1678 och 1680
bekräftades genom ett par kungliga brev.
Riksbanken köpte Cronströms privilegium och
yrkade förbud för M. att vidare utöva sin konst.
Han hade dock 1678—83 ånyo utfört en hel
mängd medaljer och var i det hela jämngod
med Karlsteen. M. begav sig 1684 till Paris,
där han ytterligare utbildade sig samt blev
utnämnd till kungl. fransk medaljgravör. Ett
av M:s bästa franska arbeten är medaljen
över Ludvig XIV (se bild). 1690 bosatte
han sig i Köpenhamn, där han utförde flera
medaljer över tilldragelser under Kristian V
och Fredrik IV, Kristian V :s död, 1690,
Fredrik IV:s kröning, 1700, o. s. v. I dessa verk
framstår M. som en av sin tids duktigaste
konstnärer, och det erkännande dessa arbeten
vunno var också ganska allmänt. (E. L-k.)
Meydell [me’j-], Jacob Gerhard, norsk
militär (1786—1876). Avancerade till
generalmajor 1847 och tog avsked 1855. 1811—49
var M. lärare först vid norska
lantkadett-kåren och sedan vid Den militære höiskole.
Som författare var M. banbrytande för norsk
militärvetenskap. Bl. a. skrev han (anonymt)
den uppseendeväckande broschyren »Feldttoget
i Norge 1814» (1815). K. V. H.*
Meyen [mai’øn], Franz J u 1 i u s F e r d
i-n a n d, tysk botanist (1804—40). Företog
1830—32 en resa runt jorden och blev 1834
prof, vid univ. i Berlin. M. vann anseende
särskilt som växtgeograf. Hans »Grundriss
der Pflanzengeographie» (1836) har översatts
till sv. (av G. Torssell, 1841—42). C. S-g.
Meyer [me’jor], bekant styck- och
klock-gjutaresläkt. 1. Ger dt M e i j e r (d. 1664?)
inkom trol. på 1630-talet från Tyskland till
Stockholm. 1641 erhöll M. kungl. fullmakt
som kronans styckgjutare. Han uppbyggde
gjuterihus på kronans tomt vid Rännarbanan
(s. om nuv. Hötorget), där han utom kanoner
(»stycken») även göt kyrkklockor. — 2. J
o-h a n M., den föregåendes son (d. 1679),
övertog helt ung Kungl. styckgjuteriet i
Stockholm. — 3. Gerhard M. d. ä., den
föregåendes. son (1667—1710), fick 1695 kungl.
privilegium på styckgjuteriet. Hans änka,
Katarina Kammecker, uppehöll
gjuteriinrätt-ningen, tills denna kunde övertagas av
hennes son Gerhard (d. y.). — 4. Gerhard M.
d. y. (1704—84) gjorde 1724—27 en
studieresa genom flera
europeiska länder och
mottog 1728
förvaltningen av Kungl.
styckgjuteriet, som
under hans tid nådde
högst betydlig
utveckling. Han gjorde flera
förbättringar och
uppfinningar inom yrket,
uppfann en
bronse-ringsmetod för
kanoner, som tillämpades
vid de stora verk, som
han för detta
ändamål inrättade vid
Åker och Stavsjö i
Södermanland, samt inrättade ett nytt slags
fänghål av stål på metallkanoner o. s. v. M.
blev 1747 dir. vid det kort förut inrättade
Stockholms stads brandförsäkringsverk. 1752
sålde han sitt gjuteri till kronan. 1756
erhöll han löfte om belöning för
borrinrättningar vid järngjuterierna, vidare 1766
överdirektörs titel och 1775 adelskap. M:s
arbeten, utom de mekaniska, voro dels
kyrkklockor, dels och framför allt avgjutningar av
konstverk, i vilken art han utvecklade livlig
och mycket framstående verksamhet. För att
bevisa sin överlägsenhet över en för kungl.
slottsbyggnadens räkning inkallad fransk
gju-tare lät han Bouchardon modellera Karl XII:s
bröstbild, vilken han sedan göt i brons,
egenhändigt ciselerade och som gåva överlämnade
till konungen. M. var ock den, som utförde
gjutningen av Gustav Vasas bildstod (1770)
och Gustav II Adolfs ryttarstod (1779; båda
i Stockholm och efter modeller av
Larche-vèque). M. blev en av den svenska
konstutvecklingens mest framstående befordrare
genom den gåva han 1775 gjorde Målar- och
bildhuggarakad. av det forna Sparreska,
sedan Bielkeska huset vid Röda bodarna, vilket
ännu, påbyggt och utvidgat, är Konstakad:s
säte. 1740 hade han blivit led. av Vet.-akad.
— Hans äldste son, Gerhard M.,
efterträdde honom 1772 som kungl. styckgjutare
och avled 1797. Med dennes död upphörde
den Meyerska släktens genom mer än ett och
ett halvt årh. innehavda styrelse av Kungl.
styckgjuteriet. -rn.*
Meyer [mäjä’r], Arthur, fransk publicist
av judisk börd (1844—1924), från 1879 till
Gerhard Meyer d. y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
