Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michelangelo, Buonaroti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Michelangelo
16
konstnärliga utbildning i Ghirlandajos ateljé
(1488) men flyttade snart över till den av
Lorenzo de’ Medici grundade skulptörskolan,
som stod under Bertoldos ledning. De två
marmorreliefer, som
bevarats från denna
första tid,
»Madonnan vid trappan»
och
»Kentaurstri-den» (båda i Casa
Buonarroti,
Florens), varsla redan
om den heroiska
uppfattning och den
förkärlek för en
stor, enhetlig form,
som skulle bli så
utmärkande för M.
Den senare
ansluter sig till
strids-reliefer av Bertol-
do men röjer även den unge konstnärens
studier av senantika skulpturverk, vartill
gott tillfälle gavs i de mediceiska
samlingarna. Lorenzo de’ Medici upptog konstnären
nästan som en son i sitt hus. M. fick
härigenom tillfälle att lägga grunden till den
humanistiska bildning, som ofta framlyser i
hans brev och dikter. Av de sistnämnda, som
äro högintressanta psykologiska bikter,
märkas särskilt kärleksdikter till män och
kvinnor (bl. a. Vittoria Colonna), ofta i
sonettform. Efter Lorenzos död 1492 och
Medicéer-nas fördrivande genom Savonarolas revolution
1494 flydde M. till Bologna. Där tog han
intryck av Jacopo della Quercias kraftfulla
skulpturer på kyrkan San Petronios portal,
vilka i högsta grad stärkte hans inriktning
på en stor och mäktig form.
Efter en kortare vistelse i Florens, dit han
återvänt redan 1495, begav sig M. till Rom
(juni 1496). Bland de skulpturer han utförde
under denna första vistelse i den eviga staden
märkas en drucken Bakchos (Florens, Bargello)
och den i Peterskyrkan (Rom) uppställda
Pietägruppen (Madonnan med den döde
Frälsaren på sitt knä; bild 8). Den senare står
med sin veka känslighet ensam i konstnärens
hela verk, som senare alltigenom är stämt i
en heroisk ton. Dess rika, oroliga
draperibehandling är anlagd på ett starkt spel av ljus
och skuggor, ett drag, som återkommer i
några av de tidigare verken (t. o. m.
Julius-monumentets Mose, bild 9) men senare
under-tryckes till förmån för en slätare
ytbehandling, som ger konstverket en mera bestämd
avgränsning från det omgivande rummet.
1501 återvände M. till Florens, där han
under en fyraårig vistelse utförde flera
betydande skulpturverk och målningar. 1504
uppsattes den jättestora »David» framför
Pa-lazzo Vecchio (1873 utbytt mot en kopia,
originalet nu i akad.; bild 13), en imposant figur,
vars osköna benställning väl beror på att det
förhuggna och som odugligt ansedda
marmorblocket hade ett hål på detta ställe, vilket
tvingat konstnären till den givna lösningen.
Jämte Lionardo da Vinci fick M. nu i
uppdrag att med freskomålningar ur Florens’
krigshistoria smycka den stora salen i
Pa-lazzo Vecchio. Freskerna blevo aldrig
fullbordade, men de båda konstnärernas kartonger
bevarades till en tid och spelade en betydande
roll i den florentinska konsthistorien. M:s
förslag, som framställde en skara av fienden
överrumplade badande soldater, äro kända
genom Marc’ Antonio Raimondis kopparstick.
Beröringen med Lionardo, som från M:s sida
gestaltade sig som en hetsig, t. o. m. fientlig
konkurrens, fick dock utomordentlig
betydelse för honom. Som en första uppgörelse
med Lionardos överlägsna kompositionskonst
måste man betrakta rundmålningen av den
heliga familjen (Uffizierna) med dess
komplicerade ställningsmotiv, som inspirerats av
Lionardos då i Florens utställda kartong till
den först senare som tavla fullbordade
Anna-gruppen (se Italiensk konst, bild 16).
1505 kallades M. åter till Rom. Det gällde
nu en beställning av påven Julius II, som
önskade få sitt eget gravmonument utfört av
honom. Konstnären nedlade mycket av sina
bästa krafter på denna uppgift, som dock för
honom skulle innebära en nästan ändlös rad
av missräkningar. Först 1545 uppsattes
monumentet i ömkligen förkortat skick i kyrkan
San Pietro in Vincoli. Det första avbrottet
medförde en brytning mellan konstnären och
påven. Julius II :s intresse för
gravmonumentet hade emellertid svalnat, och efter
försoningen mellan de båda egensinniga männen
fick M. i uppdrag att med fresker smycka
taket i Sixtinska kapellet, en uppgift, som
denne endast motvilligt åtog sig. Han
betraktade sig själv främst som skulptör och behöll
även som målare mycket av en skulptörs sätt
att se. M. var vid denna tid uppfylld av sina
planer för Juliusmonumentet, och det var
dess figurvärld, som, naturligtvis med en viss
omvandling, tog gestalt i det sixtinska taket.
Arbetet, börjat 1508, fortgick i två repriser.
Halva taket fullbordades 1510, andra delen
1512. Genom en målad arkitektur har ett
ramverk skapats för de rikt omväxlande
figurmotiven: dels dekorativa figurer,
profeter, sibyllor, slavar, målade
reliefmedaljonger m. m., sammankomponerade med själva
arkitekturramen, dels större scener i
mittfälten (skapelsehistorien och Noas historia) och
i hörnkapporna, överallt är en
plastisk-heroisk uppfattning härskande. Det
sixtinska taket (bild 2—5) är det mest omfattande
av alla M:s fullbordade verk. — Efter Julius
II :s död återupptogos arbetena på hans
gravmonument. Endast delar därav fullbordades
emellertid, av vilka de märkligaste äro
slavarna i Louvre (bild 14, 16) samt den stora
Mosestatyn, urspr. avsedd som en av flera
dekorativa jättefigurer men slutligen använd
som huvudfigur, då monumentet i trötthetens
tecken uppställdes.
Från 1516 ägnade sig M. åter för längre tid
åt arbeten i Florens, samtliga för
Medicéer-nas kyrka, San Lorenzo. Med förarbeten för
en ny västfasad, som dock aldrig kom till
utförande, arbetade han i flera år. Två andra
byggnadsföretag fullbordades i stället under denna
tid, näml. Medicikapellet och Laurenzianska
biblioteket (se bild 6 och Bibliotek
s-byggnader, pl. 1), båda utmärkta av en
med M:s storvulna figurstil föga
överensstämmande, tunn och skarpkantad listverksdekor.
Av konstnärens stora skulpturföretag har
intet förts närmare sin fullbordan än Medici-
Bild 1.
Michelangelo Buonarroti.
Medalj av Leone Leoni.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
