Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michaëlis, Sophus August Berthel - Michaelson, Knut Gottlieb - Michail - Michajlovski, Stojan - Michajlovskij, Nikolaj Konstantinovitj - Michajlovskij-Danilevskij, Aleksandr Ivanovitj - Michalakopulos, Andreas - Michaux, André - Michaux, François André - Michel - Michel, Claude - Michel, Sankt - Michel, Francisque Xavier - Michel, Georges - Michel, Gustave Frédéric - Michel, Louise - Michel, Marc Antoine (Marc-Michel) - Michelangelo, Buonaroti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Michaelson—Michelangelo
14
Sverige (uppf. i Sthlm 1908), »Den blaa
rid-der» (1916) m. fl., samt historiska romaner,
bl. a. »Den evige sövn» (1912) om återtåget
från Moskva 1812 och huvudverket »Hellener
og barbar» (1914; sv. övers. 1915) från
perserkrigens tid. En modern problemroman är
»Dommeren» (1921). M. har vidare gjort
utmärkta översättningar, t. ex. »Aucassin og
Nicolète» (1893), och utgivit
konstnärsmono-grafier om J. A. Jerichau (1906) och V.
Ham-mershöi (1918; tills, m. A. Bramsen). Sami,
romaner i 3 bd 1919. P. E-t.
Michaelson [mPka-], Knut Gottlieb,
bruksägare, dramatisk författare, teaterledare
(1841—1915). M. studerade 1859—63 i
Uppsala, var 1863—1903 disponent för Schebo
bruk, 1907—10 chef för Dramatiska teatern
och 1911—14 tills, m. G. A. G. Collijn (se d. o.)
för Intima teatern. M. skrev i fransk stil en
rad välbyggda, av god dialog och säker, om ock
ytlig, karakteristik utmärkta komedier, bl. a.
de populära »Moln» (1890), »Skandalen i natt»
(1891), »Ett ungkarlshem» (1892) och »Unge
grefven» (1895). G. K-g.
MichaiT, ryskt namn, se Mikael.
Michajlo’vski, S t o j a n, bulgarisk
författare (d. 1927), se Bulgariska
litteraturen, sp. 226.
Michajlo’vskij, N i k o 1 a j Konstant
i-n o v i t j, rysk sociolog och litteraturhistoriker
(1842—1904). Stod under inflytande av Comte,
betonade samarbetets betydelse för samhället
och förfäktade inom sociologien en »subjektiv
metod». M. bekämpade som litteraturkritiker
Pisarevs ensidiga idealism, Tolstojs
icke-mot-stånd mot det onda samt narodnikernas
överdrivna dyrkan av »folket». Han skrev
värdefulla studier om Dostojevskij, Tolstoj m. fl.
Jfr T. G. Masaryk, »Russland und Europa», I
(1913). A-d J.*
Michajlo’vskij-Danilevskij [-lje’fski],
Alek-sandr Ivanovitj, rysk militär och
krigs-historiker (1790—1848). Deltog i Rysslands
krig mot Frankrike, Polen och Türkiet, var
en tid flygeladjutant hos Alexander I och
blev slutligen generallöjtnant och senator.
Enl. uppdrag skrev M. en rad arbeten om
krigen 1805—14, av vilka skildringen av
finska kriget 1850 utkom i sv. övers. C. O. N.*
Michalako’pulos, Andreas, grekisk
politiker (f. 1875), urspr. advokat. Som anhängare
till Venizelos var M. 1912—15 och 1916—18
led. av dennes ministärer och deltog därpå i
fredskonferenserna. Som chef för det
liberalkonservativa partiet blev M. okt. 1924
premiär- och utrikesminister men störtades juni
1925 av Pangalos. Sedan dec. 1926 har han
(med avbrott 1928) åter varit utrikesminister.
Michaux [mijå’], André, fransk botanist
(1746—1802), gav viktiga bidrag till Persiens
botaniska utforskning (1782—84) och bereste
på sin regerings uppdrag Nordamerika 1785
—96. Hans av sonen (se nedan) utgivna
arbeten »Histoire des chénes de 1’Amérique»
(1801) och »Flora boreali-americana» (1803;
2:a uppl. 1820) blevo grundläggande. C. S-g.
Michaux [mijå’], F r a ngo i s André,
fransk botanist (1770—1855), den föreg:s son,
fortsatte faderns undersökningar i
Nordamerika och utgav bl. a. »Histoire des arbres
forestiers de 1’Amérique septentrionale» (3
bd, 1810—13; flera eng. uppl.). C. S-g.
Michel [mi^ol], ty., se M i c k e 1.
Michel [mi jä’l], C 1 a u d e, se Clodion.
Michel [mPkol], Sankt, se Sankt Mickel.
Michel [mijä’1], Francisque Xavier,
fransk litteratur- och kulturhistoriker (1809
—87), prof, i Bordeaux. Skrev flera om
vidsträckt forskning vittnande kulturskildringar,
bl. a. berörande textilindustriens, sjöfartens
och hotellväsendets historia. M. utgav även
medeltidstexter och utförde flera
förtjänstfulla översättningar, bl. a. från Shakespeare
och Tennyson. O. W-n.
Michel [mi/äT], Georges, fransk målare
(1763—1843). Målade, påverkad av
nederländska mästare och sannolikt även av engelskt
landskapsmåleri, enkelt och summariskt
hållna stämningar från Paris’ närmaste
omgivning, ofta ett stycke terräng under en grå,
molnig himmel. Han blev av samtida kallad
Montmartres Ruisdael. I sin intima
naturuppfattning var han en föregångare till det på
1840-talet framträdande franska
stämnings-landskapet. I Nationalmuseum i Stockholm
finns »Landskap med väderkvarn». G-g N.
Michel [miJäT], G u s t a v e Frédéric,
fransk skulptör (1851—1924). Erhöll
heders-medaljen på salongen 1896 för statyn
»Tanken» (Luxembourgmuseet) och grand prix på
världsutställningen 1900 (statyerna »Mot
ljuset» och »Det moderna Frankrike»). Nämnas
må även »I drömmen» (Luxembourg, ett ex.
i Glyptoteket i Köpenhamn) och
Ferrymonu-mentet i Tuileriesträdgården. G-g N.
Michel [mijä’!], Louise, fransk anarkist
(1830—1905). Uppfostrades på ett slott som
naturlig dotter till slottsherrens son, var
sedan byskollärarinna och fick 1866 plats som
lärarinna på
Mont-martre i Paris. Under
fransk-tyska kriget
predikade hon
motstånd till det yttersta
och blev så en av de
mest fanatiska
kom-munarderna, deporterades efter upprorets
kuvande till Nya
Ka-ledonien men fick
efter amnestien 1880
återvända. »Den röda
jungfrun» framträdde
som en av
anarkis
mens mest lidelsefulla agitatorer och
fängslades ett par gånger. Hon offrade allt för de
fattiga och dem hon ansåg förtryckta; intill
slutet förblev hon lika brinnande i anden.
Utom »Mémoires» (1886) skrev hon en mängd
agitatoriska romaner, flygskrifter m. m. Ty.
biogr. av K. v. Levetzow (1905), fr. av E.
Girault (1906). (A. A-t.)
Michel [mijäT], Marc Antoine, kallad
M are - Mich el, fransk lustspelsförfattare
(1812—68). Bland M:s över 100 farser och
vådeviller, författade tills, m. E. Labiche o. a.,
må nämnas de i Sverige uppförda »Sällhet
på flaskor» (1847), »En bengalisk tiger»
(1850), »Herre, var så god och tag bort er
dotter» (1859) och »Molincharts grannar»
(1863). (Kj. S-g.)
Michelangelo [mikela^d^elå] B u o n a
r-roti, italiensk konstnär (1475 6/3—1564 18/2),
en av konsthistoriens främsta. M. började sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
