Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michelsen, Peter Christian Hersleb Kjerschow - Michelson, Albert Abraham - Michelson, Ivan Ivanovitj - Michelställningen - Michetti, Paolo Francesco - Michigan, Lake Michigan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Michelson—Michigan
geringen nekade att kontrasignera
sanktions-vägran och inlämnade sin avskedsansökan,
som konungen å sin sida avslog, då det var
honom »klart, att någon annan regering icke
nu kan bildas». M. och hans kolleger
nedlade då sina ämbeten, varpå stortinget 7
juni enhälligt förklarade, att Norges
konstitutionella kungamakt därmed hade trätt ur
funktion och att unionen med Sverige under
en konung således var upplöst, varför den
avgångna regeringen fick i uppdrag att t. v.
utöva den konungen tillkommande
myndigheten. Samtidigt anmodade stortinget
konung Oskar att tillåta en prins av sitt hus
att bestiga den lediga tronen; M. gjorde
genomdrivandet av denna anmodan till en
kabi-nettsfråga och ville därmed visa Sverige och
konungen, att unionsupplösningen icke
innebar något fientligt. M. stod efter 7 juni som
det norska folkets hjälte. Den nyktra
politik, varmed han under de följande svåra
månaderna banade vägen för en fredlig
uppgörelse med Sverige, sårade emellertid djupt
Norges chauvinister, och då han vid
förhandlingarna i Karlstad aug.—sept. 1905 gick med
på slopandet av de norska gränsfästningarna,
beskylldes han från enstaka håll för att ha
prisgivit Norges ära. Hans auktoritet var
dock stor nog att få Karlstadskonventionerna
antagna i stortinget, och även under
förhandlingarna om statsformen och kungavalet blev
hans linje den segrande. De följ, åren måste
M:s regering kämpa med en ytterligt
när-gångea opposition i den inre politiken,
särskilt på koncessionslagstiftningens område.
M:s hälsotillstånd försvagades, och han
avgick 28 okt. 1907. Hans ministär, som
fortsatte under ledning av hans trogne
medarbetare J. Lövland (se d. o.), störtades få
månader senare. M. blev vid sin avgång
föremål för en storslagen hyllning. 1909 spelade
han en ledande roll vid bildandet av det
med högern samarbetande partiet »frisindede
venstre». Eljest deltog han föga i aktiv
politik efter sin avgång utan levde tillbakadraget
på sitt gods Gamlehougen vid Bergen till
sin död.
M. testamenterade så gott som hela sin
förmögenhet till en fond, som skulle bära hans
namn och vars räntor skulle användas för ett
institut med ändamål »att verka för fri
vetenskaplig forskning och annat
samhällsnyt-tigt arbete», företrädesvis genom »att skaffa
särskilt lovande vetenskapsmän goda
arbetsvillkor». Institutet har i detta syfte inrättat
flera mycket högt avlönade befattningar för
fem år. »Chr. Michelsens institut» trädde i
verksamhet 15 mars 1930. J. J-n.
Michelson [mFkølsen], Albert
Abraham, amerikansk fysiker (f. 1862). M.
föddes i Posen och kom 1864 till U. S. A., där
han efter genomgången utbildning till
sjöofficer blev prof, i fysik i Worcester 1889 och
senare i Chicago. M. har framför allt ägnat
sig åt optiken, och utmärkande för hans
arbeten kan sägas vara den utomordentligt
stora noggrannhet, varmed försök utföras,
genom vilka fundamentala fysikaliska
konstanter bestämmas. Hans mest uppmärksammade
resultat är det i samarbete med E. A.
Mor-ley utförda försöket att bestämma ljusets
hastighet i ett medium, som befinner sig i
rörelse (se Interferometer). Då det
oväntade resultatet härvid erhölls, att
ljushastigheten syntes vara densamma, vare sig
jorden gick rakt mot
eller från ljusstrålen,
var härmed
uppränningen given till
Ein-steins speciella
relati-vitetsteori (se
Ein-stein och
Relativi-tetsteorien). M. har
evaluerat metermåttet
genom att ansluta
eta-longens längd till en
av ljusets våglängder.
Bland övriga
insatser märkes
konstruktionen av trappspek-
troskopet, en samling glasskivor av samma
tjocklek, lagda trappformigt över varandra
och verkande som ett gitter. Som
vetenskaplig rådgivare vid Lick- och Mount
Wilsonobservatoriet har M. särskilt ägnat
sig åt utvecklandet av Fizeaus och
Ste-phans idéer att med interferensmetodens
hjälp uppmäta Jupitermånarnas och vissa
stjärnors utsträckning. För de förra erhöll
M. resultat vid arbeten på Lickobservatoriet,
och i det senare fallet erhöllos de första
positiva resultaten av Anderson och Pease 1921,
då Betelgeuzes angulära diam, bestämdes till
O."o47. Under de senaste åren har M.
återvänt till ett av sina första problem,
uppmätningen av ljushastigheten. Omfattande
undersökningar ha under hans ledning utförts på
Mount Wilsonobservatoriet, varvid
ljushastigheten bestämts till 299,796 km i sek. med
ett medelfel på några km när. — M. erhöll
Nobelpriset i fysik 1907. — Led. av sv.
Vet.-akad. (1906). K. Lmk.
Mi’chelson, Ivan Ivanovitj, rysk
krigare (1739—1807). Förde som generallöjtnant
befälet i Savolaks under 1789 års fälttåg mot
svenskarna och tillbakadrev, trots motgången
vid Porrassalmi 13 juni, Stedingk med
Savo-laksbrigaden. Senare blevo delar av hans
trupper i grund slagna av Stedingk vid
Par-kumäki 21 juli. M. förde 1806—07 befälet
över Moldauarmén i kriget mot Turkiet. Wdt.
Mi’chelställningen, se
Belgisk-franska fronten, sp. 1194.
Michetti [mike’ti], Paolo Francesco,
italiensk målare (1851—1911). Var elev av
Morelli, utförde stora bilder med motiv från
folkliv, processioner och fester på gator och
i skumma kyrkor. Han målade i bred och
suverän behandling, med gnistrande färgspel,
lysande bravur och excentriskt överdåd. I
små syditalienska landskap kunde han närma
sig japanska målare i charm och känsla.
Utförde även betydande raderingar. G-g N.
Michigan [mFfigan], Lake Michigan,
en av de stora kanadiska sjöarna, 177 m ö. h.,
58,100 kvkm, 560 km lång i n.—s. riktning
och med en största bredd av 135 km. Största
djup 266 m, medeldjup 99 m. Ett landområde
av 125,000 kvkm avvattnas av sjön, vilken
omges av paleozoiska lager. En rygg
avskiljer i v. Green bay från huvuddelen av sjön,
men den större, s. delen av sjön har en
mycket jämn kustkonfiguration. Enl.
amerikanska geografer och geologer är M. till sin nuv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
