Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Michigan (Mich., stat) - Michoacán - Mickel - Mickel, Sankt - Mickiewicz, Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Michoacän—Mickiewicz
26
Michigansjön (43,1° n. br.) uppvisar en temp.
i juli av 20,9°, i jan. av —4,3° C och en
nederbörd av 88 cm. Nordhalvöns inre delar
ha 2°—3° kallare somrar och en januaritemp.
av 10—12 minusgrader. 1925 funnos 192,327
farmer med 47,000 kvkm odlad jord (31 % av
landytan). I sydligaste delen, »M:s kornbod»,
s. om Saginawviken, är jorden odlad till över
hälften, på den n. halvön endast till mindre
än Vio. Den sydligaste delen hör till
majsbältet; havre och majs samt i tredje rummet
vete inta av sädesslagen de största arealerna.
Sockerbetsodlingen är betydande i s. delen.
Boskapsstocken bestod 1928 av 409,000 hästar,
841,000 mjölkkor och 565,000 andra
nötkreatur, 690,000 svin och 1,380,000 får.
Fruktodlingen är viktig.
De viktigaste mineralprodukterna äro
järnmalm (omkr. 15 mill. ton årl. från Marquette
m. fl. gruvor på n. halvön), koppar från
Kee-watinhalvön (omkr. 80,000 ton el. av U.
S. A:s produktion) och salt (över 2 mill. ton
årl., hälften av U. S. A:s produktion). Värdet
av bergverksproduktionen var 1927 124 mill.
dollar.
Industrien omfattade 1927 5,800
anläggningar med 489,000 anställda och med ett
tillv.-värde av 4^4 milliarder doll. Den mest
betydande är automobilindustrien, som
representerar ung. hälften av hela U. S. A:s, men
industrien är i övrigt mycket mångsidig
(möbler, papper, järn- och maskintillv. m. m.).
Detroit dominerar bland städerna, av vilka
ytterligare Grand Rapids och Flint nå över
100,000 inv. Huvudstad är Lansing. M. har
varit en ledande stat på skolväsendets
område. Ett statsuniv. finns i Ann Arbor. M.
representeras i förbundskongressen av 2
senatorer och 13 representanter, vilka genom
befolkningens ökning beräknas komma att
utökas med 4 pers, efter 1930. Dess egen
senat har 32 medl., dess representanthus
100. M. är indelat i 83 counties. — Litt.: L.
H. Wood, »Physical, industrial and sectional
geography of M.» (1914). H. N-n.
Historia. M. koloniserades av fransmännen;
en jesuitmission anlades (Sault S:t Marie)
1668 och ett fort (Detroit) 1701. Genom
freden i Paris 1763 kom M. till England men
måste erövras från indianerna, som rest sig
under hövdingen Pontiac. Även under
frihetskriget fördes i M. förbittrade strider;
först 1796 utrymde engelsmännen Detroit,
varefter området lades till det s. k.
Nordvästterritoriet (upprättat 1787). Efter krigen
började en rask fredlig utveckling av M., som
1805 blev eget territorium och 1837 stat i
unionen. Litt.: C. Moore, »History of M.»
(1915 ff.). Ä. S-n.
Michoacän [mitj’åaka’n], stat i Mexiko, vid
Stilla havet, v. om staten México; 60,083
kvkm, 939,849 inv. (1921). Är i n. ett
bergland med åtskilliga betydande sjöar, ss.
Cuit-zeo och Patzcuaro, i s. lägre och sluttar ned
mot kusten. Här ligger vulkanen Jorullo.
Odling av spannmål, socker, kaffe och tobak.
M. kallas Mexikos trädgård. Rika silver- och
kopparfyndigheter. Huvudstad: Morelia.
Mickel, kortform av Mikael, gammal
beteckning för räven. — I Tyskland användes
»der deutsche Michel» som namn på
ge-nomsnittstysken; härledningen är omtvistad.
Den tyske M. brukar avbildas som en blond
bondpojke med toppmössa och korta byxor.
— Litt.: Th. Hjelmqvist, »Förnamn och
familjenamn med sekundär användning i
nysvenskan» (1903); A. Hauffen, »Geschichte des
deutschen Michels» (1918); E. Boehlich i
»Fest-schrift für Max Koch» (1926).
Mickel, Sankt, se Sankt Mickel.
Mickiewicz [mitskie’vitf], Adam, polsk
skald (1798 24/i2—1855 28/u), av många ansedd
som Polens främste skald. I sina första verk
var M. ännu klassiker men frigjorde sig
mycket tidigt från det klassiska inflytandet. En
1822 utgiven diktsamling (ballader och
romanser; sv. övers, av A. Jensen i »Ur slavernas
diktvärld», I, 1896) tillhör redan romantiken
men bildar samtidigt inledningen till en ny
epok i den polska vitterheten. M:s andra
diktsamling (1823) innehåller ett par av
romantiken starkt genomsyrade verk, dikten
»Dziady» (Förfäderna, Festen till förfädernas
minne, d. I, II och IV; se uppsats av A.
Jensen i Nord. Tidskr. 1897) samt en poetisk
berättelse med motiv ur Litauens historia,
»Grazyna» (M. var född nära Nowogrödek, s.
om Vilna). Under sina universitetsstudier i
Vilna var M. medlem av fosterländska
föreningar och straffades jämte sina kamrater
härför med förvisning till det inre Ryssland
(1824). Det fleråriga uppehållet i Ryssland
stärkte skaldens fosterlandskärlek. I början
av förvisningen skrev han en rad erotiska
sonetter och en härlig cykel av episka och
ly-risk-reflekterande »Krimska sonetter» (1826)
men utgav två år senare »Konrad Wallenrod»
(sv. övers, av A. Jensen i »Polska skalder», I,
1899), en apoteos över kampen mot
fosterlandets fiende. Polen bildade därefter
huvudmotivet i M:s alstring. 1829 lämnade han
Ryssland och begav sig över Tyskland till Italien,
där han erfor utbrottet av novemberupproret
1830. Han skyndade hem men kunde ej
komma genom den preussiska militärkordongen
och tog icke personlig del i resningen. Efter
dennas kvävande emigrerade han, först till
Dresden, sedan till Paris. Livet bland
tusentals polska emigranter, som undsluppit
Rysslands förföljelser, och det egna folkets
beklagansvärda öde fångade M:s tankar och
känslor. De olyckor, som träffat Polen,
framställde han i tredje delen av »Dziady» (1832)
och i »Ksiggi narodu polskiego i pielgrzymstwa
polskiego» (Polska folkets och polska
pilgrim-skapets böcker; 1832). Båda dessa verk voro
fyllda av tron på Polens återuppståndelse;
under många år uppehöllo de modet både hos
polackerna i landsflykt och hos dem, som
stannat kvar i Polen. Det verk, som givit M. en
plats bland världens främsta skalder, är
eposet »Pan Tadeusz» (Herr Tadeusz; 1834; sv.
övers, av A. Jensen, 1898, och, orimmad, av
E. Weer, 1926), påbörjat under längtan
tillbaka till fosterlandet; det ger en bild av det
polska folket under den tid, då det väntade
befrielse från det ryska oket genom
Napo-leons hjälp (1811—12). Med »Pan Tadeusz»
avslutas M:s stora alstring.
Lärarverksam-het i Lausanne, sedan professur i slavisk
litteratur vid Collège de France (1840—44),
husliga bekymmer och slutligen inflytande från
Towianski, som utgav sig för profet och
predikade andlig pånyttfödelse, gjorde, att M:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
