Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mickiewicz, Adam - Microchiroptera - Microdon - Microlepidoptera, Småfjärilar - Micropterygidae - Micropyle - Microtus - Midas - Midas-öra - Middag - Middagshöjd - Middagslinje - Middeldorpf, Albrecht Theodor - Middelfart - Middelgrund - Middelthun, Julius Olavus - Middlesbrough - Middlesex - Middle temple - Middleton, Thomas - Middle West - Midfastosöndag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27 Microchiroptera-
poetiska verksamhet avbröts. Genom 1848 års
händelser levde M. åter upp. Han ägnade sig
nu helt åt folkens befrielse och bildade i
Italien en polsk legion, som skulle strida för
Italiens försvar mot Österrike. 1849 uppsatte
han i Paris La Tribune des Peuples och skrev
där en rad politiska artiklar men lämnade
snart redaktionen. Under Krimkriget for M.
till Konstantinopel för att bilda polska kårer
mot Ryssland men insjuknade. Hans stoft
vilar sedan 1890 i konungakryptan i Krakau.
— M:s porträtt återges på vidstående plansch.
Litt.: M:s verk ha bl. a. utgivits av det
1887 bildade Mickiewiczsamfundet (5 bd, 1893
—1900), J. Kallenbach (7 bd, 1911) och M.
Kridl (20 bd, 1922). Kritisk uppl. av »Pan
Tadeusz» är utg. av S. Pigon (1925). Fr.
monogr. (1888) av M :s son W lady sia w M.
(1838—1926), po. av bl. a. P. Chmielowski
(2:a uppl., 2 bd, 1898), J. Kallenbach (3:e
uppl., 2 bd, 1925) och S. Szpotanski (3 bd,
1921—22). W. T-i.
Microchiro’ptera, zool., se Fladdermöss.
MIcrodon, zool., se S y r p h i d a e.
Microlepido’ptera, Små fjärilar, se
Fjärilar, sp. 539.
Microptery’gidae, zool., se Käkfjärilar.
Micropyle, bot., se Fröämne.
Micrötus, zool., se Sorksläktet.
Mi’das, historisk person med legendariska
drag, namn på flera konungar i Frygien, av
vilka den siste förlorade rike och liv vid
cim-meriernas anfall omkr. 700 f. Kr. Enl. en
myt fångade M. Dionysos’ lärare och
följeslagare Silenos och frigav honom; då beviljades
M. en ynnest, att allt han vidrörde skulle
bli guld, men då även mat och dryck blevo
guld, bad han om nåd och befalldes att bada
i floden Paktolos, som därefter blev
guldförande. En annan myt säger, att M. hade
åsneöron under håret, vilket endast hans
bar-berare visste. Barberaren grävde en grop och
viskade det i dess väggar, ur gropen växte
vasstrån upp, som förkunnade det för vinden.
Midas-öra, zool., se Auricula.
Middag, astron., den tidpunkt, då solens
medelpunkt passerar meridianen i sin övre
kulmination. Det astronomiska dygnets
början har tidigare undantagslöst räknats från
m. men räknas numera på sina håll från
midnatt liksom det borgerliga dygnet. Sann
m. är den tidpunkt, då solen faktiskt passerar
meridianen, medan m e d e l(s o l)m i d d a g är
den tidpunkt, då den tänkta medelsolen (se
d. o.) passerar. K. Lmk.
Middagshöjd, solens höjd i meridianpassagen.
Middagslinje, dets. som meridian (se d. o.).
MVddelburg [-bör^], huvudstad i nederl.
prov. Zeeland, på ön Walcheren; 19,226 inv.
(1929). Rådhus i sengotisk stil från 1400-talet.
Mi’ddeldorpf, Albrecht The od or, tysk
kirurg (1824—68), prof, i kirurgi i Breslau,
införde galvanokaustik i kirurgien och
sysslade förtjänstfullt med behandlingen av
benbrott. T. R.
Mi’ddelfart, stad i Odense amt, Danmark,
på Fyn, vid Lilla Bält; 7,431 inv. (1930).
Är sedan gammalt överfartsort mellan Fyn
och Jylland (färjplatsen Snoghöj) och beröres
av statsbanan Nyborg—Odense—Strib, som
vid sistnämnda ort fortsättes av ångfärjelinje
till Fredericia. En fast järnvägsbro från M.
-Midfastosöndag 28
över Lilla Bält på segelfri höjd påbörjades
1929. Stor kabelfabrik, gjuteri; statligt
sinnessjukhus. V. om M. slottet Hindsgavl (se
d. o.). M. nämnes på 1200-talet och fick
köp-stadsprivilegier 1496.
Mkddelgrund, namn på flera grund i de
danska farvattnen. Mest känt är M. i
Öresund, som skiljes från Själland och Amager
av Kongedyb och från Saltholm av
Hollæn-derdyb. I n. ligger där
Middelgrunds-fortet (med fyr), uppfört 1890—95 (se karta
vid art. Flintrännan).
Mkddelthun, Julius Olavus, norsk
skulptör (1820—86), son till en myntgravör,
studerade vid akad. i Köpenhamn 1840—51
och var i Rom elev av J. P. Molin; verkade
i Oslo från 1869. Schweigaards staty utanför
univ. där överträffas av hans byster: Wessel
(i konstmuseet), Welhaven (i
Studentersam-fundet och i konstföreningen), Halfdan Kjerulf
(på Kjerulfsplatsen i Oslo), Schweigaard (i
Kragerö). En mängd skisser och teckningar
bevaras i Oslo konstmuseum. G-g N.
Middlesbrough [mi’dlzbre], sjöstad och eget
grevskap i n. ö. England, nära mynningen av
floden Tees; 132,000 inv. (1928). M. ligger
mitt i ett 1851 upptäckt järnmalmsområde,
The Cleveland iron district. M., 1831 en by
med 150 inv., är nu en alltigenom modern
stad med breda gator, parker o. s. v.
Masugnar, stålverk, tråddragerier,
maskinverkstäder, skeppsvarv m. m. Hamnen är 9,8 m djup.
Export: kol, maskiner och kemikalier.
Middlesex [mi’dlseks], eng. grevskap v. om
London och n. om Thames, hör till Londons
polisdistrikt; 605 kvkm, 1,329,630 inv. (1926).
O. delen har h. o. h. stadskaraktär, stor
köks-och fruktträdgårdsodling. Huvudstad:
Brent-ford. M. var ett av de av sachsarna
grundade smårikena, kallat M., enär det låg
mellan Essex (östriket) och Wessex (västriket).
Var på 800-talet en del av Danelagen.
Middle temple [midl templ], eng., se I n n s
of c o u r t.
Middleton [mi’dlten], Thomas, engelsk
dramatiker (omkr. 1570—1627). Ensam el. i
samarbete med andra skrev M. många
dramer (»The roaring girl», 1610, »A fair
quar-rel», 1617, »The spanish gipsie», 1623, »The
changeling», 1624). Han är realist, jämte
Dekker sin tids förnämste skildrare av
Lon-donlivet. Hans verk äga därför högt
kulturhistoriskt värde. M. övergick i sina senare
dramer till spanskt maner, som Fletcher
infört i England. Politisk betydelse fick »A
game at chess» (1624), som för en tid förbjöds
på spanske ministerns begäran på grund av
det spända förhållandet mellan England och
Spanien. »Works» utg. av A. Dyce (5 bd,
1840) och A. H. Bullen (8 bd, 1885). Jfr A.
W. Ward, »History of english dramatic
lite-rature», II (1899). J. M. (S. B.L.)
Middle West [midl coest], eng., Mellersta
Västern, de jordbruksidkande centralstaterna
i U. S. A., vanl. med en biton av bigott
puritanism och »obildning» (till skillnad från
de »högre» utvecklade och mera »frigjorda»
öststaterna).
Midfastosöndag, 4:e söndagen i fastan, d.
v. s. mitt i fastetiden. Andra namn på denna
söndag äro brödsöndag och 1 æ t a r e
samt rosensöndag (dominica de rosa).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
