Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Midgård - Midgårdsormen - Midhat pascha - Midi - Midi, Canal du - Midi, Dent du - Midi, Pic du - Midia - Midinette - Midjan, Midjaniter - Midjaniter - Midland bank - Midland counties - Midland(s) - Midleton, earl av, titel - Midlothian (Edinburghshire) - Midnatt - Midnattssol - Midrasch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Midgård—Midrasch
30
Midgård, eg. en borgmur, som gudarna
uppförde av jätten Ymers ögonbryn, till skydd
mot jättarna i Utgård. Människorna sades
bo under M., d. v. s. i murens skydd. Även
vad muren inhägnade, människornas värld.
Midgårdsormen, son till Loke och jättinnan
Angerboda, bror till Fenresulven och Hel.
Gudarna kastade M., en förfärlig orm, ned i
det djupa världshavet; där växte han så, att
han låg omkring hela jordskivan och bet sig
i stjärten. Ang. myter om Tor och M. se H
y-miskvida och Utgårda-Loke. Vid
ragnarök skola Tor och M. kämpa med
varandra. Tor dräper ormen men störtar ned till
följd av allt det etter ormen sprutat på
honom. I kristen tid identifierades M. med
Le-viatan, från vilken S. Bugge och K. Krohn
anse, att även hedningarnas föreställning om
M. härstammar. B-e.*
Midhat pascha, turkisk statsman (1822—
84). Vann tidigt anseende som en skicklig
och energisk ämbetsman, var storvesir juli—
okt. 1872, senare ett par gånger
justitieminister och inträdde
efter softa-(student-)
upproret i
Konstan-tinopel (maj 1876)
ånyo i ministären som
reformivrarnas ledare.
Han spelade en
ledande roll vid
Abd-ul-Aziz’ avsättning (30
maj s. å.) liksom vid
Murad V :s (31 aug.)
och utnämndes (19
dec.) av den nye
sultanen, Abd-ul-Hamid
II, till storvesir. Som
sådan genomdrev han en rad välklingande
reformlöften, bl. a. den nya författningen (av 23
dec.) med dess bestämmelser om ett turkiskt
parlament. Författningen var närmast ett
schackdrag mot den i Konstantinopel samlade
konferensen av stormaktsdiplomater och dess
strävanden till inblandning i Turkiets inre
angelägenheter. Abd-ul-Hamid, som därför
accepterat reformplanen, vägrade dock att låta
M. förverkliga bestämmelserna om
inskränkning i sultanens makt, tvingade honom att
avgå (febr. 1877) och skickade honom i
landsflykt. Hösten 1878 fick M. återvända, blev
kort därpå ståthållare i Syrien och 1880
generalguvernör i Smyrna men häktades maj 1881
och anklagades för att ha anstiftat mord på
den avsatte Abd-ul-Aziz. Han dömdes till
döden 29 juni. Genom brittisk förmedling
ned-sattes straffet till deportation till Taif i s.
Arabien. Där mördades M. på sultanens
anstiftan. Jfr eng. biogr. av M:s son Ali Haydar
Midhat bey (1903). V. S-g. (L-ts.)
Midi’, fr., middag, kl. 12; söder, Södern.
Midi, C an al du [kana’l dy midi’], se
C a n a 1 du Midi.
Midi, D e n t d u [dä’ dy midi’], se D e n t
du Midi.
Midi, Pic du [pi’k dy midi’], flera
bergstoppar i Pyrenéerna, bl. a. Pic du Midi de
Bigorre (2,877 m), med observatorium, samt
Pic du Midi d’Ossau (2,885 m), från vilken
Gave d’Ossau upprinner.
MIdia, stad i Turkiet vid Svarta havet, 95
km n. v. om Konstantinopel, omkr. 5,000 inv.
Midinette [-nä’t] (av fr. midi, se d. o.), i
Paris skämtsam benämning på sömmerskor
o. a. arbeterskor i lyxindustriens tjänst, som
under middagsrasten svärma ut över
bulevar-derna. I folkmun har ordet h. o. h. utträngt
det tidigare grisette (se d. o.). Kj. S-g.
Midjän, M i d j a ni t er, land och folk, med
vilket Israel ofta kom i beröring. M:s
stamfader betraktas som en son till Abraham och
Ketura (1 Mos. 25: 2). Enl. vissa källor låg
midjaniternas ursprungliga hem ö. om
Akaba-viken. Därifrån ha de enl. 2 Mos. 3 och 18
dragit in på Sinaihalvön. Bekant är Gideons
strid mot M. (Dom. 6—8). S. H-r.
Midjanlter, se Midjan.
Midland bank [mi’dlend bä’nk], den största
av de fem engelska storbankerna, grundades
1836 och har fått sin väldiga rörelse genom
fusion med andra banker. Kapital och
reservfond omkr. 27 mill. pd st., omslutning 446
mill. pd st., nettovinst 2,665,000 pd st. (31
dec. 1929). O. Ä.
Midland counties [mi’dlond kau’ntiz], de
mellersta grevskapen i England mellan
York-shire i n. och Thames i s.
Midiand(s) [mi’dlond(z)], sedan 1200-talet
använd benämning på centrala slättlandet i
mellersta England, som genom sina
naturförhållanden och naturtillgångar varit
särskilt ägnat att bli en huvudbygd och vars
industriella centrum är Birmingham.
Midleton [mi’dlton], earl av, adelstitel inom
eng. släkten Brodrick. — S:t John
B ro drick, l:e earl av M. (f. 1856), var
1880—1907 konservativ led. av underhuset
samt därunder 1898—1900 understatssekr. för
utrikes ärenden, 1900—02 krigsminister (en
mycket utsatt post under boerkriget) och
1902—05 minister för Indien. 1907 ärvde han
titeln viscount M., och 1920 upphöjdes han
till earl. Som en av de främsta engelska
godsägarna på s. Irland tog M. framträdande
del i förhandlingarna om den engelska
minoritetens ställning i den nya Irländska
fristaten. V. S-g.
Midlothian [midlåiPöion] (förr
Edinburgh-shire), skotskt grevskap på s. stranden av
Firth of Forth; 948 kvkm, 513,800 inv. (1929).
M. är småbergigt. Odling av havre, korn och
foderväxter; stora trädgårdar kring
Edinburgh, som är huvudstad. Brytning av kol
och byggnadssten.
Midnatt, den tidpunkt, då solens
medelpunkt passerar meridianen i sin undre
kul-mination. Jfr Middag. Kring
sommarsolståndet är solen för orter med stor latitud
synlig över horisonten vid midnatt (m i
d-n a 11 s s o 1).
Midnattssol, se Midnatt.
Midra’sch, hebr. (plur. midraschim,
forskning, utläggning), större samling rabbinsk
litteratur, omfattande en fri tolkning av G.
T:s text (jfr Biblisk h e r m e n e u t i k).
Den går eg. ut på att tydliggöra
skriftens lagtexter men har även upptagit en
mängd berättelser och sagor och har således
ett både moraliserande-uppbyggligt och
juridiskt innehåll (haggada och halacha}.
Mid-raschlitteraturen har tillkommit mellan
200-och 1200-talet e. Kr. och omfattar ett
femtiotal samlingar. Den omfångsrikaste är J
al-kut Schimoni (förf, av en predikant Si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
