Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Midrasch - Midshipman - Midskepps - Midskeppssektion - Midsommardagen, Johannes Döparens dag - Midsommarkransen - Midsommarsblomster - Midttun, Olav - Midvintersblot, Midvintersfest - Miel (Miele, Milo), Jan - Mielck, Ernst Leopold Christian - Mien - Mien-chï, Mien-tschi - Mieres - Miereveld el. Mierevelt, Miechiel Jansz. van
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midshipman—Miereveld
inon från Frankfurt a. M. på 1100- el.
1200-talet), som utlägger G. T:s samtliga böcker.
Midrascbsamlingar ha i modern tid utgivits
av A. Jellinek (»Bet ha-midrasch», 6 bd, 1853
—77) och i ty. övers, av A. Wünsche
(»Biblio-theca rabbinica», 1880—85). Jfr H. L. Sträck,
»Einleitung in Talmud und Midras» (5:e uppl.
1921). L. F.
Midshipman [mFdJipmøn], eng., i britt, och
amerik. marinerna äldsta årskursen kadetter.
De voro förr förlagda på fartygets mellersta
del; därav namnet.
Midskepps, i el. i riktning mot mitten av
ett fartyg.
Midskeppssektion, en av huvudritningarna
till ett fartyg. M. framställer en vertikal
tvärgenomskärning av fartyget midskepps och
anger byggnadssätt och materialdimensioner
av de viktigare delarna av fartygsskrovet.
Midsommardagen, Johannes Döparens
dag (da. och no. Sankt Hans’ dag), 24 juni,
firas av rom.-kat. kyrkan samt i Sverige och
Finland till minne av Johannes Döparens
födelse. Denna kyrkofest anses ha antagits på
400-talet. Den förlädes till 24 juni, enär
Johannes Döparen, enl. Lukas, föddes sex
månader före Jesus. Döparens dag kallas i
Sverige vanl. m., därför att den infaller vid
sommarsolståndet. M. är i Sverige ej endast
helgdag utan även allmän folkfest, som börjar på
midsommaraftonen. Då prydas husen
utan och innan med löv och blommor, då
dansas kring »majstång» (se d. o.) och
förekomma gamla sedvänjor. Under
midsommarnatten tändas ännu på sina ställen, t. ex. i
Bohuslän, högtidseldar, och i många svenska
landskap besökas då »heliga källor», såsom
bruket fortfarande är mångenstädes i andra
länder. Den natten plockar ungmön blommor
av nio slag, som hon lägger under
huvudgärden för att i drömmen få se »sin
tillkommande». (N. E. H.)
Midsommarkransen, se Brännkyrka.
Midsommarsblomster, bot., se Geranium.
Midttun, Olav, norsk filolog (f. 1883). Blev
1917 docent i landsmål vid univ. M. har
lett utgivningen av A. O. Vinjes »Skrifter i
samling» (5 bd, 1916—21) och redigerat Vinjes
skrifter till bruk för gymnasiet (1915). Sedan
1908 är han red. för tidskr. Syn og Segn (se
Norske samlaget). Han deltar ivrigt
i målrörelsen och ungdomsarbetet (sedan 1919
ordf, i Noregs ungdomslag). M. H.
Midvintersbiot, Midvintersfest (fno.
jölablot), den mellersta av de tre stora
högtider, som årl. firades av våra hedniska
förfäder. Den inföll omkr. 13 jan. och var
närmast en fest vid ljusets återvändande och
naturens återuppvaknande för ny årsväxt (til
grodrar). Därvid brukliga offer voro helgade
åt årsväxtens gudomligheter. Efter
kristendomens införande i Norden sammanföll m.
med Kristi födelsehögtid (jfr J u 1). R. G.*
Miel [mil] (M i e 1 e, Milo), Jan,
nederländsk målare och grafiker (1599—1663). M.
flyttade på 1630-talet från Antwerpen till
Rom, där han var A. Sacchis medarbetare,
bl. a. vid dekoreringen i Palazzo Barberini
(1641—43), samt utförde fresker i kyrkor och
stafflitavlor. Han umgicks med P. van Laer
och målade en tid liksom denne
»bamboccia-der» (mustiga folklivsbilder). 1658 blev han
hertig Karl Emanuels hovmålare i Turin. I
Nationalmuseum i Stockholm finns en liten
oljemålning av M., »Rastande jägare», ett av
hans bästa småarbeten. E. L-k.
Mielck [milk], Ernst Leopold
Christian, finländsk kompositör (1877—99).
Debuterade som pianist 1895 och gjorde sig känd
genom lovande, delvis fullmogna
kompositioner, bl. a. en symfoni och en pianokonsert.
M. hyste intresse för den finska folkmusiken,
som delvis påverkat hans produktion. H. E. P.
Mien, sjö i s. Småland, Kinnevalds och
Konga härad, nära Blekingegränsen; 20 kvkm,
28 m djup, 95 m ö. h.; avrinner genom M i
e-ån till Östersjön vid Karlshamn. M:s
egenartade runda form och förekomsten i lösa
block av effusivbergarten ryolit synas tyda
på vulkaniskt ursprung. Litt.: N. O. Holst,
»Ryoliten vid sjön Mien» (1890).
Mien-chi, Mien-tschi, stad i n. v.
kinesiska prov. Ho-nan, vid järnväg; omkr. 10,000
inv. Här har Svenska missionen i Kina sedan
1905 en station.
Mieres [miä’res], stad i n. Spanien, prov.
Oviedo, s. ö. om staden Oviedo; 40,560 inv.
(1920). Centrum i ett bördigt distrikt med
kol-, järn- och koppargruvor.
Porträtt av en okänd dam. Målning av M. J. van
Miereveld i Nationalmuseum i Stockholm.
Miereveld [mProfält] el. M i e r e v e 11, M
i-chiel Jansz. van, holländsk
porträttmålare (1567—1641). M. var mycket anlitad och
hade stor ateljé med flera medhjälpare. Han
målade flera porträtt för Vilhelm I:s av
Ora-nien hov samt av nederländska och engelska
berömdheter; han t. o. m. hade porträtt av
dylika på lager. På ett kopparstick av W. J.
Delff av Gustav II Adolf (se d. o.,
djuptrycks-plansch) står, att det är utfört efter en
målning av M., som porträtterat konungen efter
de bästa original han sett; M. hade således
icke personligen träffat konungen. M:s
egenhändiga arbeten äro naturtroget och
nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
