Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mikrotom - Mikszáth, Kálmán - Mil - Mila - Milan I - Milanesiska ediktet - Milano
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Mikszåth—Milano
50
skola undersökas mikroskopiskt. Föremålet,
som skall skäras, är ofta inbäddat i någon
lämplig substans, t. ex. paraffin, el. också
fruset. Snittet göres därigenom, att föremålet
automatiskt lyftes några tusendels el.
hundradels mm och strykes förbi en vass kniv. Inom
anatomien begagnas ofta s. k. seriesnitt, där
snitten kunna undersökas i den ordning, som
de tagits. G. A.*
Mikszåth [mPksät], Kälmån, ungersk
författare (1849—1910). Var tidningsman i
Sze-ged och samlade där stoff till de bondenoveller
(»Jö palöcok», 1881, »Tét atyafiak», 1882),
varmed han i ett slag blev en av landets mest
lästa författare. M. flyttade till Budapest,
blev 1887 riksdagsman men lät sig dock icke
fångas av politiken utan förblev en
filosofiskhumoristisk skildrare av denna. Alla hans
arbeten sprudla av en sund folklig humor av
daggfrisk naturlighet. En av hans bästa
romaner, »Szent Péter esernyöje» (1895), är
övers, till sv. (»S:t Peters paraply», 1899).
Samlade verk i 32 bd (1910); efterlämnade
skrifter i 16 bd. Hans noveller och romaner
utgöra alltjämt ungrarnas mest lästa. B. L-r.
Mil, längdmått för större avstånd, vägmått.
Namnet (liksom ty. Meile, eng. mile, fr. mille,
sp. milia, port, milha, it. miglio) härstammar
från lat. milia (plur. av mille, tusen).
Romarna angåvo avstånd i milia passuum (d. v. s.
efter tusental steg), och en sådan fornromersk
mil (senare kallad milliarium, eg. milsten)
mätte 1,000 steg av 5 rom. fots längd och
motsvarade således 1,479,5 m, av de romerska
författarna räknad = 8 stadier. I
Frankrike mätte man före metersystemets
antagande väglängder i lieues, av vilka de
allmännaste voro: lieue commune = 1l25
ekvators-grad (1 ekvatorsgrad enl. Bessel = 111,306,58
m) = 4,452,26 m = 3/5 geografisk mil, lieue
ma-rine = x/2o ekvatorsgrad = 5,565,33 m = 3/u
geografisk mil, och lieue de poste = 2,000 toises
= 3,898 m. Därjämte hade man flera
avvikande lieues i provinserna. I Spanien var
en geografisk legua (i bd XII genom tryckfel
kallad legna) något över 6,3 km; 17,5 leguas
= 1 grad. Dessutom funnos flera andra m. av
något växlande längd. Den vanliga engelska
milen (english mile, London mile) är = 5,000
eng. fot = l,524,o m, den lagliga brittiska
milen (statute mile, british mile) = 5,280 eng.
fot = 1,609,3 m, sjömilen (sea mile, nautical
mile, geographical mile), alla civiliserade
nationers vägmått till sjöss, = 1,852 m = Veo
ekvatorsgrad. Tre miles av dessa olika slag
räknas = 1 league. I Nordamerikas
förenta stater gäller den engelska
statute mile. I Tyskland räknade man till
1872 i allm. efter tyska el. geografiska mil
(till skillnad från den engelska geografiska
el. sjömilen även kallade tyska geografiska
mil), av vilka 15 gå på en ekvatorsgrad; en
tysk mil utgjorde 7,420,4 m (Bessel). Den
preussiska milen var = 24,000 preuss.
fot = 7,532,5 m, och med denna
överensstämde den danska milen. Den gamla
svenska milen var = 36,000 fot = 10,689
m; nymilen däremot = 10 km — 33,681 fot.
Den gamla norska milen var = 36,000
norska fot = 11,295 m. T. Swn.
Mila, se K o 1 n i n g.
Milan I, konung av Serbien (185 4 22/8—
1901 “/s), tillhörande släkten Ob reno v it j
(se d. o.). Utropades efter sin kusin furst
Mikaels mord 1868 till furste av Serbien,
förklarades myndig 1872
och antog
kungati-teln 1882. I ständig
kamp med det
ryssvänliga radikala
partiet, slöt sig M. nära
till Österrike, som
också räddade honom
från följderna av
angreppet på Bulgarien
(se d. o., sp. 219) 1885.
Hans 1875 ingångna
äktenskap med
Nata-Jia Kesjko (f. 1859),
dotter till en rysk
överste av rumänsk härkomst, övergick i
en osämja av skandalös art. Hon lämnade
landet med deras ende son, Alexander, men
M. lät 1888 hemföra denne från Wiesbaden
och genomdrev s. å. skilsmässa. Han
abdikerade 1889 till förmån för sin son, uppehöll
sig därefter mest i Paris, avstod 1891 mot en
betydande penningsumma från sitt serbiska
statsborgarskap och antog 1892 namnet
greve av Takovo. Formellt försonad med
sin gemål, återvände han emellertid till
Serbien 1894 och blev t. o. m. arméns
överbefälhavare 1898. Efter Alexanders förlovning med
Draga Masin 1900 vistades M. i Wien.
Drottning Natalia, som redan på 1890-talet lämnat
landet, har bosatt sig i Frankrike. M. var
i mycket en typisk operettkonung, men hans
politiska betydelse, särskilt som en hämsko
på det ryska inflytandet på Balkanhalvön, bör
ej underskattas. H. B-n.
Milanèsiska ediktet, edikt (313), genom
vilket Licinius och Konstantin (se d. o., sp. 1123)
uppgivas ha stadfäst kristen kult som
stats-kult även för Orienten.
Mila’no [-nå], ty. Mailand, fr. och eng.
Milan, lat. Mediolänum, huvudstad i it. prov.
M. (2,761 kvkm, 1,734,161 inv. 1921),
Lom-bardiet, på slätten mitt emellan Alperna och
Po, vid den lilla segelbara floden Olona; till
folkmängden Italiens andra stad (efter
Neapel) med 978,319 inv. (oktober 1930). M. är
en handels- och industristad av stora mått
men även ett centrum för italiensk kultur
och rikt på konstskatter. Det är knutpunkt
för lands- och järnvägar, som genomkorsa
slätten åt alla håll (jfr Italien, sp. 830).
Kanaler förbinda M. med Ticino och Lago
Maggiore (Naviglio grande), med Ticino och
Po (Naviglio di Pavia) och med Venezia (för
600 tons fartyg; under byggnad). M. besökes
årl. av omkr. 8,000 fartyg.
M. är en av Italiens modernaste städer.
Stadsplanen är nästan cirkelrund med
mittpunkten i domen och Piazza del Duomo,
vilket torg i n. och s. kantas av arkadgångar
och ståtliga palats. Vid dess ö. sida ligger
domkyrkan, av vit marmor, näst
Peterskyr-kan i Rom Italiens största kyrka (11,700
kvm), grundlagd 1386 av hertig Gian
Gale-azzo Visconti. Byggnaden bär en stark
prägel av nordisk gotisk anda. Dess yttre är
rikt utsirat och uppbär 2,300 statyer. En av
dess största klenoder är en sjuarmad
bronskandelaber i form av ett träd, trol. ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
