Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Milano - Milá y Fontanals, Manuel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Milå y Fontanals
51
franskt arbete från 1200-talet. Från Piazza
del Duomo utstråla breda huvudgator åt alla
håll, däribland åt n. det ryktbara Galleria
Vittorio Emanuele, en med kaféer och
butiker kantad, glastäckt promenad i korsform.
Dessa gatustråk sammanhållas av en inre
gördel bulevarder vid den forna stadsvallen;
ännu kvarstår Porta Nuova (1150-talet). En
yttre gördel bulevarder framgår utanför
stadsmuren från 1500-talet, försedd med
många porttorn, de ståtligaste Porta
Vene-zia i n. ö. och Porta Ticinese i s. Vid Piazza
del Duomos s. sida ligger kungl. borgen,
Pa-lazzo Reale el. Palazzo della Corte (uppf. på
1300-talet; de äldsta partierna från 900-talet),
med värdefulla konstverk (Museo di Palazzo
Reale). Invid borgen kyrkan San Gottardo,
med en kampanil från 1300-talet, restaur.
1923. Det ärkebiskopliga palatset, ö. om
borgen, uppfört på 800-talet och upprepade
gånger ombyggt, har nyligen restaurerats. N.
om domen, vid Piazza della Scala, ligga
handelsbankens storslagna palats (byggt 1907—
11 av Luca Beltrami), den stora Teatro della
Scala, en av världens främsta sångscener,
särskilt under Toscaninis (se d. o.) ledning, med
teaterhist. museum (stiftat 1913) av hög rang,
samt Palazzo Marino el. stadshuset (uppf.
omkr. 1558 av Galeazzo Alessi, fasaden mot
torget av Luca Beltrami, 1890). N. härom
ligger Poldi-Pezzolimuseet (tavlor, vävnader
o. a. konstföremål).
V. om Piazza del Duomo ligger det
ofantliga Palazzo dell’ Ambrosiana el. Borromeo
(uppf. av Fabio Mangone omkr. 1600), som
inrymmer bibliotek (se Ambrosianska
biblioteket), pinakotek o. a.
konstsamlingar. I närheten ligga några av M:s äldsta
kyrkor, Santa Maria presso San Satiro (gr.
omkr. 876, ombyggd omkr. 1478 av Bramante),
San Lorenzo (av omtvistad ålder), San
Eustor-gio (de äldsta partierna från 800-talet), en
treskeppig basilika i lombardisk stil, San
Ambrogio (gr. 386-—389), den kanske
märkligaste kyrkan i lombardisk stil, och Santa
Maria delle Grazie (se bilder till art.
Bramante); i dess refektorium förvaras
Lio-nardo da Vincis »Nattvarden». Vid ingången
till stadens största park, Parco, ligger Castello
Sforzesco, förr residens för hertigarna av
husen Sforza och Visconti, nu stadsmuseum
(stiftat 1884). N. ö. hörnet av Parco upptages av
en arena (för 30,000 åskådare), uppf. 1806
—07. ö. härom ligger den vackra parken
Guardini Pubblici med naturhist. museum, gr.
1838. N. om Parco ligger en av Italiens
vackraste begravningsplatser, Cimitero
monumen-tale, med Europas första krematorium (jfr
Eldbegängelse, sp. 529). Mellan Parco
och Guardini Pubblici ligger Palazzo Brera,
en magnifik byggnad, påbörjad 1591; den
inrymmer univ:s fil. fakultet, vetenskaps- och
vitterhetsinstitut, fria konsternas akad.
(stiftad 1776), storartad tavelsamling, bibliotek,
myntkabinett och astronomiskt
observato-rium, stiftat 1760—63. Närmare Guardini
Pubblici, i Ex-villa Reale, har den moderna
konsten sitt hemvist sedan 1921 (Galleria di
arte moderna). S. ö. om domen ligger M:s
namnkunnigaste sjukhus, Ospedale maggiore,
som började uppföras av Filarete omkr. 1457.
I M. residerar en ärkebiskop. M. äger ett
52
statsuniv., gr. 1923, med 4 fakulteter (2,380
stud. 1928/29), och ett fritt univ. (Universitå
cattolica del sacro cuore), gr. 1924, med 4
fakulteter, en teknisk högskola (Regia scuola
d’ingegneria di M.), högre lantbruksinstitut,
gr. 1868, veterinärhögskola, gr. 1791,
handelshögskola (Universitä commerciale »Luigi
Boc-coni»), gr. 1902 (562 stud. 1928/29),
musik-konservatorium (Regia conservatorio di
mu-sica »Guiseppe Verdi»), gr. 1808, m. fl. skolor
och många lärda sällskap.
M. med omgivande provins har högt
uppdriven industri och handel. Maskinindustrien
äger världsrykte (Tosi, Officine Meccaniche,
Breda, Valsecchi, Stigler, Riva & C.) och
tillverkar järnvägsmateriel och allehanda
maskiner. Stora järngjuterier, verkstäder för
brons- och guldsmedsarbeten, pappersbruk,
tillv. av automobiler och elektr. kablar,
tryckerier, kartografiska anstalter.
Framstående är textilindustrien, i synnerhet sidentillv.
(av både natur- och konstsilke), ehuru en viss
tillbakagång f. n. är märkbar. 1925 funnos
1,214 vanliga vävstolar och 649
Jacquard-vävstolar. Bomullsindustrien är stadd i
uppsving. 1925 funnos Vi av Italiens alla
bom-ullsspindlar och 1/3 av dess vävstolar i prov.
M. Andra stora industriartiklar äro tvål,
stearinljus, kemikalier och farmaceutiska
preparat; bryggerier, sprit- och konservfabriker.
M. är Europas främsta centrum för handeln
med silke och säte för viktiga institutioner
inom branschen. En stor del av Italiens
handel norrut går över M. E.L-r.
Historia. M. var de galliska insubrernas
(se d. 0.) huvudstad, intogs av romarna 222
f. Kr. och kallades av dem Mediolanum. Det
var en betydande stad under kejsartiden men
led mycket under folkvandringarna. Med
langobardernas rike kom M. till Karl den
stores välde. Flera av dennes efterföljare läto
som konungar av Italien kröna sig i M. eller
Pavia. Efter Otto I:s kröning 962 hörde M.
till tysk-romerska riket och styrdes genom
kejserliga ståthållare. Olika uppror
nedslo-gos, bl. a. av Fredrik Barbarossa. Efter
lom-bardiska stadsförbundets seger vid Legnano
1176 blev M. 1183 fri stad under kejsarens
länsöverhöghet. Partistrider störde lugnet.
M. blev 1395 huvudstad i det då upprättade
hertigdömet M. under Gian Galeazzo
Visconti. Sedan huset Visconti (se d. o.)
utslocknat på manssidan 1447, intogs M. 1450
av Francesco Sforza (se Sforza).
Ludvig XII av Frankrike gjorde anspråk på
och innehade efter erövring M. 1499—1512,
likaså Frans I 1515—21. Då huset Sforza
utslocknade 1535, gav kejsar Karl V
hertigdömet M. till sin son Filip (II), varpå det
var förenat med Spanien, till dess M. genom
frederna 1713 och 1714 kom till Österrike; jfr
Lombardiet. Eng. monogr. om M. under
huset Visconti av Dorothy Muir (1924), under
Sforza av Cecilia M. Ady (1907). (B. H-d.)
Milå y Fontanals [-i fåntana’ls], Manuel,
spansk filolog och litteraturhistoriker (1818
—84). Katalan till börden, utövade M. såsom
estetiker och kritiker mycket stort
inflytande först i hemlandet såsom en den
kata-lanska renässansens centralfigur och
sedermera även i det övriga Spanien. Han blev
1847 prof, i Barcelona. Sitt lärosystem fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
