Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Militieombudsman (Riksdagens, M. O.) - Militär - Militärattaché - Militärbefälhavare - Militärbegravning - Militärbroar - Militärdistrikt - Militärgränsen - Militärhäkte - Militärlitteraturföreningen - Militärläkare - Militärläkarföreningen - Militärområde - Militärsällskapet i Stockholm - Miltärväg - Milium - Miljukov, Pavel Nikolajevitj - Miljutin, Nikolaj Aleksejevitj - Miljö - Milkolning - Milkontor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
Militär—Milkontor
56
rättades 1915, då ci v i 1 k o m m i s s i o n e n
(se d. o.) upphörde. Schg.
Militär (fr. militaire, av lat. miles, soldat),
i dagligt tal varje vid försvarsväsendet
anställd krigsman.
Militärattaché, officer, tillhörande armén,
anställd vid en diplomatisk beskickning hos
en främmande stat med uppgift att följa
denna stats militära förhållanden. Sverige
har f. n. (1931) m. i Berlin (även anställd i
Moskva), Helsingfors, London, Paris (även
anställd i Bryssel) och Riga (även anställd
i Kovno och Reval). Jfr Flygattaché
och Marinattaché. S. Lpt.
Militärbefälhavare, chefen för
militärområde och därinom förlagda trupper. M.
finnes dels (sedan gammalt) på Gotland, dels
(enl. 1925 års härordning) i övre Norrland.
Militärbegravning, se Jordfästning.
Militärbroar, tillfälliga broar, antingen
väg-broar eller järnvägsbroar, som slås av
ingenjörtrupp eller andra tekniska organisationer.
Se Fältbro och Krigsbro. L. af P.
Militärdistrikt. Sverige (utom Gotland)
indelades 1833 i sex m., vart och ett under en
generalbefälhavare. M. minskades
1847 till fem men blevo fr. o. m. 1889 åter
sex. Vid omdelningen 1892 ersattes
benämningen m. med arméfördelningsområde.
Militärgränsen (ty. Militärgrenze), förr
namn på det österrikisk-ungerska
gränsområdet mot Turkiet. Det organiserades
militärt för att motstå turkiska infall, hindra
pestens inträngande och hämma smuggling.
1849—73 var M. ett eget kronland men
förenades därpå med resp. Kroatien-Slavonien
och Ungern. M. uppstod därigenom, att
serbiska flyktingar (uskoker) fingo bosätta sig i
Krain och Slavonien 1530—38; det erhöll 1630
en egen författning. M. utvidgades efter
frederna i Karlowitz 1699 och Pozarevac 1718
samt under åren 1761—66. Trupperna från M.
utgjorde 1848 kärnan i den armé, som
anfördes av hanen Jelacic (se d. o.). O. Sjn.
Militärhäkte (regements-, fästnings-,
garnisons-, stations-, fartygshäkte m. fl.) utgör
enl. § 11 av militär bestraffningsförordning
av 17 dec. 1915 varje rum el. tält, som vid
krigsmakten användes för verkställande av
frihetsstraff under bevakning el. för förvaring
av häktad el. i förvarsarrest el. annat förvar
under bevakning intagen person. E-k H-d.
Militärlitteraturföreningen, 1870 bildad
förening för utgivande av militära skrifter. M.
har sitt säte i Stockholm. Okt. 1930 hade
den utgivit 157 arbeten.
Militärläkare, läkare vid armén, marinen
och flygvapnet. Se Fältläkarkår och
Marinläkarkåren.
Militärläkarföreningen, se Svenska m
i-litärläkarföreningen.
Militärområde, se Militärbefälhavare.
Militärsällskapet i Stockholm bildades 1851
med uppgift att anordna föredrag m. m. för
huvudstadens officerare. Efter
omorganisationer ordnar M. nu klubblokal i Stockholm
för officerare av armén, marinen och
flygvapnet.
Militärväg, huvudsaki. för truppers
framförande anlagd väg. Under 1890-talet
anla-des i Sverige till förbindande av Jämtland
med Norrbotten en m. över Vissträsk, Glom-
mersträsk och Rusksele. På grund av sin
svaga överbyggnad har den föga militär
betydelse och har numera i övrigt ersatts av
Norra stambanan och Inlandsbanan. I
samband med järnvägen Boden—Haparanda
byggdes längs denna en m. från Boden till
Ka-rungi vid gränsen till Finland. L. af P.
MIlium, bot., se H ä s s 1 e b r o d d.
Miljukov [miljokåT], Pavel N i k o 1 a j
e-vitj, rysk historiker och politiker (f. 1859).
Blev 1886 docent i historia vid Moskvas univ.
och var 1897—98 prof, i Sofia. M. deltog
flitigt i kampen för
konstitutionell monarki,
var en tid red. för
tidningen Retj och satt
ett par gånger i
fängelse. Han blev 1907
medlem av riksduman,
där han framträdde
som ledare för
kadett-partiet (se d. o.).
Under världskriget, då
han kämpade för
energisk krigföring i
intimt samförstånd med
västmakterna, steg
hans inflytande i samband med den
tilltagande oppositionen mot den härskande regimen.
Vid marsrevolutionen 1917 blev M.
utrikesminister och sökte förgäves vinna massorna
för en konstitutionell monarki. Hans
övertygelse, att makten alltjämt borde ligga i de
borgerliga partiernas händer, och hans
fasthållande vid de gamla imperialistiska
krigs-målen väckte stark misstro hos arbetarråden.
En regeringskris medförde M:s avgång (18
maj). Efter världskrigets slut har han mest
vistats i Paris som utgivare av en rysk
tidning.
Som historiker började M. i Kljutjevskijs
sociologiskt betonade skola och skrev bl. a.
tre serier skisser ur den ryska kulturens
historia (2 bd i ty. övers. 1898—1901),
övergick sedan till studier i samtidshistoria och
skrev i landsflykten bl. a. om den andra
ryska revolutionen (3 bd, 1921—23) och om
Rysslands sammanbrott (2 bd, 1927; ty. uppl.
1925—26). V. S-g.*
Miljutin [-jo’-], Nikolaj Aleksejevitj,
greve, rysk statsman (1818—82). Inträdde vid
unga år i inrikesministeriet och blev 1859
inrikesministern Lanskojs adjutant. M. var
en av de drivande krafterna i kommissionen
för livegenskapens upphävande men ville låta
miren bilda grundval för det ryska samhället.
Kort efter emancipationsaktens utfärdande
erhöllo både Lanskoj och M. avsked (mars
1861). Efter polska upproret genomdrev M.
en jordreform för ryska Polen, som gick ut
på att stycka de stora jordkomplexen och
försvaga den polska adelns och rom.-kat.
kyrkans makt. Fr. monogr. av A. Leroy-Beaulieu
(1884). — M:s broder greve Dmitrij
Aleksejevitj M. (1816—1912) var 1861—81
krigsminister, införde 1874 allmän värnplikt
och förbättrade utbildningen; han var även
en framstående militärskriftställare.
Miljö (fr. milieu), omgivning.
Milkolning, se K o 1 n i n g.
Milkontor. 1. Statens järnvägars
milkontor med milkontrollör som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
