Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Milkontor - Mill, James - Mill, John Stuart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mill, J.—Mill, J. S.
57
föreståndare uträknar bl. a. våglängder,
som järnvägars rullande materiel
till-ryggalägger på svenska statsbanorna, oeb
lokomotivens tjänstgöring samt beräknar den
hyra, som statens järnvägsbyggnader och
enskilda svenska järnvägar ha att erlägga till
S. J. för användningen av S. J :s vagnar och
presenningar, och den hyra, som svenska
järnvägar ha att erlägga för användningen av
utländska järnvägars godsvagnar och
presenningar. — 2. Enskilda järnvägars
milkontor, ett privat kontor (i Örebro),
som för de flesta enskilda svenska järnvägars
räkning mot ersättning utför arbeten, i
huvudsak motsv. dem vid m. 1 men
omfattande samtrafik endast (till kontoret
anslutna) enskilda järnvägar emellan. F. P.
Mill, James, engelsk historiker,
nationalekonom och filosof (1773—1836).
Studerade teologi i Edinburgh och begav sig 1802
till London som medarbetare i tidskrifter och
tidningar. Efter att ha fullbordat »History
of British India» (6 bd, 1818—19) anställdes
M. hos Ostindiska kompaniet, där han
avancerade till en chefsplats. Han var ledande inom
det radikala reformpartiet. 1821 utkom M:s
»Elements of political economy». Hans
»Analysis of the phenomena of the human mind»
(1829; 3:e uppl. 1878) anses som ett av den
engelska associationspsykologiens klassiska
verk. Sin etik utvecklade M. i »A fragment
on Mackintosh» (1835), vari han väsentligen
intar samma ståndpunkt som sin vän
Ben-tham. Litt.: J. Morley, »Life of J. M.» (i
Fort-nightly Review 1882); A. Bain, »James M.»
(2:a uppl. 1887); L. Stephen, »The
utilita-rians», II (1900). S-e.*
Mill, John Stuart, engelsk filosof och
nationalekonom (1806 20/B—73 6/5), son till James
M. Var ett »underbarn»; hans uppfostran,
handledd av fadern, är ytterst egendomlig.
Så började han läsa grekiska ord vid tre års
ålder och hade tolvårig läst en stor del av den
latinska litteraturen. M. påverkades starkt
av Benthams utilitaristiska filosofi samt
anslöt sig till ett utilitaristiskt sällskap, som
propagerade för Benthams och James M:s
filosofiska och politiska idéer, inträdde i
Ostindiska kompaniets tjänst och fick där senare
en betydande ställning. M. var 1865—68 led.
av underhuset, där han anslöt sig till
Glad-stone. — Personligen gjorde M. ett
vördnadsbjudande intryck genom sitt ärliga
sanningssökande och sin entusiastiska strävan för
mänsklighetens förädlande. Det stora
inflytande han som filosof utövat beror väl delvis
på hans personlighet, hans praktiska förstånd
och verklighetssinne; i frågor rörande de
yttersta principerna äro hans tankeskärpa och
originalitet icke alltid betydande. —
Viktigaste skrifter: »A system of logic,
ratioci-native and inductive» (2 bd, 1843), »Essays on
some unsettled questions of political
economy» (1844), »Principles of political economy»
(2 bd, 1848), »On liberty» (1859; sv. övers.
1865, senast 1917), »Thoughts on
parliamen-tary reform» (1859; sv. övers. 1865),
»Utilita-rianism» (1863; sv. övers. 1885), »Examination
of sir W. Hamilton’s philosophy» (1865),
»Sub-jection of women» (1869; sv. övers, s. å.),
»Au-tobiography» (1873; sv. övers. 1925) och »Three
essays on religion» (1874; sv. övers. 1883).
58
Till sin allmänna filosofiska ståndpunkt är
M. empirist och sensualist. Det verkliga är
varseblivningarna; den yttre naturen är blott
permanenta varseblivningsmöjligheter, jaget
är heller intet substantiellt utan endast en
ström av medvetenhetstillstånd — som dock
är medveten om sig själv! Att denna sista
tanke innehåller svårigheter har M. dock
själv påpekat. — M:s mest betydande
filosofiska arbete faller inom logiken. All
vetenskap, matematiken ej undantagen, grundar sig
på erfarenheten och fortskrider genom
in-duktion. Denna senare är väsentligen ett
slutande från ett antal enskilda fall till nya
sådana. För enkelhetens skull bildas dock
vanl. en allmän sats på grund av enskilda
iakttagelser, och från denna slutes genom
de-duktion till nya fall. Deduktionen själv är
sålunda i grunden en induktion. All
induk-tion grundar sig på antagandet av
likformighet i naturförloppen, vilket antagande självt
är vunnet genom induktion (cirkeln i denna
tankegång har ofta påpekats). — Ryktbarast
är M:s lära om de fyra induktiva metoderna
för vetenskapen: 1)
överensstämmelse metoden: Om flera fall av ett
undersökt fenomen blott ha en beledsagande
omständighet gemensam, så är denna orsak (el.
verkan) till fenomenet i fråga. 2)
Differensmetoden: Om ett fall, då ett
undersökt fenomen inträffar, och ett, då det
icke inträffar, ha alla beledsagande
omständigheter gemensamma utom en, som blott
inträffar i förra fallet, så är denna orsak (el.
verkan) till fenomenet i fråga. 3) Re s t m
e-toden: Fråndrages från ett fenomen det,
som man genom föregående induktioner vet
vara följden av vissa omständigheter, så är
resten följd av återstående omständigheter.
4) Variationsmet o den: Ett fenomen,
som alltid förändras parallellt med ett annat,
är kausalt förbundet med detta. — I sin etik
är M. determinist och utilitarist enl.
Benthams sats »största möjliga lycka för alla
människor». M. skiljer sig dock från Bentham
bl. a. däruti, att han (inkonsekvent nog)
antar, att det etiskt avgörande icke blott är
lustens kvantitet utan även dess kvalitet; en
»högre» andlig lust är att föredra framför en
starkare lägre. Till skillnad från Bentham
härleder M. det moraliska handlandet ur
specifika moraliska känslor, som dock icke äro
medfödda utan på associativ väg förvärvade.
— Samhällsläran är för M. en nödvändig
fortsättning av etiken. Som social reformator
kämpar han bl. a. för kvinnans likställighet
med mannen, för det demokratiska
statsskicket och den proportionella valmetoden. I
»Om frihet», som han själv satte högst bland
sina skrifter, betonar han vikten av
yttrandefrihet och begränsning av handlingens frihet
endast när andra genom handlingen skulle
lida skada.
Om religionen uttalar sig M. i sina postuma
avhandlingar med överraskande värme.
Tanken på en all smä k t i g Gud finner han
visserligen oförenlig med det ondas
verklighet; tanken på en personlig Gud av högsta
moraliska fullkomlighet och med en stor, om
än ej oändlig makt är visserligen icke möjlig
att bevisa men heller icke orimlig. M.
betonar det stärkande och lyftande i en dylik tro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
