Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millerand, Alexandre - Millerit, Hårkis el. Nickelkis - Milleriter - Millerska priset - Milles, Carl (Vilhelm Carl Emil) - Milles, Ruth Anna Maria - Millesvik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Millerit—Millesvik
64
lian i senaten, där han sedan (utom jan.—
okt. 1927) haft säte, dock utan att spela
någon mera framträdande roll. V. S-g.*
Millerit, H å r k i s el. N i c k e 1 k i s, ett
metallglänsande, mässingsgult mineral av
svavelnickel, Ni S, vilket har hårdheten 3—3,5
(se Hårdhetsskala) och spec. v. 5,3—5,9
samt bildar nål- el. hårformiga, hexagonala
(se K r i s t a 11 s y s t e m) kristaller. N. Zn.
Millerlter, se Adventister.
Millerska priset, se Miller, W. D.
Milles, Carl (Vilhelm Carl Emil),
skulptör (f. 187 5 23/b), son till major Emil
Anderson (dennes barn antogo namnet
Milles). Efter tidigt avbruten skolgång i
Stockholm arbetade M. som
snickarlärling och
ornamentskulptör, studerade samtidigt vid
Tekniska skolan och
begav sig 1897 till
Paris. Där idkade han
skulpturstudier, fick
hedersomnämnande på
salongen 1900 för
statyn »Hylas» (sittande
yngling) och på
världsutställningen s. å.
medalj av andra klass
för en kvinnostaty
»Lyss». I Paris, där han stannade till 1904,
utförde han en mängd arbeten, naket,
fontänfigurer, genreskulptur (tiggare,
tidnings-pojkar, husvilla omkring en eld m. fl., hållna
i impressionistisk, brett skisserad
behandling). I Sverige hade han gjort sig känd
1902, då han deltog i den av Uppsala
studentkår utlysta tävlan om Sten
Sturemonu-ment. Hans förslag — Sture till häst,
omgiven av väpnade krigare — fyllde ej
programmets fordringar men väckte stort
intresse. Till en början beställdes av M. en
ny skiss i större skala. M. flyttade 1904 till
München, där han tog starkt intryck av den
rörelse inom samtida tysk skulptur, som
representeras i främsta rummet av Adolf v.
Hildebrand (se d. o.). Brytningen mellan
impressionistisk målerisk hållning och strävan
till ett strängt, slutet, monumentalt
formspråk tog sig uttryck iM:s alstring under den
följande tiden. Flera uppslag till monument
stannade vid skisser (Engelbrekt,
ryttarstaty av Karl XV, industrimonument med
arbetartyper). Han utförde flera porträtt
(bl. a. J. Kronberg, prof. Mittag-Leffler, båda
i halvfigur), övergick i sina verk steg för
steg från brons som material till granit och
därmed från improvisation och elegans i
behandlingen till strängt monumental hållning,
varom bl. a. flera djurbilder vittna.
På statyskulpturens område utförde M.
kolossalbilden Gustav Vasa i Nordiska museets
hall 1907 (av målad gips, omarbetad 1925,
skuren i trä), Franzénmonumentet i Härnösand
1910 med en poetisk sockelgrupp, »Selma och
Fanny», i granit (se bild vid Härnösand),
staty av C. W. Scheele i Köping 1912 (se bild
vid Köping) och av Johannes Rudbeckius i
Västerås 1923, de båda sistnämnda synnerligen
originella i uppslagen. Sturemonumentet
omarbetades i stenkaraktär 1910; det utfördes
dock ej i sten utan göts i brons.
Monumen
tet uppställdes först 1925 och då på Kronåsen
s. om Uppsala på en 18 m hög stensockel.
M:s flödande alstring har alltjämt rört
sig på många olika områden av plastisk
konst. Bland figurkompositioner märkas
»Vingarna» (1910; yngling med en örn;
Nationalmuseum, exemplar senare uppställda i
Göteborg och Uppsala), sjöfartsmonument i
Hälsingborg (1922; en vingad kvinnlig genie
i springande ställning), »Solsångaren» (1926;
Tegnérmonument i Strömparterren,
Stockholm), flera grupper av danserskor, flera
fontänfigurer: »Europa och tjuren» (1926; se
bild 5 vid Halmstad), »Folkungabrunnen»
(1927; i Linköping, en avlång bassäng med
reliefer på de låga yttersidorna och som
mittgrupp en grotesk häst och ryttare; se
Linköping, bild 3—4). Industrimonumentet
framför Tekniska högskolan i Stockholm 1926
har formen av en kolossal skål med reliefer
i grekisk arkaisk stil. 1912 utförde M. för
Uppenbarelsekyrkan i Saltsjöbaden altarbilder
i alabaster med motiv ur Jesu levnad samt
reliefer på bronsportarna. I de groteska
figurgrupperna på Enskilda bankens
nybyggnad 1914 har M. nått en genomförd granitstil.
Bland uppslag från de senaste åren äro
skisser till monument över Emanuel
Sweden-borg (1926; siaren framställes knäböjande
inför en ängel, vilkens åsyn bländar honom)
och över Louis De Geer (för Norrköping),
»Orfeus» (1929), framställd som en naken
yngling i våldsam springande rörelse, avsedd
att uppställas framför Konserthuset i
Stockholm, samt en kolossal »Neptun» för en fontän
i Göteborg, fullbordad 1930.
M:s storslagna och flödande alstring bygger
på uppslag från olika tider och
personligheter. Han har varit en outtröttlig stilsökare
på samma gång som idékonstnär. Hans alster
verka ofta genom uppslagets fyndighet, det
omedelbara intrycket är i regel starkt och
blir bestående. Likgiltig står man aldrig
inför hans verk. Arbeten av honom — förutom
de här ovan nämnda — finnas i
Nationalmuseum i Stockholm, i Göteborg, Köpenhamn
(Glyptoteket), Berlin, London, Chicago
(Diana-brunn, 1930) och flerstädes. M. har 1929 och
senare vistats på kallelse periodvis i
Amerika. Han är prof, i skulptur vid Konstakad.
i Stockholm sedan 1920.
Litt.: Monogr. av C. Köper (1912; sv. övers.
1913) och av M. P. Verneuil (1928).
Kortfattad studie av C. Laurin (1930). Om
Sturemonumentet se J. Häggman, »Uppsala
studentkårs Sten Sturefråga 1871—1924» (1924).
Avbildningar av M:s verk i »Små
konstböcker» (1915). G-gN.
Milles, Ruth Anna Maria, skulptris
(f. 1873 syster till Carl M. Studerade i
Stockholm vid Tekn. skolan och vid
Konstakad. 1890—98 och vistades i Frankrike,
Holland och Tyskland 1899—1903 och 1905. Hon
har mestadels utfört småskulptur, statyetter
och reliefer av barn och unga kvinnor,
behandlade med fin känsla och odlat formsinne:
»Fiskarkvinnor återvändande från stranden»,
»I biåsväder», »Bukettlisa», »Liten
krympling» m. fl. Representerad i Nationalmuseum
och Thielska galleriet. G-g N.
Millesvik, socken i s. v. Värmland, Näs
härad, på Värmlandsnäs; 34,71 kvkm, 368 inv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
