Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millesvik - Millet, Aimé - Millet, Jean François - Millevachesplatån - Milliard - Milliardär(-ör) - Millibar - Millich, Nicolaes - Millier el. Millier métrique - Milligram - Millikan, Robert Andrews - Millimeter - Millimikron - Million - Millionär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Millet—Millionär
66
(1931) . Skärgårdskust i v., skog och
mossmark i ö., däremellan odlad bygd. 1.045 har
åker, 1,458 har skogsmark. Ingår i M:s,
Bo-tilsäters, Eskilsäters och ölseruds pastorat av
Karlstads stift, Nors kontrakt.
Millet [mijä’], A i m é, fransk skulptör
(1819—91), tillhörde den akademiska
riktningen och utförde bl. a. en staty av
Chateau-briand (i S:t-Malo) och den gyllene
Apollon-gruppen, som kröner Parisoperans kupol. —
Monogr. av H. Dumesnil (1891). G-g N.
Millet [mijä’], Jean Frangois, fransk
målare (1814—75), var bördig från
Frankrikes nordkust, trakten av Cherbourg i
Nor-mandie. Kom 1837 till Paris, var en kort
tid elev av Delaroche,
sökte sig mestadels
fram på egen hand
och på olika områden.
1849 flyttade han till
byn Barbizon i
utkanten av
Fontaine-bleauskogen och var
där bosatt till sin
död. Där fann han
sin egen motivkrets
och sitt personliga
uttryckssätt. Med
upphöjt allvar, klassiskt
generaliserande, med
homeriskt storslagen enkelhet, djupt i
känslan, fast och manligt i behandlingen
framställde han människan i samliv med den
alstrande, fruktsamma naturen. Bland hans
typiska motiv äro »Såningsmannen»,
»Ax-plockerskor på åkern», »Herdinnan för hem
sin hjord», »Arbete i trädgården», de olika
årstiderna, »Angelus» (aftonklockan från
lantkyrkan förkunnar arbetets slut). Det rent
måleriska spelar en underordnad roll i hans
konst, kolteckningar och etsningar visa
konstnären på hans höjdpunkt. M. levde i Barbizon
med sin stora familj i anspråkslösa villkor,
tidtals i fattigdom. Han fick vid ett par
tillfällen medaljer i Paris, men flera gånger
blevo hans till salongen insända verk
avvisade. Efter mästarens död blevo hans
efterlämnade arbeten givande handelsvaror. Han
är representerad i Louvre av ett 20-tal
målningar samt i London, Haag, Berlin,
Köpenhamn (»Döden och vedhuggaren», i
Glypto-teket), Stockholm (ett litet strandmotiv i
Nationalmuseum). Teckningar av M. (»Les
des-sins de M.») utgåvos i urval 1906. Ur den
rika litt. om M. må nämnas Julia Cartwright,
»J. F. M. His life and letters» (1896; 3:e
uppl. 1910), É. Moreau-Nélaton, »M. raconté
par lui-mème» (1923), samt monogr. av R.
Muther (1904), C. Laurin (1907), R. Rolland
(1902; sv. övers. 1917), L. Thomson (1927)
och P. Gsell (1928). G-g N.
Millevachesplatån [milva’/-], fr. Plateau de
Mülevaclies, högslätt i n. delen av fr. dep.
Corrèze; bildar vattendelare mellan Loire och
Garonne, når 978 m ö. h. Ofruktbar mark
med ljunghedar och torvmossar.
Millia’rd (av lat. ett tusen), tal, som
betecknar ett tusen millioner (1.000,000,000).
Milliardar(-or), ägare av en milliard.
Millibär, en tusendels bar (se d. o.).
Millich, N i c o 1 a e s, i Sverige under 1600-
talets senare hälft verksam bildhuggare, f.
i Antwerpen, trol. 1633. Möjl. är M. identisk
med N i c. M e 1 i n c x, som 1653—54 omtalas
som lärling till Nic. Stercx i Bryssel och 1657
—58 som frimästare i Antwerpen. På
1660-talet arbetade M. på Rombout Verhulsts ateljé
i Haag. Han kallades 1669 till Sverige, där
han var verksam till 1676 och 1682—87. Här
utförde M. mest dekorativ skulptur, så
marmorstatyer av Apollon och muserna för
Drottningholms trapphus, »götiska» konungar o. a.
för samma slott, diverse skulpturer för
Stockholms slott, Jakobsdal (Ulriksdal) och
Karlberg samt gravmonument för flera kyrkor,
ss. Erik Flemings i Sorunda, Bjelkenstjernas
i österhaninge och Kurcks i Näshult.
Dessutom utförde M. några porträttbyster, av
Karl XI, Hedvig Eleonora, M. G. De la Gardie
m. fl., vilka ha ett visst värde som
konstverk, icke minst därför, att de tillkommit i
en tid, då det rådde brist på
porträttskulptörer i Sverige. Sedan M. definitivt lämnat
Sverige, fick han anställning hos
furstbiskopen av Salzburg. — Litt.: B. Waldén, »En
konstnär från stormaktstidens Södermanland»
(1926) och »Några svenska porträttbyster från
1600-talet» (i Tidskrift för Konstvetenskap,
årg. 13, 1929). E. L-k.
Millier [milie’] el. M ill ier métrique
[-metrPk], franskt ton (skeppsvikt) om 1,000
kg-
Milligra’m, se Metersystemet.
Millikan [mPlikon], Robert Andrews,
amerikansk fysiker, Nobelpristagare (f. 1868
22/3). Blev fil. dr vid Columbia-univ., New
York, 1895, studerade i Berlin och Göttingen
1895—96, innehade
olika lärarposter i fysik
vid Chicagos univ. och
blev 1910 ord. prof,
där och föreståndare
för
Ryersonlaborato-riet; 1921 kallades
han till dir. för det
nyinrättade Norman
Bridgelaboratoriet vid
California institute of
technology i
Pasade-na. M. är i främsta
rummet känd för sina
bestämningar av den
elektriska enhetsladdningen (se Elektron).
M. har (1914—16) experimentellt bekräftat
den av Einstein uppställda lagen för den
fotoelektriska effekten och därvid gjort en
noggrann bestämning av Plancks konstant h.
För dessa epokgörande arbeten tillerkändes
M. 1923 års Nobelpris i fysik. Av betydelse
äro även hans undersökningar över de
kortaste våglängderna inom det ultravioletta
spektret och hans mätningar av den från
världsrymden infallande hårda strålningen.
M. är känd som mycket framstående
experi-mentator och lärare och har författat flera
läroböcker i experimentalfysik. Bland M:s
övriga skr. märkes »The electron» (1917). (J. T.)
Millimeter, se Metersystemet.
Millimikrön, se M i k r o n.
Million, tal, som betecknar tusen ggr tusen
enheter (1,000.000).
Millionär, ägare av minst en million av den
XIV. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
