Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Millionär - Millons reagens - Millosevich, Elia Filippo Francesco Giuseppe Maria - Millqvist, Hugo Viktor - Mills, Clark - Millöcker, Karl - Milne, Edward Arthur - Milne, John - Milne-Edwards, Henri och Alphonse - Milner, Alfred
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Millons reagens—Milner
68
i ett land gängse myntenheten; mycket rik
person.
Millons reage’ns [mijä’s-], kem., se
Äggviteämnen.
Millosevich [milå’zevik], Elia Filippo
Francesco Giuseppe Maria,
italiensk astronom (1848—1919), blev 1902 chef
för det numera nedlagda observatoriet i
Col-legio Romano. M. var en mångsidig
astronom och utförde talrika serier av
observationer över planeter och kometer. Genom tre
stjärnkataloger lämnade M. ytterligare
värdefulla bidrag till astrometrien. K. Lmk.
Miliqvist, Hugo Viktor, politisk och
personhistorisk skriftställare (1864—1916).
Blev fil. kand, i Uppsala 1885, var lärare vid
bl. a. Bröderna Påhlmans handelsinstitut 1901
—13, medarbetade i Aftonbladet 1891—1909 och
var från 1914 redaktör för Östergötlands
Dagblad. M. utgav bl. a. »Publicistklubbens
matrikel» (1901) och »Svenska riksdagens
borgarstånd 1719—1866» (1912) samt var en av
medredaktörerna för andra uppl. av H.
Hof-bergs »Svenskt biografiskt handlexikon» (1901
—06), där han skrivit en mängd biografier.
Mills [milz], Clark, nordamerikansk
skulptör (1815—83), i sin ungdom
stuckaturarbe-tare. Bland hans monumentala verk märkas
Jacksons ryttarstaty i New Orleans,
Washingtons staty och Frihet sgudinnan (efter
teckning av Crawford) i Washington. G-g N.
Mhllöcker, Karl, österrikisk
operettkompositör (1842—99), ledare av Theater an der
Wien 1869. Hans
berömdaste operetter
äro följande:
»Tiggarstudenten» (Sthlm
1883), »Gasparone»
(Sthlm 1885),
»Stackars Jonathan» (Sthlm
1870), »Bellevilles mö»
(Sthlm 1883). M.
upptog närmast Suppés
och J. Strauss’ tyska
borgerliga operettstil
men gestaltade sina
verk grundligare och
mera omfattande,
ehuru ofta även med större sentimentalitet.
— Biogr. av K. Preiss (1905). T. N.
Milne [miln], Edward Arthur, engelsk
astronom och matematiker (f. 1896), prof, i
matematik i Manchester 1924 och prof, i
teoretisk astronomi i Oxford 1928. M. har
lämnat högt skattade bidrag till kännedomen om
de yttre atmosfärlagren i solen och
stjärnorna. Av särskilt intresse äro hans nu (1931)
ivrigt debatterade kritiska anmärkningar om
möjligheten av att nå någon tillförlitlig
kunskap om stjärnornas inre samt hans
föreslagna modifikation av den
Russel-Eddington-von Zeipelska teorien för stjärnornas
utvecklingshistoria. K. Lmk.
Milne [miln], John, engelsk seismolog
(1850—1913). Var urspr. gruvingenjör, 1876
—95 prof, i geologi och bergsvetenskap vid
univ. i Tokyo (Imperial college of engineering)
och återvände sedan till England. M. tog
initiativet till bildandet av The seismological
society of Japan (1880) och fick i Japan
upprättat ett nät av 968 stationer för
observationer av jordskalv och konstruerade nya
seismografer (se d. o.). M. framställde även
för Japan förslag om nya byggnadsmetoder,
varigenom man skulle få bostadshus, vilka så
litet som möjligt skulle taga skada av
jordskalv. Bland M:s arbeten märkes »Earthquakes
and other earth movements» (1886). K. A. G.
Milne-Edwards [mi’ln-edvä’r], franska
zoologer av engelsk släkt. Henri M. (1800—
85), prof, vid Jardin des plantes, lärjunge till
Cuvier, fullföljde dennes verk på
evertebrat-forskningens område; hans »Histoire naturelle
des crustacés» (3 bd, 1834—41) ger en på
jämförande anatomiska grunder vilande
framställning av kräftdjuren, varpå all följande
forskning vilar. Även koralldjuren
bearbetade han grundligt och var en bland dem,
som först studerade djuphavsfaunan. Led. av
sv. Vet.-akad. (1842). Hans son och
efterträdare Alphonse M. (1835—1900)
fortsatte hans krustacéstudier men ägnade sig
särskilt åt studiet av levande och utdöda
ryggradsdjur: »Recherches anatomiques et
paléontologiques . . . des oiseaux fossiles de la
France» (4 bd, 1867—-72), »Recherches
anatomiques. .. sur la famille des chevrotains»
(1864). Led. av sv. Vet.-akad. (1885). E-k N-d.
Milner [mhlno], Alfred, viscount M.,
brittisk statsman (1854 23/3—1925 13/s); fadern var
först läkare i London och sedan engelsk
språklärare vid Tübingens univ. Själv född i Bonn,
studerade M. i
Tübing-en, London och
Oxford, blev 1881 först
advokat i London men
senare s. å.
tidningsman, medarbetare i
Pall Mall Gazette
under John Morleys och
sedan W. T. Steads
huvudredaktörskap.
Gladstones
home-rule-politik drev honom
1886 att bryta med
liberalerna, och n r
lord Goschen 1887 blev
finansminister i Salisburys andra ministär,
tog han M. till privatsekr. 1889—92 var
M. understatssekr. för finansärenden i
Egypten, d. v. s. med en infödd minister som
skylt den verklige finansministern där. Det
engelska arbetet för Egyptens materiella
uppryckning under ledning av sir Evelyn
Bäring, sedermera lord Cromer (se d. o.),
skildrade M. i »England in Egypt» (1892). Han
innehade därpå 1892—97 en inflytelserik post i
finansministeriet, var finansministerns
främste medhjälpare vid budgetens uppgörande
och formulerade Harcourts berömda förslag
till arvsskatt 1895. Han adlades s. å. (sir
Alfred M.). Våren 1897 utsågs M. till
guvernör över Kapkolonien och brittisk high
commissioner för Sydafrika. Han kom där
att genomkämpa boerkrigets svåra kris och
leda rekonstruktionsarbetet de första åren
efter fredsslutet 1902 (jfr Sydafrika,
historia). Småningom allt bestämdare åtog han
sig de till Transvaal inflyttade nya
kolonisternas (uitlanders’) sak mot president
Krü-gers tvångspolitik. M:s arbetsbörda under
kriget var nedtryckande tung, och honom
tillkommer ej ringa del av förtjänsten av att
den brittiska saken kunde hållas uppe, tills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
