Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minneapolis - Minnesbild - Minneskonst - Minnesota (Minn.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Minnesbild—Minnesota
104
Utsikt över Minneapolis.
kraftkälla för stadens industri (60,000 hkr äro
utbyggda). M., som 1860 blott hade 2,600 inv.,
hade 1880 47,000, 1900 203,000, 1920 381,000
och 1930 462,611 inv. M. har sammanvuxit
med S:t Paul och bildar tills, m. denna en
storstad på 800,000 inv. (»Twin cities»). Staden
ligger på en platå omkr. 240 m ö. h. I s.
delen av dess område rinner Minnehaha creek,
Minnetonkasjöns utloppså, berömd för sitt
av Longfellow besjungna vattenfall.
Mississippi, som har en bredd av 200—400 m,
överspännes av 7 järnvägs- och 12 andra broar.
Den långa raden av väldiga kvarnar på
västsidan av floden sätter sin prägel på staden
(»Bread and butter skyline»). Bland nyare
byggnadsverk må nämnas det ståtliga
kommunala Auditorium (1927; 10,500
åhörarplat-ser), Federal reserve bank (1924) samt Art
institute (1915). I staden finnas 270 kyrkor
och mer än 20 offentliga parker. M:s läge
i gränsområdet till prärierna och dessas
uppodling och uppblomstring ha gagnat staden,
som samtidigt låg inom så nära räckhåll för
Minnehaha.
skogslandet i n., att väldiga sågverk anlades
här och drevos, så länge skogen ej var
uthuggen. Härigenom har M. blivit de
närliggande n. v. staternas industriella,
kommersiella och finansiella centrum. M. är U. S. A:s
största kvarncentrum och världens största
förstahands vetemarknad. Kvarnarnas
tillverkning uppgick 1927 till mer än 1 mill. ton.
M. är även en av världens största
smörproducenter; stor tillv. av linfröprodukter,
motorvagnar, textil- och metallvaror m. m.
M. är säte för Minnesotas statsuniv. (gr.
1851; 13,146 stud. 1929), som äger ett
vidsträckt område på östsidan av floden. Univ:s
stadion har 52,000 åskådarplatser. M. har
ett stadsbibliotek, som har nära x/2 mill. band.
Det utlandsfödda elementet är mycket
starkt (1920 88,000). Av detta äro svenskarna
talrikast (1920 voro de 26,500 el. 30 % av de
utlandsfödda; se nedan). H. N-n.
Historia. Svensk befolkning. Vid
Minnesotaflodens inlopp i Mississippi anlades
1819 ett fort, senare kallat Fort Snelling,
som blev en viktig utpost mot indianerna.
Omkr. 1838 började även ö. stranden av
Mississippi att bebyggas. — Redan 1853 kom
en skara östgötar och slog sig ned i M., och
1854 bildades där en lutersk församling. Efter
inbördeskrigets slut tog den svenska
invandringen större fart. Enl. 1870 års folkräkning
utgjorde svenskarnas antal 2,676. Räknas
andra och tredje generationen, torde den
svensktalande befolkningen i M. och S :t Paul
utgöra omkr. 100,000 pers. Hela stadsdelar
bebos nästan h. o. h. av svenskar. Ä. S-n.
Minnesbild, se Hjärna, sp. 1107.
Minneskonst, se M n e m oteknik.
Minnesota [minisåu’ta], förk. Minn., en av
de västra Nordcentralstaterna i U. S. A., kring
övre Mississippi och v. om dess biflod S;t
Croix och övre sjön; gränsar i n. till Kanada;
219,318 kvkm, därav 9,904 kvkm vatten.
2,558,265 inv. 1930, 2,387,125 1920. 1850 var
inv.-antalet 6,077. Av 1920 års befolkning
voro 486,164 (20,4 %) utlandsfödda, därav i
Sverige 112,117, i Norge 90,188, i Tyskland
74,634, i Finland 29,108 och i Danmark 16,904.
Negrerna voro 8,809 och indianerna 8,761
(utom 15,310 på indianreservationerna).
Stadsbefolkningen utgjorde 44,1 %.
M:s berggrund är i n. ö. prekambriska
bergarter men eljest de inre slätternas
sedimentära berggrund, från kambrium till krita.
Jordmånen är i n. ö. en ganska stenig
morän, men denna övergår åt v. och s. i lerig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
