Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ministär - Mink - Minkovski, Hermann - Minkrig - Minmatros - Minn. - Minne - Minne, Georges - Minneapolis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ministär—Minneapolis
101
Ministär (fr. ministère, av lat.
ministe’-rium), samtliga ministrarna förenade till en
enhet; kabinett. Efter den, som innehar
främsta platsen el. ledningen bland ministrarna
el. »bildat ministären», uppkallas vanl.
denna. Se vidare Minister. S. B.*
Mink, zool., se F 1 o d i 11 r a r.
Minko’vski, H e r m a n n, rysk-tysk
matematiker (1864—1909), f. i Ryssland, prof, i
Tyskland och Schweiz, från 1902 i Göttingen.
Vid ej fyllda 18 år erövrade M. franska
vet.-akad:s stora matematiska pris för en avh.
rörande ett tals framställning som en summa
av fem kvadrattal. Hans undersökningar
leddes in på studiet av former, särskilt
kvadratiska, vartill han anknöt ett geometriskt
betraktelsesätt. Hans huvudarbete, »Geometrie
der Zahlen», är rikt på intressanta resultat
och originella idéer. Ett glänsande resultat
utgör hans kriterium på huruvida ett givet
tal är algebraiskt el. icke. Genom sina
undersökningar inom den teoretiska
elektrici-tetsläran har han i viss mån anteciperat den
Lorentz-Einsteinska relativitetsteorien. M:s
avh. äro utg. av D. Hilbert (2 bd, 1911). T. B.
Minkrig, se Minstrid.
Minmatros, se M i n ö r 2.
Minn., förk. för Minnesota.
Minne, psyk., förmågan att reproducera en
förut erhållen, särskilt en inlärd,
föreställning och att igenkänna det reproducerade
som något även tidigare förefintligt. Även
den reproducerade föreställningen själv
kallas m., så ock ett föremål, som bevaras för
att väcka m., t. ex. om en viss person
(suve-nir). — Olika förklaringar ha givits på m.
som reproduktionsförmåga. Det har antagits
(Herbart), att alla föreställningar bevaras i
omedveten form och att erinringen består i
att de stiga upp i medvetandet. Enl. en
annan, mer materialistisk uppfattning är m.
knutet till hjärnan. Varje föreställning skulle
efterlämna ett visst spår i hjärnan, och då
motsvarande celler ånyo retas, skulle
erinringen uppstå. Att en viss lokalisation av m.
föreligger är obestridligt, då lokala
rubbningar i hjärnan medföra bestämda
minnesfel, men det är omstritt huruvida varje
enskild föreställning är lokaliserad.
Lokalisa-tionen, i den mån sådan föreligger, kan ock
svårligen förklara, att det reproducerade även
igenkännes som något tidigare förefintligt.
— Den bevarade föreställningen återkallas
genom idéassociation el. ev. perseveration (se
d. o.). — I psykologien brukar skiljas mellan
olika slag av m. 1) Mekaniskt m., som
grundas på beröringsassociation, t. ex. vid
lärandet av en utanläxa. Detta m. har föga med
begåvning att göra; idioter ha stundom ett
förbluffande mekaniskt m. 2) Logiskt el.
ju-diciöst m., där reproduktionen grundas på
förstående av det inlärda. 3) Ingeniöst m.,
som grundas på konstgjorda, avsiktligt
framställda associationer (se Mnemoteknik). —
M. kan i flera hänseenden uppvisa grader.
Lättheten för inlärandet kan
vara olika, vidare m:s varaktighet och
dess felfrihet. Två olika minnestyper
finnas, den hastigt och den långsamt lärande.
Den, som har lätt att lära in en sak, har
vanl. även lätt att snart glömma den, och
omvänt: den, som med möda lär in något,
102
minns det längre och säkrare. Undantagsfall
av goda, resp, dåliga m. i båda hänseendena
givas dock. — M. är beroende av åldern.
I den tidigaste barndomen är det svagt men
stiger med tilltagande ålder. Enl. Meumann
når det sin höjdpunkt vid 22—25 år;
åsikterna härom växla dock. På ålderdomen
försvagas m. väsentligt. Tidiga erinringar
behållas dock in i sena ålderdomen, medan
förmågan att lära nytt alltmer avtar. — M.
synes även beroende av könet. Till
13—14-årsåldern synas flickor ha bättre m. än
gossar; vid denna tid synes gossarnas m. bli
ung. lika med flickornas och senare
överträffa det. — Minnestypen sammanhänger
vidare med den allmänna föreställningstypen.
Vissa personer använda övervägande
ordföreställningar, andra motsvarande
sakföreställningar, och häremot svarar, att i vissa fall
ordminnet, i vissa fall sakminnet är
starkast. Vidare finnas individuella skillnader
mellan den visuella föreställnings-, resp,
minnestypen, som föredrager synminnen, den
akustiska, som föredrager ljudminnen,
och den kine stetiska el. taktil
t-motoriska, som föredrager
rörelseminnen (t. ex. av talande el. skrivande). Vissa
personer lära sig sålunda en utanläxa lättast
genom att se den skriven, andra genom att höra
den läsas, andra genom att själva läsa upp
den. I sin renhet äro dessa typer sällsynta,
vanligast torde vara en blandning av den
auditiva och motoriska. Ordminnet kan f. ö.
vara av annan typ än sakminnet. —
Undersökningar över de olika minnestyperna och
därmed sammanhängande olika betingelser
för det effektiva inlärandet ha öppnat ett
vidsträckt arbetsfält för den experimentella
psykologien, och dessa undersökningar synas
kunna få stor pedagogisk betydelse.
Banbrytande är H. Ebbinghaus’ »Ueber das
Gedächt-niss» (1885). Frågan om möjligheten av en
allmän uppövning av m. är i dessa
undersökningar av vikt. Denna möjlighet har tidigare
förnekats. Enl. James äga vi ingen allmän
minnesförmåga utan endast speciella. Senare
undersökningar av Meumann och Ebert ha
dock visat, att t. ex. inlärandet av
meningslösa stavelser medför en allmän stegring av
m. på olika områden. — Läran om m.
behandlas i alla psykologiska läroböcker och
har gjorts till föremål för en mycket
omfattande speciallitteratur, bl. a. A. Herrlin,
»Minnet» (1909); G. E. Müller, »Zur Analyse der
Gedächtnistätigkeit und des
Vorstellungsver-laufes» (1911 och 1913); E. Meumann,
»öko-nomie und Technik des Gedächtnisses» (3 :e
uppl. 1912). G. O-a.
Minne [min], Georges, belgisk skulptör
(f. 1867), bondson, var elev av v. d. Stappen,
väckte uppmärksamhet genom modernistiska,
stil- och originalitetssökande, ibland bisarra
alster, bl. a. Rodenbachmonumentet i Gent,
»Talaren» (marmorstaty i museet i Hagen),
samt plastiska ornament och teckningar av
arkaistisk hållning. G-g N.
Minneapolis [miniä’polis], största staden i
Minnesota, U. S. A., anlagd på båda sidor om
Mississippi, där denna bildar S:t
Anthony-fallen, som med sina 15 m höga fall fordom
utgjorde ett hinder för flodfartens
framträngande längre åt n. men nu är en betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
