Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnesota college—Mino
107
större delen bortröjd och återväxten delvis
dålig. De klimatiska förhållandena kunna
belysas av siffror för S:t Paul, som i jan.
har en medeltemp. av —11,1°, i juli 22,3° C
och 70 cm nederbörd per år. Den senare
minskas dock åt n. v. till omkr. 50 cm. Klimatet
är således kontinentalt med starka motsatser.
1927 hade M. 188,231 farmer med en odlad
yta av 76,000 kvkm (36 % odlad jord).
Åkerarealen är emellertid mycket ojämnt fördelad
och når upp till 3/4 av arealen på det forna
prärieområdet men ej till 1ho på den steniga
moränmarken i n. ö. S. delen av M. har stor
majsodling, den v. (Red riverdalen) är
vårveteodlande. I havreodling står M. i andra
rummet bland staterna, i korn- och linodling i
första. Klimatet gynnar vallodling och
krea-tursskötsel. M. hade 1929 787,000 hästar,
2,737,000 nötkreatur och 3,302,000 svin.
Mejerihanteringen är uppdriven.
M. har ung. 60 % av U. S. A:s
järnmalms-produktion (1928 39 mill. ton). Järnmalmen
brytes framför allt i Mesabi range. Värdet
av bergverksproduktionen 1928 var 93 mill.
doll. Industrien omfattade 1927 3,886
anläggningar med 98,833 löntagare och ett
tillv.-värde av 1,1 milliard doll. Viktigast äro
kvarn- och slakteriindustrierna samt
mejerihantering. Skogsindustrien, en gång den mest
betydande, är nu ringa. M:s uppblomstring
har gynnats av den höga kvaliteten hos dess
invandrare (svenskar, norrmän, tyskar). » Av
dessa bebo svenskarna framför allt de ö. och
centrala delarna, tyskarna de s. och mellersta,
norrmännen de mellersta och v.
Folkbildningen är hög (1,8 % analfabeter), och
skolväsendet anses stå högt. Statsuniv. finnes i
Minneapolis. Av städerna äro Minneapolis
och huvudstaden, S:t Paul, dominerande.
M. representeras i förbundskongressen av
2 senatorer och 10 representanter. Dess egen
legislatur består av 67 senatorer och 131
representanter. — Litt.: F. Leverett och F. W.
Sardeson, »Surface conditions and
agricultu-ral conditions of .. . Minnesota» (Bulletin 12,
13 och 14 av Minnesota Geological Survey
1915, 1917, 1919). H. N-n.
Historia. M. besöktes av franska
upptäcktsresande 1659—60 och proklamerades 1689 som
hörande under Frankrike; 1783 kom delen
ö. om Mississippi till Förenta staterna, 1803
genom Louisianaköpet (se A m e r i k a s
förenta stater, sp. 817) även området v.
därom. Genom fördrag med indianerna 1837
och 1851 öppnades M. för invandring, blev
1849 territorium och 1858 stat. — Svensk
bebyggelse. Den första svenska kolonien
i M. grundades av några familjer från
Hälsingland 1851 vid Chisago lake i Chisago county
(n. om nuv. S:t Paul). Detta nybygge
förstärktes 1853—54 av flera hundra utvandrare
från huvudsaki. Kronobergs län. Vid samma
tid grundläde emigranter från Skåne och
Småland under ledning av Hans Mattson (se
d. o.) ett nybygge i Goodhue county (s. om
S:t Paul och gränsande till Wisconsin), som,
då E. Norelius (se d. o.) där 1855 bildade en
lutersk församling, fick namnet Vasa. 1854
bosatte sig ett sällskap västgötar och
hallänningar i Carver county (s. v. om S:t Paul);
de största svenska kolonierna äro där: West
Union, Götaholm, Scandia m. fl. I Nicollet
108
county (s. v. om S :t Paul) slogo sig 1855
skåningar ned vid Scandian grove och
smålänningar från Vetlandatrakten vid S:t
Peter, vilken sistnämnda plats nu är
medelpunkten för en rad svenska nybyggen
(Bernadotte, Vista, Clear lake, Swede stone m. fl.)
och rymmer Gustavus Adolphus college (se
d. o.). Till Isanti, Kanabec och Pine
coun-ties (n. om S:t Paul) kommo svenska
nybyggare 1857, men den egentliga invandringen
började efter inbördeskrigets slut. I Isanti,
där 1920 75 % av befolkningen voro av svensk
stam, dominera dalkarlarna (»Amerikas
Dalarna»), i Pine county smålänningarna. Om
svenskarna i Minneapolis och S:tPaul se dessa
ord. I den s. k. Red riverdalen vid gränsen
till Dakota ligger en rad svenska samhällen,
Oscar lake, Norunga, Fryksände,
Wenners-borg m. fl. Även i n. ö. vid övre sjön och i
gruvdistrikten äro många svenskar bosatta;
centrum är Duluth med nära 10,000. Jfr
W. W. Folwell, »A history of M.» (3 dir,
1921-—26); A. E. Strand, »A history of the
swedish americans of M.» (3 bd, 1910);
»Svenskarna i Amerika», redigerad av K. Hildebrand
och A. Fredenholm (2 bd, 1924—25). A. S-n.
Minnesota college [minisåuTo kåTidf], se
Gustavus Adolphus college.
Minnespenning el. Historisk medalj,
se Medalj.
Minnesång (ty. Minnesang, av mhty. minne,
kärlek, av fnhty. minna, eg. minne,
hågkomst), den tyska konstlyriken huvudsaki.
från 1100-talets slut till 1300-talets början.
Denna diktning utövades främst vid
furstehoven och återger en allmänåskådning,
överensstämmande med riddarväsendets under
dess högsta utveckling. Ämneskretsen är så
gott som uteslutande erotisk: den romantiska
hyllningen för kvinnan, kärlekens herravälde
m. m. Till största delen var denna erotik
blott litterär utan motsvarighet i
verkligheten. Dikterna föredrogos med
ackompanjemang av strängaspel till författarnas melodier.
Om m:s ursprung råder ej full klarhet, men
antagl. har den latinska vagantpoesien spelat
en stor roll för dess utveckling. Inflytandet
från provensalsk trubadurlyrik var icke
obetydligt. Ryktbara minnesångare voro Walther
von der Vogelweide, Reinmar der Alte och
Konrad von Würzburg. En viktig samling av
m. är »Des Minnesangs Frühling», utg. av K.
Lachmann och G. Haupt, bearb. av Fr. Vogt
(4:e uppl. 1923). Litt.: E. Wechssler, »Das
Kulturproblem des Minnesangs», 1 (1909); K.
Burdach, Ȇber den Ursprung des
mittelalter-lichen Minnesangs» (i »Vorspiel», I, 1925);
H. Brinkmann, »Entstehungsgeschichte des
Minnesangs» (1926). O. W-n.
Minnisköld, Magnus, se Folkung
a-ätten, sp. 750.
Mi’no da Fiesole, italiensk bildhuggare
(1431—84). Utförde huvudsaki.
gravmonument och porträttbyster i Florens och Rom.
Bäst har han lyckats med den grav, som
närmast ansluter sig till Bernardo Rossellinos
monument över kanslern Leonardo Bruni,
näml, den 1469—81 fullbordade vården över
Hugo v. Andersburg i Badiakyrkan i Florens.
I arkitektoniskt avseende är
överensstämmelsen med Rossellino uppenbar. Ornamentiken
har däremot sina förebilder hos Desiderio da
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
