Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minto, sir Gilbert Elliot (1845—1914) - Mintub - Minucius - Minuend - Minuetto - Minuit, Peter - Minus el. Minustecken - Minuskler - Minustecken - Minut - Minuthandel - Minuthandlarförening - Minutiös - Minutläggare - Minvapnet - Minyas - Minyer - Minör - Minöravdelningen - Minörspindlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Minto—Minörspindlar
116
Minto [mi’ntåu], sir Gilbert Elliot, 4:e
earl av, brittisk statsman (1845—1914). Var
urspr. officer, 1883—85 militärsekreterare
hos generalguvernören i Kanada lord
Lans-downe samt
tjänstgjorde 1885 som
stabs-chef vid bekämpandet
av Kiels uppror. Han
ärvde 1891 sin faders
earltitel (hette förut
viscount Melgund).
1898—1904 var han
generalguvernör över
Kanada och 1905—10
lord Curzons
efterträdare som
generalguvernör över Indien.
Där förstod M. att
under emirens av Af-
ganistan besök i Indien 1907 stärka dennes
vänskapsförhållande till det anglo-indiska
väldet. Mest bekant blev han genom sina
strävanden för en indisk författningsreform
(jfr Indien, sp. 529). I samverkan med
ministern för Indien, lord Morley, genomdrev
han bl. a. tillsättandet av en indisk medlem
i indiska rådet i London samt kallandet av
en infödd indier (lord Sinha) till medlem av
vicekonungens eget råd (1909). Litt.: J.
Bu-chan, »Lord Minto» (1924). V. S-g.
Mintub, äldre namn på torpedtub (se d. o.).
Minücius, romerskt släktnamn, bland vars
bärare må nämnas Marcus M. Felix
(omkr. 200 e. Kr.), författare till den äldsta
bevarade kristna skriften på latin,
»Octa-vius» (sv. övers, av J. Paulson, 1901).
Minue’nd, mat., se Subtraktion.
Minuetto [minoe’tå], it., se Menuett.
Minuit [-i’t], Peter, kolonien Nya
Sveriges förste guvernör (1580-talet-—trol. 1638).
Var till börden vallon och 1625—31 guvernör
över kolonien Nya Nederland. M. framlade
våren 1637 för riksrådet i Stockholm förslag om
en kolonianläggning vid Delaware. Han
deltog energiskt i organiseringen av den första
expeditionen, avseglade från Göteborg nov. s. å.
på »Kalmare Nyckel» som ledare och den
planerade koloniens förste guvernör samt
landsteg vid Delaware mars 1638 (jfr Nya
Sverige). M. anträdde hemresan i juni s. å.,
anlöpte ön S:t Christopher, blev stormdriven
utåt havet och avhördes sedan ej. Litt.:
Amandus Johnson, »The swedish settiements on the
Delaware 1638—1664» (2 bd, 1911).
Minus el. Minustecken förekommer i
matematiken under form av ett horisontellt
streck för att beteckna, att en storhet skall
minskas med en annan, a—b, a minus b eller
a skall minskas med b. Användningen av
detta tecken började redan på 1400-talet, i
Sverige först på 1600-talet. T. B.
Minu’skler, sing. min u’s kel, liten
bokstav; jfr Majuskler och Paleografi.
Minustecken, mat., se Minus.
Minut. 1. Förekommer dels vid
vinkelmätning (en sextiondel av en grad), dels vid
tidmätning (en sextiondel av en timme). Jfr
Grad och Matematiska tecken.
2. Förk. av distansminut el. nautisk mil
(omkr. 1,852 m).
3. (Byggnk.) Se M o d y 1.
4. (Hand.) Se M i n u t h a n d e 1.
Minuthandel, handel i smått, »i minut»,
detaljhandel (se d. o.). All handel var sedan
mitten av 1300-talet enl. Magnus Erikssons
stadslag ett städernas privilegium, ytterligare
bekräftat i 1734 års lag. Grosshandeln var
inskränkt till vissa minimikvantiteter, och
m. fördelades i grupper efter olika varuslag.
Nu gällande författning av 18 juni 1864 om
utvidgad näringsfrihet gör ingen principiell
åtskillnad mellan grosshandel och m. Om m.
med spritdrycker se
Spritdryckslag-stiftning. Jfr Burskap och K o
n-tingentborgare. O. Å.
Minuthandlarförening, sammanslutning av
minuthandlare för att tillvarataga
gemensamma intressen, antingen inom ett visst
område el. en viss bransch. Hela landet
omfattar Sveriges köpmannaförbund (se
d. o.). Organ för en skandinavisk
sammanslutning är Skandinaviska
köpmannakommittén. O. Å.
Minutiös [-tsio’s], detaljerad; småaktig;
ytterligt noggrann.
Minutläggare, se Minfartyg.
Minvapnet, det sjökrigets vapen, som avser
att medelst i vattnet utlagda minor (behållare
med sprängladdning) åstadkomma förstörelse
av el. skador på fientliga fartygs skrov. M.
härstammar från nordamerikanska
inbördeskriget, under vilket de båda krigförande
parterna till sjöss sökte skada varandra genom
att framkalla undervattensexplosioner nära
intill el. under de fientliga fartygens skrov
genom att på ringa djup under vattnet lägga
minor. Icke mindre än 18 krigsfartyg blevo
under nämnda krig förstörda av flytande el.
förankrade minor. Under rysk-japanska
kriget 1904—-05 kom m. åter att visa sig som
ett kraftigt förstörelseredskap, och under
världskriget 1914—18 utvecklades och
utnyttjades det i hög grad. — I åtskilliga
mariner organiserades m. till en början som ett
vid sidan av sjökrigets övriga vapen täml.
fristående sådant med för detsamma särskilt
avsedd personal, materiel och utbildning.
Numera har m. helt sammanförts med övrigt
sjö-el. kustförsvar. ö-g.
Mi’nyas, sagokonung över minyerna (se d.
o.), berömd för sin rikedom. En uråldrig
gravkammare (lämningar nära byn Skripu,
det forna Orchomenos) kallades M:s
skattkammare. A. M. A.*
Mi’nyer (grek. Miny’äl), folkstam i den
grekiska hjältesagan. Dess huvudsäte var
Orchomenos i Beotien, men de innehade även
trakten vid Pagaseiska viken (lolkos);
argo-nauterna (se d. o.) sades vara m. Sagan låter
dem utvandra till v. Peloponnesos, Ättika,
Jo-nien o. a. Sannolikt voro m. en handels- och
sjöfartsidkande stam i slutet av mykensk tid.
Minor. 1. Äldre benämning på i
spräng-teknik och för minstrid (se d. o.) särskilt
utbildad ingenjörssoldat.
2. Benämning i marinen på för tjänst vid
minvapnet (se d. o.) utbildad personal, vilken
numera vid flottan är utbytt mot
minmatros för manskap och minstyrman
för underofficerare.
Minöravdelningen, yrkesavd. inom
kustartilleriets underofficerskår och manskap.
Minörspindlar, till jordspindlar
(Territela-riae) hörande former, vilkas honor göra långa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
