Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mississippi (Miss., stat) - Mississippikompaniet - Missiv - Missivera - Missne - Missneväxter - Missnöjesanmälan - Missolonghi - Missouri (flod) - Missouri (Mo., stat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Mississippikompaniet—Missouri
140
Missne, Oalla palustris.
floden mycket nära. Flodplanet och
kustslätten vid Mexikanska bukten äro
kvartära bildningar, eljest är berggrunden
tertiär utom längst i n. ö., där den består
av lager från krit- och devonperioderna.
Yazoo-Mississippibassängens goda jordmån av
flodernas svämbildningar har främjat den
stora bomullsodlingen. Med konst uppbyggda
ievéer skydda området delvis från
översvämningar. Det högre liggande landet har
löss-och mycket sandjord, där stora bestånd av
tall finnas. I n. ö. finnes en utmärkt
svartjord på kalkstensgrund, som med förkärlek
utnyttjats för bomullsodling. Området
avvattnas av Mississippis bifloder samt Pearl
river m. fl. kustfloder.
Klimatet är subtropiskt. Vicksburg, på
ung. 32° n. br., har en medeltemp. i jan. av
8,3° C, i juli av 26,9°. Nederbörden är stor
(Vicksburg 141 cm), vår och sommar särskilt
regnrika.
Jordbruket är huvudnäring. 1925 funnos
257,228 farmer, av vilka nära 3/s odlades av
negrer. Bomullen är viktigaste växt och
odlades 1929 på över 16,500 kvkm av
arealen), och skörden värderades till 165 mill.
doll. Majs är därnäst viktigast. Bis odlas
i kustlandet. Nötkreatursstocken (1929
1,269,000 djur) är relativt stor. Mulåsnorna
(336,000 år 1928) äro tre gånger så många
som hästarna. Bergsbruket är ännu
outvecklat. Den viktigaste industrien är skogs-,
därnäst bomullsfröoljeindustrien. 1927
sysselsattes i 1,333 anläggningar 50,569
löntagare. Tillv.-värdet var 197 mill. doll. —
Huvudexporthamn för timmer och stor
exporthamn för bomull är Gulfport. Huvudstad:
Jackson, vid Pearl river (22,817 inv. 1920).
Skolväsendet är statt i utveckling, men
den stora negerbefolkningens skolbildning
har varit försummad; från 1924 härska
likartade folkskolor (skilda skolor för vita och
svarta). Viktigaste högre läroanstalt är
statsuniv. i Oxford. Den lägre
jordbruksun-dervisningen bedrivs ivrigt. M. representeras
i förbundskongressen av 2 senatorer och 8
representanter. Litt.: »M.: Its geology,
geo-graphy and soils» (Mississippi Geological
Sur-vey, Bulletin 12); D. Rowland, »M. the heart
of the South» (4 bd, 1925). H. N-n.
Historia. M. började koloniseras i slutet
av 1600-talet av fransmän (jfr La Sa lie).
Frankrike avträdde 1763 området n. om 31°
till England. 1779 bemäktigade sig
spanjorerna området s. om 31°, vilket England 1783
formligen överlämnade till dem, samtidigt
med att återstoden till 32° 25’ avträddes till
Förenta staterna. 1798 bildades därav
territoriet M., som 1804 utsträcktes till 35 :e
breddgraden och 1812 ökades med den
spanska andelen. Alabama avskildes 1817 från
M., som s. å. blev stat. M. anslöt sig jan.
1861 till konfederationen; 1870 upptogs det
på nytt i Unionen. (Å. S-n.)
Mississippikompaniet, se L a w, sp. 869.
Misslv. 1. Skrivelse, varmed en annan
skriftlig handling överlämnas till en myndighet för
visst i m. angivet ändamål. — 2. Av
kyrkostyrelsen, i Sverige domkapitlen, utfärdat
förordnande för präst att biträda annan i
ämbetet eller uppehålla ledig prästtjänst.
Missivèra (se M i s s i v), förordna, utfärda
missiv för.
Missne, Ca’lla palu’stris, en över hela
Sverige utbredd kärrväxt, tillhörande fam.
miss-neväxter (aracéer, se d. o.), utmärkt genom
ett vackert snövitt hölster (jfr Blad, sp.
457) och hjärtlika blad. Den stärkelserika
rotstocken har blivit använd som
nödbröds-ämne. — Den som rumsväxt odlade »kallan»
är den till samma fam. hörande
sydafrikanska arten Zantedeschia aethiopica. G. M-e.
Missneväxter, dets. som aracéer (se d. o.).
Missnöjesanmälan, tillkännagivande av part,
att han ämnar överklaga visst beslut av
domstol. M. är föreskriven i rättegångsbalken
kap. 16 § 3 beträffande vissa beslut av
underrätt i invändningsfrågor och i kap. 30 § 21
samma balk i fråga om utslag av hovrätt,
mot vilket talan skall fullföljas genom
revi-sionsansökning. Den i kap. 26 § 1 nämnda
balk omförmälda vadeanmälan är till sin
innebörd en m., ehuru lagen här icke använder
detta senare uttryck. Ä. H.
Missolo’nghi, se M e s o 1 o n g i.
Missouri [mizo’ari], största bifloden till
Mississippi (jfr d. o.), i U. S. A., med en längd
av 4,750 km, ett flodområde av 1,400,000 kvkm
och en medelvattenmängd av 2,700 kbm i sek.
Den kommer från Klippiga bergen i trakten
av Yellowstone national park, mottar från
vänster Milk river, vars område något griper
över på kanadiskt område, från höger
Yellowstone river och längre ned på prärierna Platte
river, båda från Klippiga bergen. M. infaller
i Mississippi nära S:t Louis (2,100 km från
mynningen). Floden bildar mellan Helena och
Great Falls en djupt nedskuren kanjondal
med betydande vattenfall samt flyter över
prärierna som en bred, snabbt rinnande,
slam-rik flod, vars bädd är rik på öar. Tillflödena
äro där breda och grunda, uppfyllda av
sandrevlar, uttorkande om sommaren men av stor
vikt för bevattningen. M. har ingen större
betydelse för sjöfarten. Den är segelbar över
3,200 km upp till Great Falls. A-l W-n.
Missouri [mizo’ori], förk. M o., stat i U.
S. A., v. om Mississippi, n. och s. om dess
biflod Missouri, som bildar gräns i n. v.;
179,791 kvkm, därav 177,996 kvkm land,
3,619,176 inv. 1930 (20 inv. per kvkm).
Befolkningen var 1920 3,225,814 vita och 173,241
negrer, 1820 66,586 inv. Av invånarna voro
1920 5,5 % utlandsfödda, därav 55,776 tyskar,
18,769 ryssar, 15,022 irländare och 14,609
italienare. I Sverige födda voro 4,741. 46,6 % av
hela befolkningen voro bosatta i städer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
