Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Missouri (Mo., stat) - Missourikompromissen - Missourisynoden - Misstroendevotum - Missvisning - Mist - Mistel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Missourikompromissen—Mistel
142
M. uppfylles i sin s. del av Ozarkplatån,
som upptar 2/5 av staten och når omkr. 500
m höjd. Den är djupt nedskuren av
Missouris och Arkansas’ bifloder, varigenom
platåytorna ibland få karaktären av ett
bergland (t. ex. S:t Francis mountains).
Ozark-platåns jordmån är stenig men delvis
kalkrik. Den sydöstligaste delen av M. utfylles
av Mississippilåglandets alluviala flodslätt.
Större delen av M. tillhör de inre slätterna
och har delvis varit prärier. Jorden är en
fruktbar lössjord el. morän med djup mylla,
den berömda svarta jorden. M:s och
Mississippis dalbottnar ha god alluvial jord men
äro delvis utsatta för översvämningar.
Klimatet är utpräglat kontinentalt. S:t Louis
har en medeltemp. i jan. av —0,6° C, i juli
av 26,2° samt en nederbörd av 105 cm.
Nederbörden avtar från s. mot n. M. är en
utpräglad jordbruksstat. Farmerna voro 1925
260,473. Den n. och v. delen är odlad till
mer än hälften men större delen av
Ozarkplatån till mindre än fjärdedelen och delvis
tiondedelen. Majs är viktigaste sädesslag,
därnäst havre och vete. Bomull odlas på
Mississippilåglandet längst i s. v. M. har en
stor kreatursstock, särskilt av svin, 4,070,000
st. 1929, medan antalet nötkreatur s. å. var
2,109,000, får 987,000, hästar 574,000 och
mulåsnor 313.000.
Kolförekomsterna äro betydande (i n. och
v.), och Ozarkområdet har U. S. A:s största
blyförekomster. Joplinområdet i sydvästra M.
är en betydande producent av zink. M.
frambringar omkr. 3 mill. ton kol, 200,000 ton bly
och 18.000 ton zink årl. Värdet av
bergverkens tillv. var 1927 76 mill. doll. Industrien
är mångsidig och betydande (slakterier,
kvarnar, skoindustri, motorindustri). Den
omfattade 1927 5,422 anläggningar med 195,000
löntagare och ett tillv.-värde av l2/3 milliarder
doll. Största städer äro S:t Louis och Kansas
city. , Huvudstad: Jefferson, vid floden M.
(18,700 inv. 1925). Tre univ. finnas. M.
sänder till kongressen 2 senatorer och 16
representanter. Litt.: E. B. Branson, »Geology of
M.» (University of M., Bulletin 29: 15, 1918);
C. O. Sauer, »The geography of the Ozark
highlands of M.» (1920). H. N-n.
Historia. De första nybyggarna i M. voro
fransmän, som omkr. 1735 grundade S:t
Ge-neviève och 1764 S:t Louis. Genom det s.
k. Louisianaköpet 1803 (se Amerikas
förenta stater, sp. 817) kom M. till
Förenta staterna, blev 1812 eget territorium
samt upptogs 1821 som stat i Unionen efter
en del förhandlingar, som slutade med den
s. k. Missourikompromissen (se
d. o. och Amerikas förenta
stater, sp. 819). Under inbördeskriget anslöt
sig en stor del av befolkningen till de
konfedererade, -vilka först 1864 fördrevos av
unionstrupperna. Litt.: W. B. Stevens,
»Cent-ennial history of M.» (4 dir, 1921). Å. S-n.
Missourikompromissen [mizo’ori-], ett avtal
om gränserna för negerslaveriets utbredning
i Amerikas förenta stater, ingånget 1820
under förhandlingarna om upptagande av
Missouri och Maine i Unionen som självständiga
stater. Det gick ut på att Maine upptogs med
förbud i sin författning mot slaveri, Missouri
utan dylikt förbud. I övrigt skulle n. om sta-
ten Missouris sydgräns (36° 30’ n. br.) slaveri
för framtiden vara förbjudet. M. upphävdes
1854 genom antagandet av
Kansas-Nebraska-billen (se d. o.). Litt.: Dixon, »History of the
Missouri compromise» (1890). V. S-g.
Missourisynoden [mizo’eri-], lutersk
kyrko-bildning i Nordamerika, gr. 1847 av tyska
immigranter under ledning av den strängt
ortodoxe pastor C. F. Walther, har varit det
starkaste värnet för lutherdomen i Förenta
staterna. Numera omspänner den med sina
13 distriktssynoder och omkr. 500,000
kom-munikanter även Kanada och Mexiko. Med
sin gammalortodoxa inställning har den stått
misstänksam och reserverad mot de
inomluterska och ekumeniska enhetssträvandena.
Litt.: Chr. Hochstetter, »Geschichte der
evan-gelisch-lutherischen Missouri-Synode» (1885);
M. Günther, »C. F. Walther» (1890); H. E.
Jacobs, »History of the Evangelic lutheran
church in the United States» (5:e uppl.
1907). E. Nwn.
Misstroendevotum, ett av
folkrepresentationen (eller någon av dess avd.) avgivet
uttalande av missnöje med regeringens (eller någon
dess medlems) sätt att handhava sina
åligganden. I flera stater (ej Sverige) kan m.
taga formen av en motiverad dagordning.
Missvisning, vinkeln mellan meridianen
genom de geografiska polerna och meridianen
genom magnetiska polerna. Jfr
Deklination 3.
Mist, lättare tjocka (dimma).
Mistel, Vi’scum a’lbum, den enda
representanten i Sverige för mistelväxterna. I likhet
med övriga växter i denna familj är den
en parasitisk buske. Stammarna äro
upprepat gaffelgrenade, med gulaktig bark, bladen
jämnbrett lansettlika, läderartade och
övervintrande. De små, gulgröna, enkönade
blommorna sitta i oskaftade gyttringar i
grenspetsarna. Bären äro ärtstora, vitaktiga och
innehålla i regel endast ett växtämne; mogna
på vintern. M. växer i Sverige endast på
lövträd (lind, apel m. fl.) och finns mest på öar
i Mälaren, numera även där sällsynt, varför
den fridlysts. G. M-e.
Skala (: 10 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
