Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöl - Mjölbagge - Mjölby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Mjölbagge—Mjölby
158
Vatten Vetemjöl Rågmjöl
Kärnmjöl Bagerimjöl Sammalet mjöl
(Gra-hamsmjöl) Siktat Sammalet
15,o 15,o 15,o 15,o 15,o
Protein (NX5,i) 10,3 11,1 12,o 6,9 9 0
Fett 1,0 1,3 2,o 0 9 1,6
Socker 1,8 3,1 4,4 5,o 7,4
Stärkelse 67,4 65,1 56,3 64,2 51,3
Pentosaner 2,2 2,6 6,8 4,4 7,2
Cellulosa 0,1 0,1 2,1 0,2 1,1
Aska 0,4 0,6 1.6 0,6 11
Arm. För bättre jämförelses skull äro värdena för
samtliga sorter omräknade till 15 % vattenhalt, som
är normal fuktighet hos nymalet mjöl.
Konstgjord blekning av m. är mycket
vanlig. Praktiskt taget allt importerat m.
torde vara blekt, men även en stor del av
det inom Sverige tillverkade m. Ilekes
numera. Den vanligast förekommande
blek-ningsmetoden är den s. k. elektriska. En svag
luftström ledes genom ett slutet rum förbi en
elektrisk ljusbåge, varvid en del av luftens
kväve oxideras, så att nitrösa gaser bildas.
Ledes denna luftblandning genom m., oxideras
det i m. förekommande färgämnet karotin,
och m. får en vitare färg. Genom denna
gasbehandling äger även en sterilisering rum,
varigenom m:s hållbarhet något ökas. För
m., framställt av väl rensad, frisk och
oskadad spannmål, kan denna sterilisering dock
anses fullkomligt betydelselös.
Frågan om lämpligheten av m:s
behandling med blekningsmedel
eller andra tillsatser, ss.
maltpreparat och jästnäringsmedel, har
under de senaste åren varit
föremål för mycken diskussion
överallt. I en del länder har
deklara-tionstvång stadgats för all
artificiell behandling av m. I Sverige
finnas f. n. ej tillräckliga
bestämmelser härom. Min.
Mjölbagge, Tenebrio mölitor, en
till fam. Tenebrionidae hörande
skalbagge, som förekommer täml.
allmänt i kvarnar, bagerier o. dyl.
M. är 28—30 mm lång, brun,
något glänsande. Dess omkr. 30 mm
långa, gulvita larv, den s. k.
m j öl masken, lever av mjöl
och kli, är mycket lätt att
uppföda och odlas till föda åt
burfåglar. O. T. S.*
Mjölby, stad i Östergötland, vid
Svartåns utflöde på
östgötaslät-ten; 5.974 har, därav 5,890 har
land, 5.943 inv. (1931). Omfattar
förutvarande M. socken (med M.
municipalsamhälle). Av arealen
äro 251 har stadsplanelagda;
större delen i n. upptages av
slättbygd, i s. av Svartåns natursköna
dal med Hulterstads egendom och
kuperad skogsmark. M. är
viktig järnvägsknut, där stambanan
Krylbo—M., ö. stambanan och
M.—Hästholmens järnväg
sammanlöpa. Kyrkan, järnvägsstatio-
Mjölby stads vapen.
I rött fält en balkvis
ställd gyllene ström,
åtföljd av två gyllene
kvarnhjul.
nen, Stortorget och kring detta den
egentliga stadsbebyggelsen ligga ö. om ån. V.
om ån bildar en vägknut ett annat torg.
Trakten närmast ån upptages av
kraftstation och kvarnar
vid åns strida forsar
samt planteringar. M.
är f. ö. huvudsaki.
trädgårdsstad. Bland
byggnader märkas
tingshuset, bankhuset.
Nya centralskolan,
kommunala
mellan-skolan (sedan 1 juli
1929 under
ombildning till statlig
sam-realskola) och
kyrkan, vars
1100-tals-torn kvarstår från en
romansk anläggning;
det nuv. långhuset är
från nyare tid.
Industrien räknade 1928
32 arbetsställen med’
tills. 5G8 arb., därav ^3 inom
trävarubran-schen (Högberg & Hultners, M. snickerifabrik
m. fl.). Av nuv. kvarnföretag är M.
kvarn-a.-b. med ett tillv.-värde av 1,6 mill. kr. per
år störst. Bland övriga fabriker märkas M.
skofabrik, en trikåfabrik, kristallglassliperi,
mek. verkstäder (bl. a. Primoverken) och
tegelbruk. 19,4 % av inv. levde av
landtransport, 18,4 % av jordbruk (åkerareal tills. 2.024
har 1927). I M. finnas sparbank, avd.-kontor
MJÖLBY
Skala 1:20000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
