Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mjöberg, Josua - Mjöbäck - Mjöd - Mjöl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
155
Mjöberg, J.—Mjöl
156
Mjöberg, J o s u a, lärare,
språkvetenskapsman (f. 1876 n/o)> kusin till E. G. M. Fil. dr
1911, föreståndare för Göteborgs högre
samskola 1913—18, lektor i Göteborg 1914 och
sedan 1918 rektor vid allm. läroverket i Lund.
Utom en mängd uppsatser och avh. har M.
skrivit »Stilstudier i Tegnérs
ungdomsdiktning» (1911) och »Svensk litteraturhistoria»
(1927) samt utgivit »Svensk läsebok» (1910;
många uppl.) m. fl. arbeten för skolbruk och
verkat som utgivare av äldre svensk
litteratur. En av Sveriges förnämsta svensklärare,
har M. varit en av ledarna för arbetet att
fördjupa modersmålsundervisningen. 1926
mottog M. en festskrift. R-n B.
Mjöbäck, socken i Älvsborgs län, Kinds
härad, i häradets s. v. del kring övre
Hög-vadsån; 71,62 kvkm, 835 inv. (1931).
Huvudsaki. kuperad, sjörik skogsbygd kring ådalen.
364 har åker (mager jordmån, frostlänt), 4,897
har skogsmark. Trä- och textilindustri Ingår
i M:s, Älvsereds och Holsljunga pastorat av
Göteborgs stift, Kinds kontrakt.
Mjöd, en förjäst, huvudsaki. på honung och
vatten bryggd dryck av med vin jämförlig
alkoholstyrka. M. var känt och omtyckt
redan i forntiden; i Skandinavien torde det
då ha bryggts med tillsats av humle och malt.
Ännu i nyare tid har tillv. av m. varit vanlig
i Östeuropa. G. H-r.
Mjöl framställes genom målning av säd
och skidfrukter m. m. på valsstolar eller
stenar (se Kvarn) för att överföra spannmålen
i en för dess användning som näringsmedel
lämplig form. Detta sker
dels genom sönderkrossning,
dels genom avskiljande av
de osmältbara och därför till
föda otjänliga delarna.
Avskiljandet sker genom
sikt-ning; därvid erhållet m.
kallas siktat till skillnad
från s a m m a 1 e t, som
innehåller sädeskornen i deras
helhet. Ett vetekorn består
av skal, aleuronskikt,
mjölkärna och grodd (se bild).
Skalet (1), som består av
flera cellager, omsluter som
ett skyddshölje hela kornet.
Skalets celler, vilkas väggar
bestå av ligninartade ämnen och cellulosa, äro
vanl. tomma. Aleuronskiktet (2), som omsluter
hela mjölkärnan med undantag av den del,
som täckes av grodden, består av en rad i
tvärsnitt nästan kvadratiska celler.
Aleuron-cellernas väggar, som äro mycket tjocka,
bestå av cellulosa, och cellinnehållet utgöres
av proteinämnen och fett. Mjölkärnan el.
frövitan (3) består av stora färglösa,
tunn-väggiga celler, som innehålla stärkelsekorn
och finkornig protoplasma. Grodden el.
växtämnet (4), som består av mjuka, tunnväggiga
celler, är särskilt rik på proteinämnen och
fett. Vid målning av vete söker man, såvitt
möjligt, erhålla ett m. uteslutande av
mjölkärnan. övriga delar avskiljas i kliet. Ju
mindre kli det finnes i m., desto finare anses
detta. Till följd av att aleuronskiktet och
grodden icke ingå i de finare mjölsorterna,
komma dessa att vara fattigare på
proteinämnen och fett än de sämre kvaliteterna och
sammalet m. Huruvida detta malningssätt
ur näringsfysiologisk synpunkt är det
riktiga har därför varit en omtvistad fråga. På
grund av att proteinämnena och fettet i
aleu-roncellerna äro omslutna av tjocka väggar
av cellulosa, är smältbarheten relativt låg.
Förhållandet mellan m:s utmalningsgrad och
dess smältbarhet är enl. R. O. Neumann:
Bröd av Procent smältbart
Vid vete Vid råg
av totala
torrsubstansen av
proteinämnena av totala
torrsubstansen av
proteinämnena
Siktat mjöl 0— 70 °/0 95,6 87,1 92,8 76,1
» » 0— 85 » 89,6 82 2 87,5 68 8
» » 0— 94 » 86,8 75,0 84,0 61 3
Sammalet » 0—100 » 85,4 74,4 82,9 59,5
På grund av att finsiktat m. är
lätt-smältare än det sammalda, är det
närings-rikare. Detta innebär dock ej, att finsiktat
m. under alla förhållanden är överlägset det
sammalda som näringsmedel.
Näringsfysiolo-giskt brukar man indela födans beståndsdelar
i energiämnen och byggnadsämnen. Mängden
av byggnadsämnen är proportionsvis större
hos sammalet mjöl, även om hänsyn tages
till att bröd av sådant m. är mera
svårsmält och därför ej så fullständigt
tillgodo-göres. Från denna synpunkt sett är det
sammalda därför överlägset det siktade. Då
det senare emellertid är rikare på
energiämnen, blir frågan om vilken sort, som är att
föredraga, beroende av huru kosten f. ö. är
sammansatt. Det är framför allt på grund
av sin stora rikedom på energiämnen i
lättsmält form, som m. och det därav
framställda brödet intaga platsen som ett av
de viktigaste näringsmedlen. Siktat m. har
dessutom ur teknisk synpunkt vissa
beak-tansvärda företräden framför sammalet, ss.
bättre bakningsförmåga och större hållbarhet.
De mjölsorter, som ur handelssynpunkt ha
största betydelsen i Sverige, äro vete-, råg-,
havre-, korn-, majs- och potatismjöl, de
ojämförligt viktigaste äro vete- och rågmjöl, som
tillsammans omfatta över 95 % av hela
mjölförbrukningen. Vetemjölskonsumtionen
intager numera främsta platsen. Största delen
av vetemjölet utgöres av siktat m., medan en
väsentlig del av rågmjölet utgöres av
sammalet mjöl. — Den ungefärliga
sammansättningen i procent av vete- och rågmjöl
framgår av tabellen på sp. 157.
I m. kunna förekomma dels
föroreningar, som härröra från den förmalda
spannmålen, ss. sporer och ogräs, dels sådana,
som tillkommit under m:s lagring, ss. kvalster
och mjölmask. Sådana föroreningar kunna
lättast påvisas genom mikroskopisk
undersökning. Inblandning av m. av andra
sädesslag förekommer ej sällan i vissa
mjölsorter. Sålunda brukar vetemjöl ofta
inblandas i rågmjöl för höjande av
bakningsförmå-gan. Förfalskning genom inblandning
av mineraliska ämnen, ss. krita och gips,
torde numera sällan eller aldrig förekomma..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
