Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Mogambiquekanalen—Mocka
186
östkust, vid Mogambiquekanalen, gränsar i n.
till Tanganjika, i v. till Njassaland, Rhodesia
och Transvaal, i s. till Natal; 760,000 kvkm,
3,482,914 inv. (1926), 90 % bantufolk, omkr.
25,000 vita. M. omfattar två större
administrativa områden: 1) prov. M. (504,928 kvkm)
under statlig styrelse, 2) territorierna Manica
och Sofala (255,072 kvkm, 289,323 inv., därav
7,168 vita), förvaltade av
Mogambiquekompa-niet (Companhia de M.) med säte i Beira (se
kartan). Förvaltningen av Njassakompaniets
(CompanJiia do Nyassa) område, omfattande
nuv. distr. Cabo Delgado och Njassa,
övertogs i okt. 1930 av port, regeringen.
Området s. om gränsfloden Rovuma i n., en del
av f. d. Tyska Östafrika, tillföll M. 1919.
Huvudstad är Lourengo Marques (se d. o.).
I M:s topografi kunna utom låglandet vid
kusten urskiljas ett platåland (200—600 m
ö. h.) och en högplatå (medelhöjd 1,000 m).
Låglandet, som i söder h. o. h. utfyller det
stäppartade Gaza och som endast i de större
floddalarna (Sambesi, Limpopo, Rovuma,
Lu-rio) skär djupare in i platålandet, bildar vid
Delagoa bay och Beira två större vikar.
Kusten är vanl. låg och jämn, kantad av
mangrove, omväxlande med sandstränder, men
blir n. om staden M. brantare och klippig.
Över platålandet resa sig karakteristiska
»öberg» av typen kopje o. a. Högplatån
av-brytes av bergmassiv s. ö. om den stora
gravsänka, som upptages av Njassasjön och
Sam-besis biflod Shire; här nå Namulibergen 2,700
m ö. h. I södra M. höja sig Gorgonzobergen
till 1,850 m. Sambesi är en viktig vattenväg,
en del av året segelbar till Tete. Härovan
försvåras trafiken av Quebrabasafallen. I
höglandet och Lourengo Marques (medeltemp. för
jan. 26° C, för juni, kallaste mån., 18,5° C)
samt i Beira är klimatet drägligt för
européer, men malaria förekommer i hela M.;
särskilt floddalarna äro osunda. Nederbörden
(regntid nov.—mars) ökas från s. mot n., den
uppgår i kustlandet till 750—1,000 mm. Norra
M:s vegetation är lik det angränsande
Östafrikas: torrskogar omväxla med savanner.
S. hälften av M. har huvudsaki.
buskvegetation; här förekomma kautschukväxter.
Skogarna innehålla värdefulla trädslag, rosenträd,
mahogny och teak m. fl. Vid kusten är
kokospalmen vanlig. M. är rikt på storvilt:
elefanter i det inre, krokodiler och flodhästar.
Plantagebruket lämnar större delen av M:s
exportvaror: socker, copra, oljefrön,
jordnötter, bomull, majs och sisalhampa. Särskilt
produktiva äro Mogambiquekompaniets
område samt distr. Quelimane, där det s. k. p r
a-g o systemet florerat. Detta system, enl.
vilket regeringen utarrenderat
brukanderät-ten av vissa områden, är dock ställt på
avskrivning. Boskapsskötseln lider av
tsetse-flugans härjningar. Guld och koppar
utvinnas vid Macequece, kol och järn i Tetedistr.
Spannmål, cement, bomullsvaror importeras.
M:s kustläge har ställt det i intim
ekonomisk förbindelse med Sydafrikanska unionens
uppland. Lourengo Marques’ och Beiras
uppsving beror h. o. h. på unionens handel och
produktion. Negrer från M. (i synnerhet från
Gaza) värvas i stort antal till guldgruvorna
i Transvaal. — M. hade 1,592 km järnvägar
1929. De viktigaste linjerna gå från huvud-
staden till Transvaalgränsen samt från Beira
till Rhodesiagränsen (se f. ö. kartan). I södra
M. finnas goda automobilvägar. Utom
Lourengo Marques och Beira äro de förnämsta
hamnarna Mogambique, Quelimane, Chinde
och Porto Amelia.
Historia. Landet s. om Sambesi bildade vid
slutet av 1400-talet och till mitten av
1600-talet kafferriket Monomotapa. På Vasco da
Gamas tid härskade här araber. Portugiserna,
som redan 1498 fått fast fot vid en av
Sam-besis mynningar, besatte staden M. 1507 och
gjorde sedermera anspråk på hela landet
innanför kusten. Men då engelsmännen 1889
bemäktigade sig Matabeleland, v. Manica och
Njassa, måste portugiserna inskränka sig till
det n. v. området, som 1891 fick namnet
E s t a d o d’A fr i ca Oriental och sedan
1895 heter M. Genom den s. k.
Mogambique-konventionen av 1928 sanktionerades tidigare
överenskommelser med Sydafrikanska
unionen om transitohandel, rekrytering av
arbetare från port, territorium m. m. M.
Mogambiquekanalen [måsambi’k-], sund
mellan port, kolonien Mogambique på Afrikas ö.
kust och ön Madagaskar; minsta bredd 370 km.
Största djup i n. och s. (över 3,000 m). I M:s
n. del ligga Komorerna. Genom M. flyter en
gren av s. ekvatorialströmmen, den varma
Mogambiqueströmmen, av stor
klimatisk betydelse för Afrikas östkust.
Mochlos, se K r e t i s k kultur, sp. 35.
Mocka, M o k k a, hamnstad i Jemen, s. v.
Arabien, vid Röda havet; omkr. 5,000 inv.
Har givit namn åt mockakaffe, som förr
i stor mängd exporterades från M. Exporten
går nu över Aden och Hudeida.
MOGAMBIQUE
Skala 1:20 iniD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
