- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 14. Meyerbeer - Nyfors /
187-188

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mockasin - Mockasinorm - Mockaskinn - Mockfjärd - Mockfjärds kraftverk - Mockle, Roland - Modala hjälpverb - Modalitet - Modane - Modder river - Mode - Modée, släkt - Modée, Reinhold Gustaf - Modéer, Adolf - Modejournal - Modell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

Mockasin—Modell

188

Mockasin, algonkinord, först använt om
Virginiaindianernas fotbeklädnad.
Karakteristiskt för m. är, att ett stycke skinn
bekläder fotsulan och uppböjes omkring fotens
sidor samt att detta stycke är hopsytt
baktill. M. finnas hos Nordamerikas indianer och
över hela Nordasien till lapparna. Hos de
germanska folken i Europa fanns även en om
m. påminnande sko, vilken emellertid
utvecklats ur sandalen, under det att m. utvecklats
ur skinnstrumpan. — Lit.: G. Hatt,
»Ark-tiske skinddragter i Eurasien og Amerika»
(1914); »Moccasins and their relation to
arc-tic footwear» (i Memoirs of the American
Anthropological Association 1916). S. L-A

Mockasinorm, Anci’strodon pisci/vorus, till
fam. huggormar hörande, 1,5 m lång giftorm
från s. delarna av Nordamerika, där den lever
i el. intill vatten. Färgen är växlande.
Födan utgöres huvudsaki. av fisk och grodor,
men även andra mindre ryggradsdjur
angripas och uppätas. Bettet är mycket farligt
även för människan. T. P.

Mockaskinn, se Handskmakeri och
Läder, sp. 474.

Mockfjärd, kapellförsamling i Dalarna,
Leksands och Gagnefs tingslag; tillhör i
kommunalt hänseende G agn ef (se d. o.); 64,76
kvkm. 1.488 inv. (1931). Ingår i Gagnefs och
M:s pastorat, Västerås stift. Leksands kontr.

Mockfjärds kraftverk är beläget invid
Mock-fjärds station på järnvägen Falun—Björbo. I
Västerdalälven tillgodogöras 87 kbm vatten
per sek. genom fyra turbinaggregat, vilka
lämna en total effekt av 20,000 hkr el. 14.000
kw vid en fallhöjd av omkr. 23,5 m.
Fullbordades 1911 av Västerdalälvens kraft-a.-b., som
äges av Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund
och Stora Kopparbergs bergslags a.-b. Bg.

Mo’ckle, Roland, tyskfödd stenhuggare
(d. 1581). Var anställd vid Uppsala
slottsbyggnad 1557 men flyttade 1559 till Kalmar,
där han sedan var verksam, varjämte han
även arbetade för Borgholms slott. M. utförde
flera av Kalmar slotts portaler samt tills, m.
Håkan stenhuggare den 1579—81 uppsatta
slo’tsbrunnen (se Brunn, bild 2).

Modäla hjälpverb, se M o d u s 4.

Modalitft (av lat. mo’dus, se d. o.). Såsom
olika m. pläga anföras möjlighet, verklighet
och nödvändighet (se dessa ord). Betydelsen
av m. i allm. blir beroende av betydelsen av
dessa svårdefinierbara begrepp. En vanlig
tanke är, att det möjliga är något icke fullt
verkligt, det nödvändiga i högre grad
verkligt än det blott faktiskt verkliga; m.
betecknar då olika slag eller grader av verklighet.
— I den traditionella logiken pläga
omdömena med hänsyn till m. indelas i
problematiska (S kan vara P), assertoriska (S är P)
och apodiktiska (S måste vara P). Jfr
Omdöme. G. O-a.

Modane [måda’n], stad och järnvägsstation
(M. -Gare) på linjen Lyon—Turin, i fr. dep.
Savoie, vid floden Arc och n. mynningen
av Mont Cenistunneln; 3.616 inv. (1926). Fr.
och ital. tull. Här finnas befästningar för
spärrande av Mont Cenistunnelns norra mynning.

Mo^r river [må’de ri’ve], flod i Sydafrika.
Om drabbningen här se Boerkriget, sp. 644.

Mode [måd], fr., se Dräkt.

Modée [-dö’], svensk släkt, urspr. från Bra-

bant. Sedermera översten och kommendanten
i Malmö Reinhold Modeus (1629—91)
adlades 1663 med namnet M. Om dennes
sonson R. G. M. se nedan. Den sistnämndes son
Carl Wilhelm M. (1735—98) gjorde sig
bemärkt som skicklig och tapper sjöofficer
under kriget mot Ryssland 1788—90,
varunder han bl. a. deltog i slagen vid Högland och
Öland. Blev konteramiral, 1792
överståthållare i Stockholm (som sådan svag), 1795
amiral och s. å. överkommendant i Karlskrona.
Jfr N. von Dardel i Personhist. Tidskr. 1911.
Ätten utdog på manssidan 1828. B. H-d.

Modée [déz], Reinhold Gustaf,
för-fattningsutgivare, komediförfattare (1698—
1752); jfr släktart. M. ingick 1717 i Kansliet,
blev 1720 kanslist, 1728 registrator och 1740
sekr. i Kanslikollegium, 1746 assessor i Åbo
hovrätt och fick 1750 avsked med kansliråds
titel. M. började 1742 utgiva sin viktiga och
stora författningssamling, »Utdrag utur alle
ifrån den 7 Dec. 1718 utkomne publique
Handlingar.. .» (vanl. citerad som M:s »Publique
Handlingar» och anlagd efter en vidare plan
än Stiernmans författningssamlingar för
äldre tid), varav han själv medhann bd 1—4
jämte register. Bd 5—7 utgåvos av hans
änka och nya delar av boktryckaren H. Fougt
m. fl. (inalles 15 bd, 1742—1829, omfattande
tiden 1718—94). M. var även en framstående
lustspelsförfattare. 1738 uppfördes hans
komedier »Fru Rangsiuk» (tr. 1741) och »Håkan
Smulgråt» (tr. 1739). Dessa, som efter
Mo-lières och Holbergs mönster förlöjliga
rangsjuka och girighet, äro rappt skrivna. B. H-d.

Modéer [-dè’r], Adolf, ekonomisk
författare, naturvetenskapsman (1739—99),
lantmätare i Gävleborgs län 1771—76. Blev 1770
Svenska patriotiska sällskapets förste sekr.
och utgav dess Handlingar (6 bd, 1770—82),
Hushållnings Journal (1776—89) samt Ny
Journal uti Hushållningen (från 1790). Bland
M:s arbeten märkas »Försök til en allmän
historia om Svea rikes handel» (i Svenska
Patr otiska Sällskapets Handlingar 1770) samt
»Skrifter af Sällskapet för allmänne
medbor-gerlige kunskaper» (5 bd, 1794—98) av högst
skiftande innehåll, vilka han till största delen
författade. M. förenade frisinne och
fördomsfrihet med skarp blick för framtidens krav.
Sina sista år verkade han nitiskt för
folkupplysning. Led. av Vet.-akad. 1786.

Modejournal, tidning, som i ord och bild
redogör för nyaste dräkt-, hatt- m. fl. mod.

Mode’ll (it. mode’llo, av lat. mo’dus,
mo’-dulus, mått) betecknar i allm. en
tredimen-sional förebild, efter vilken ett skulpturverk,
en byggnad, ett fartyg o. s. v. kan utföras.
M. till ett skulpturverk, vilken antingen är
i full (hel) el. i förminskad skala, utföres i
vax, lera el. dyl. samt gjutes ofta sedermera
i gips. Levande m., el. endast modell,
kallas en person, som »står modell» för ett
konstverk; ett dylikt, som avbildar naken
människokropp, kallas också m. el.
modellstudie. — M. av ett byggnadsverk är en i
smått utförd, fristående framställning, som
antingen skall tjäna till ledning vid
utförandet av byggnadsarbetet el. återger en redan
utförd byggnad. Fartygsmodeller äro
framställningar i förminskad skala av de blivande
fartygens yttre form. E. L-k.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 27 16:01:28 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdn/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free