Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Moderkaka - Moderkyrka - Moderlut - Modermun - Modern - Modernism - Moderskapsförsäkring - Moderslidan - Modersmålet - Modersmålslärarnas förening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Moderkyrka—Modersmålslärarnas förening
pet (se Havandeskap, med bild).
Trofo-blastet utklädes på sin åt embryot vettande
yta av en kärlrik bindväv, som genom den
kärlförande navelsträngen förbinder sig med
embryot. Detta sker samtidigt med
utväxandet av trädliknande förgreningar från
tro-foblastets utsida, varvid livmoderns decidua i
motsvarande utsträckning nedsmältes. I dessa
förgreningars skilda delar intränger den
kärl-förande bindväven. Trofoblastet med
tillhörande kärlrik bindväv kallas numera chorion,
de enskilda träden av förgreningar
cotyledo-ner och förgreningarna villi (fransar). Varje
frans har en stomme av kärlrik bindväv och
ytan utklädd av sammanhängande cellager
(epitel), som från närliggande decidua hämtar
den näring och det syre fostret behöver. Från
det segment av äggets yta, i vars mitt
navelsträngen övergår i chorions kärlförande
bindväv, nå chorionfransarna hos människan
en omfångsrik utbildning. Så blir chorion
avdelad i ett villusförande parti, chorion
frondosum, och en mera glatt, fransfri del, chorion
laeve. Vid ökningen av fransarna inom
chorion frondosum och motsvarande
nedsmält-ning av livmoderns decidua sönderfrätas de
delar av deciduan, som nås av chorionvilli,
och sönderfalla till näringsmedel för fostret.
Men även slemhinnans kärl få sina väggar
sönderfrätta, varför livmoderns blod ur de
resterande kärlrören genomspolar alla
luckor mellan chorions enskilda villi (inte
r-villösa rum). Så bli chorions fransar
omedelbart omspolade av moderns blod och
hämta även härur näring liksom också
medlen för fostrets respiration el. gasutbyte,
varjämte fostrets slaggämnen utsöndras till
moderns blod. — Chorion frondosum och motsv.
decidua bilda tillsammans m. el. placenta.
Denna är således delad i två till härkomst
skilda partier, en fosterdel (chorion
frondosum) och en livmoderdel (decidua basalis el.
serotina). Fullt utbildad, är m. i sin mitt
2—3 cm tjock, mot kanterna tunnare; dess
diam, kan bli 20 cm. Vid födelsen lossnar
m. och avgår som en väsentlig del av
efter-börden. Jfr Förlossning, sp. 227.
P 1 ace n ta ti o n en, bildandet av det
nu-tritiva sammanhanget mellan livmoder och
foster, försiggår hos de antropoida aporna
samt hos några insektätare och gnagare som
hos människan. Hos andra däggdjur med
pla-centation blir förbindelsen mellan livmoder
och ägg mindre intim, i det att endast
chorionvilli inväxa i deciduan och ej hela ägget
inplanteras i slemhinnan. Se vidare
Däggdjur. E. Hgn.*
Moderkyrka, kyrkosamfund, varifrån
andra kyrkor utgått, t. ex. Svenska kyrkan (i
förhållande till Augustanasynoden); stundom
huvudkyrka inom en kyrkoprovins. (B. A.)
Moderlut kem., den flytande återstod, som
erhålles vid en lösnings kristallisation. I. B.
Modermun, anat., se Livmoder, sp. 51.
Modern [-ä’rn] (fr. möderne), nymodig;
nyare, senare, i motsats mot antik, klassisk,
medeltida, gammaldags o. s. v. —
Modernisera, göra modern. — M o d e r n i’s m,
nyhetsivrande riktning; se även följ. art. —
Mod e r n i’s t, se Modernism.
Moderni’sm (av modern, se d. o.), omkr.
sekelskiftet 1900 inom katolska kyrkan
fram
192
trädande reformrörelse, som ville anpassa
katolicismen efter det nutida kulturlivets krav.
Under kamp mot den underkristliga
vulgär-fromheten strävade somliga modernister efter
en religiös fördjupning av katolicismen. M.
Sangnier (se d. o.) o. a. ville ge den en social
och demokratisk inriktning. Mest uppseende
väckte rörelsen, där den framträdde som
representant för den moderna immanenstanken
och kulturoptimismen och i sin teologi ville
anlägga historisk-kritiska synpunkter på
bibeln och dogmat. Genom den av Pius X 1907
utfärdade encyklikan »Pascendi dominici
gre-gis» fördömdes m. Kort därefter bannlystes
två av rörelsens främsta krafter, A. Loisy
(se d. o.) och G. Tyrrell (se d. o.). Genom en
rad andra drakoniska åtgärder, framför allt
den s. k. antimodernisteden 1910, lyckades
påvemakten snart göra slut på en rörelse,
som med alla sina förtjänster dock icke kan
fritagas från en viss rationalism och
dokt-rinarism. Litt.: N. Söderblom,
»Religions-problemet» (2 bd, 1910); Hj. Holmquist,
»Påvedömets historia 1800—1920» (1920), J.
Rivière, »Le modernisme dans 1’église» (1929;
med utförlig litt.-förteckn.). E. Nwn.
Moderskapsförsäkring. Ur samhällets
synpunkt måste det betraktas såsom en
angelägenhet av stor vikt, att varje barnaföderska,
gift eller ogift, under tiden närmast före och
efter barnsbörden i möjligaste mån är befriad
från ekonomiska bekymmer. När denna
angelägenhet ieke kan lösas av henne själv,
maken eller barnafadern, måste det allmänna
ingripa. Då det i detta fall är önskvärt, att
moderskapshjälpen erhåller annan karaktär
än fattigvård, har frågan i många länder
erhållit sin lösning genom m., en gren av
socialförsäkring (se d. o.). I Sverige har m.
inordnats under det frivilliga, av staten
understödda sjukkasseväsendet. Sedan 1913
tillerkännas sålunda registrerade sjukkassor,
som bereda moderskapshjälp åt sina
medlemmar, ett särskilt statsbidrag av 60 öre för
varje dag, varunder kontant moderskapshjälp
av minst 90 öre eller vård på förlossningshem
lämnas av kassan. Moderskapshjälp lämnas
under minst 14 och högst 42 dagar i
omedelbart samband med barnsbörden. Under den
tid understödet utgår skall barnaföderskan
avhålla sig från allt förvärvsarbete. Frågan
om förbättrad moderskapshjälp har sedan
länge varit på dagordningen i samband med
dels den offentliga barnavården (se
Barnavård), dels sjukförsäkringens ordnande (se
Sjukförsäkring). Se ock Arbe t
arskyddslagstiftning. G. P-e.
Moderslidan, anat., se V a g i n a.
Modersmålet, namn på svenska språket som
läroämne i skolorna.
Modersmålslärarnas förening, stiftad 1912
vid ett filologmöte i Göteborg, har till uppgift
att främja modersmålsundervisningens
intresse. 1930 ägde den 770 medl. Verksamheten
ledes av ett arbetsutskott, som alltsedan
föreningens stiftande haft prof. O. Sylwan till
ordf, och 1912—27 lektor H. Celander till sekr.;
sedan 1927 är rektor J. Mjöberg sekr.
Föreningen utger en årsskrift och en skriftserie,
redigerad av rektor J. Mjöberg och nu
omfattande 36 n:r. Kurser för modersmålslärare
ha på föreningens initiativ anordnats på Nääs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
