Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Modersmålslärarnas förening - Modersugga - Modersyra - Modertapp - Modest - Modi - Modica - Modifiera - Modig, Einar - Modin, Erik - Modius - Modjeska (Modrzejewska), Helena - Modlin (Novo Georgievsk) - Modul - Modulation - Modum - Modus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Modersugga—Modus
193
1916 och 1917, i Strängnäs 1922 och i Sigtuna
1927. 1924—26 föranstaltade föreningen
undervisning i danska och norska av infödda
lärare vid en rad läroanstalter. H. C-r.
Modersugga, till avel använd sugga.
Modersyra, kultur av mjölksyrebakterier,
använd som utgångsmaterial för gräddes
syr-ning vid smörberedning (se d. o.).
Modertapp, anat., se Livmoder, sp. 50.
Mode’st, blygsam, försynt; ärbar, sedesam.
— Subst.: Modesti; förr även: avslutning
upptill av urringad klänning.
Mo’di, plur. av modus (se d. o.).
Modica [må’dika], stad i it. prov. Siracusa,
s. ö. Sicilien, i en djup floddal, 15 km från
s. kusten; 58.000 inv. (1926). 9 km österut
Val dTspica med märkliga grottboningar.
Modifiera, förändra till form och (eller)
innehåll, inskränka, mildra, jämka. — Subst.:
Modifikation.
Modig, Einar, ämbetsman (f. 1883 28/n).
Blev fil. lic. i Uppsala 1905 och jur. kand.
1907, ingick i Utrikesdep. s. å. och blev andre
sekr. där 1909. M. var 1911—14 t. f. sekr. i
Kommerskollegium och 1914—15 extra
föredragande för exportförbudsfrågor i
Finans-dep. Efter att 1916—22 ha tjänstgjort som
vice verkst. dir. i Nordiska kompaniet satt
M. 1922—24 som ordf, i tullverkets
tjänstgö-ringskommission, var 1926—30 statssekr. och
expeditionschef i Handelsdep. och är från 1931
envoyé i Peru, Bolivia, Ecuador, Colombia och
Venezuela (stationerad i Lima). B. H-d.
Modin, Erik, präst, hembygdsforskare (f.
1862 10/8). Prästvigdes 1889, tjänstgjorde i
Härjedalen, blev 1904 komminister i Multrå
och är sedan 1911 därjämte regementspastor
vid Norrlands trängkår. M. blev 1907 fil.
hedersdr i Uppsala. Han har varit flitigt
verksam som hembygdsförfattare och bl. a.
utgivit arbeten om Härjedalens fauna (1900;
i Vet.-akad:s Handl.) samt om landskapets
ortnamn och bygdesägner (1903; ny uppl. 1911),
vilket senare arbete åtnjuter anseende som en
av den svenska hembygdsforskningens främsta
alster. M. har (jämte E. N. Söderberg) utgivit
»Matrikel öfver i Upsala studerande
norrlänningar 1595—1889» (1889—90). (N. A.)
Mo’dius, romerskt rymdmått för torra
varor — 8,73 1.
Modje’ska (eg. Modrzejewska),
Helena, polsk skådespelerska (1844—1909). Var
1865—68 anställd vid nationalteatern i
Kra-kau och 1868—76 vid nationalteatern i
War-schau. Från 1876 spelade hon i Amerika. M.
var sin tids stora polska skådespelerska och
firade triumfer i såväl det klassiska som det
moderna skådespelet. Bland hennes främsta
skapelser räknas lady Macbeth i »Macbeth»
och Kameliadamen. — Hennes son R a 1 p h
Modjeski (f. 1861) är en av U. S. A:s
främsta brobyggare. G. K-g.
Mo’dlin (1831—1918 Novo Georgievsk),
fästning i po. vojevodskapet Warszawa, vid
Bugs förening med Weichsel och vid
järnvägen Danzig—Warschau. — Platsen befästes
övergående redan av Karl XII, och den
egentliga fästningen började 1807 byggas av
Napoleon. Efter tappert försvar nödgades polske
generalen Ledochowsky under 1831 års
revolution kapitulera här (7 okt.). Fästningen
194
förstärktes sedan betydligt av ryssarna, så
att den med Warschau, Ivangorod och
Brest-Litovsk bildade den s. k. polska
fästningsfyr-kanten. Under världskriget belägrades M.
från 25 juli 1915 av tyska trupper (7 fördeln.)
under general v. Beseler. Cerneringen
fullbordades 8 aug., flera fort och mellanverk
togos, och efter stormningsanfall mot n. ö.
fronten 16—18 aug. överlämnades fästningen
till Beseler, varvid den kvarvarande
besätt-ningsstyrkan, 90,000 man, gjordes till
krigsfångar samt en mängd artilleri och stora
förråd föllo i tyskarnas händer. L. W:sonM.*
Modoc, indianstam i s. v. Oregon och n.
Kalifornien, vid floden Klamath (se d. o.).
M. bildar tills, m. den närstående stammen
klamath lutuamigruppen. Den utkämpade
blodiga strider med de vita kolonisterna,
avträdde 1864 sitt område till U. S. A. och
förenade sig med klamath. En del sökte
emellertid åter taga sitt land i besittning, vilket
resulterade i modockriget 1872—73.
De besegrades efter hårda strider, varpå
stammen delades och sändes till två olika
reservationer. Antal nu trol. under 300. Litt.:
A. L. Kroeber, »Handbook of the indians of
California» (Bulletin 78 of the Bureau of
American Ethnology, 1925). S. L-é.
Modül, se M o d y 1.
Modulation (av lat. modulåtio, avmätning).
1. (Mus.) övergång från en tonart till en
besläktad. En m. kan vara diatonisk,
kroma-tisk el. enharmonisk. M. fick genomgripande
betydelse först på 1700-talét, då dur och
moll definitivt undanträngde de gamla
kyrko-tonarterna. Tillfällig övergång till annan
tonart kallas utvikning. T. N.
2. (Språkv.) Se A c c e n t II. —
Modu-1 è r a, göra modulationer, höja och sänka
rösten. R-n B.
Modum, herred i Buskerud fylke, Norge,
kring Dramselven, dess tillflöde Snarumselven
och s. v. delen av Tyrifjorden; 11.535 inv.
(1920). Vid forsarna i Dramselven flera
kraftverk och träindustriorter (Vikesund, Geithus,
Åmot); det fordom betydande M :s
blåfärgs-verk (med koboltgruvor, anlagt 1772) är
numera nedlagt. I Snarumsdalen det mycket
besökta Modum bad (el. S:t Olavs bad),
öppnat 1857, med järnkälla, gyltjebad m. m.
Mo’dus, lat. (plur. mo’di), mått, sätt.
1. (Filos.) Det sätt, på vilket något
existerar el. verkar, ofta också något osjälvständigt
varande. Jfr Locke och S p i n o z a.
2. (Log.) En slutlednings bestämdhet med
hänsyn till däri ingående omdömens kvalitet
och kvantitet. Se S y 11 o g i s m. G. O-a.
3. (Jur.) Ändamålsbestämmelse, föreskrift
vid gåva el. testamente om viss prestation el.
åtgärd från mottagarens sida i givarens,
tredje mans el. det allmännas intresse, utan
att däremot svarar någon direkt fordran för
annan person (t. ex. föreskrift om
uppsättande av gravvård el. om hjälp åt fattiga).
Att likväl mottagaren av gåvan, resp,
testamentet, är pliktig att uppfylla
modusföre-skriften, om han behåller vad han fått, anses
givet och är i 1930 års testamentslag
uttryckligen stadgat. C. G. Bj.
4. (Språkv.) Den grammatiska
formkategori, som uttrycker den talandes (resp,
skri-XIV. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
