Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Molinari, Gustave de - Moline - Molinia - Molinos, Miguel de - Molisch, Hans - Molise - Molitor, Gabriel Jean Joseph - Molkom - Moll (musik, textil) - Moll, släkt - Moll, Albert - Moll, Tom (Karl Thomas) - Moll, Victor Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
Moline—Moll
220
gisk-fransk nationalekonom (1819—1912), kom
1841 till Paris, där han medarbetade i
radikala tidskrifter; bl. a. förordade han
inrättandet av arbetarbörser. Efter statskuppen
1851 var M. 1851—67 prof, i nationalekonomi
i Bryssel. I Paris var M. huvudred, för
Journal des Débats 1870—76 och Journal des
Éco-nomistes 1881—1909, varefter han ånyo
bosatte sig i Bryssel. Han var en av den
franska ekonomiska liberalismens märkesmän och
ivrig frihandlare. M. framkastade senare
planen till ett centraleuropeiskt tullförbund,
arbetade i början av 1900-talet för en allmän
europeisk sammanslutning av frihandlare och
kämpade med iver emot socialism och
statsingripande. E. H. T.*
Moline [moli’n], stad i Illinois, U. S. A., vid
Mississippi, ovan Rock Island, 268 km v. s. v.
om Chicago; 32,236 inv. (1930); 3,640 födda i
Sverige (1920). Stora fabriker för tillv. av
jordbruksmaskiner. M. kallas »plogstaden».
Mollnia, bot., se Blåtåte 1.
Molinos [målPnås], M i g u e 1 de, spansk
mystiker (1628—96). Blev präst och teol. dr
samt vistades efter 1664 i Rom som biktfader
och utgav 1675 »Guida spirituale», i vilken
framställdes hur människan skulle komma
till sann frid med Gud genom bön, lydnad
med fullständig resignation under Guds vilja,
daglig kommunion samt dödande av alla
begär (jfr Kvietism). Skriften fann många
beundrare, främst påven Innocentius XI, men
även motståndare, i synnerhet bland
jesuiterna. M. fängslades 1685, och processen mot
honom ådrog sig hela Europas
uppmärksamhet. 1687 fördömdes hans lära. M. avsvor sin
åskådning och hölls sedan i livstids fängelse.
Litt.: P. Dudon, »Le quiétiste espagnol:
Michel M.» (1922; med bibliogr.). (HgPl.)
Molisch [må’!!/], Hans, österrikisk
botanist (f. 1856). Blev prof, vid tekniska
högskolan i Graz 1889, vid tyska univ. i Prag
1894 och vid univ. i Wien 1909, företog 1897
—98 en botanisk resa runt jorden med längre
vistelse på Java samt var 1922—25 prof, vid
univ. i Sendai, Japan. Hans främsta
forskningsområden äro växtfysiologi och
växtana-tomi, och han har utgivit en stor mängd
skrifter, däribland även
populärvetenskapliga. Några av de viktigaste äro
»Unter-suchungen über das Erfrieren der Pflanzen»
(1897), »Leuchtende Pflanzen» (1904; 2:auppl.
1912), »Die Purpurbakterien» (1907),
»Mikro-chemie der Pflanze» (1913; 3:e uppl. 1923),
»Pflanzenphysiologie als Theorie der
Gärt-nerei» (1917; 5:e uppl. 1922; sv. uppl., utg.
av N. Sonesson och R. Florin, 1919),
»Ana-tomie der Pflanze» (1920; 3:e uppl. 1927), »Im
Lande der aufgehenden Sonne» (1926). K. A.
Molise [måli’se], se C amp o b a ss o.
Molitor [målitå’r], Gabriel Jean
Jose p h, fransk krigare (1770—1849). Deltog i
revolutionskrigen och blev 1800
divisionsgeneral. Han var 1805 guvernör i Dalmatien.
1807 förde han under Brune befälet mot
svenskarna i Pommern och stormade Stralsund
samt blev greve och Pommerns
generalguvernör. Efter restaurationen utmärkte sig M.
1823 i Spanien samt blev marskalk och pär.
Molkom, stationssamhälle i Värmland,
Nyeds socken, vid Bergslagernas järnvägar; 700
inv. (1921). Vid M. Värmlands läns
folkhög
skola och lantmannaskola på Jakobsberg
(sedan 1881) samt M:s herrgård, förr järnbruk.
Moll. 1. (Mus.) Tonarten med liten ters.
Man skiljer mellan två mollskalor: a h c d e f
giss a (harmonisk mollskala) och a h c d
e fiss giss a med g och f i nedgående
(melodisk mollskala). Ordet m. (lat. mollis,
mjuk) betecknade urspr. tonen b (»det runda
b») i motsats till »det kvadratiska b», som
genom felskrivning fick heta h. Inom
solmi-sationen betecknade m. hexakordet på f (med
tonen b). T. N.
2. (Text.) Fint och mjukt, halvt
genomskinligt tvåskaftat bomullstyg, mest enfärgat i
ljusa, lätta färger. G. A. W.*
Moll, svensk släkt, härstammar från med.
dr Johan Adam M., av holländsk börd,
vars änka omkr. 1754 inflyttade till
Stockholm, där släktmedlemmar i flera
generationer voro grosshandlare. Om J. A. M:s sonsons
sonsöner Tom M. och V. L. M. se nedan.
Moll, Albert, tysk psykiater (f. 1862),
sanitetsråd, praktiserande läkare i Berlin,
känd framför allt för sina studier över
sexual-patologiska företeelser. Bland hans arbeten
på detta område må nämnas »Die conträre
Sexualempfindung» och »Handbuch der
Sexual-wissenschaft» (1912; bidrag av prof. S.
Rib-bing, Lund). Dessutom har M. studerat
hypnosen och har därvid närmast anslutit sig till
Nancyskolan och gjort gällande, att vid
hypnosen suggestionen är det verksamma samt
att det väsentliga för det hypnotiska
tillståndet är den stegrade suggestibiliteten. V. W-rt.
Moll, Tom (Karl Thomas), pedagog
(1853—1922); jfr släktart. Fil. dr 1888,
lektor i fysik och kemi vid Realläroverket
å Norrmalm i
Stockholm 1892—1919,
lä-roverksråd 1905—09.
Som undervisare,
genom utformande av
kursplanerna i fysik
och kemi vid 1906 års
skolreform, som
handledare av
lärarkandidater och författare
av uppsatser och
läroböcker i fysik och
kemi, de senare utg.
i ett stort antal uppl.
och alltjämt i bruk,
inlade M. stor förtjänst om
undervisningen. G. S-ck.
Moll, Victor Ludvig, politiker,
finansman (1858—1929), bror till Tom M.
Anställdes 1886 i Allmänna hypoteksbanken, där
han 1893 blev kassör, 1896 kamrer, 1908
verkst. dir. M. var
1902—08 led. av
Andra kammaren, 1906
led. av
bankoutskottet, 1907 av
konstitutionsutskottet och
1908 av
bevillningsutskottet. Han
tillhörde Liberala
samlingspartiet men
uppträdde blott i
finansiella och ekonomiska
spörsmål. 1905—12
fullmäktig i Riks-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
